Riksda´n 11 april

	Riksdagsbeslut 11 april • Utredningar om faderskap bör förenklas (CU7) • Nej till motioner om bostadspolitik (CU11) • Alarmoperatörer bör få spåra personer i nöd via mobiltelefoner (FöU7) • Nej till motioner om Försvarsmaktens personal (FöU8) • Riksdagen riktar tillkännagivanden om straffrättsliga frågor till regeringen (JuU11) • Regeringen bör skärpa straff som gäller kontaktförbud och inrätta portal för brottsoffer (JuU14) • EU:s förslag om att utöka Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter har granskats (JuU19) • Brott bör kunna leda till utvisning i fler fall (SfU16) • Nej till motioner om anhöriginvandring (SfU17) • Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU18) • Nej till motioner om ändrade villkor för svenskt medborgarskap (SfU19) • Riksdagen godkänner avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna (SfU23) • Regeringen bör förbättra samordningen av investeringar i infrastruktur (TU5)
	Utredningar om faderskap bör förenklas (CU7)  Det bör bli enklare för nyblivna ogifta föräldrar att bekräfta vem som är pappa till barnet, bland annat genom en digital bekräftelse inom 14 dagar efter att barnet har fötts. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skynda på med lagändringar om detta. Riksdagen anser också att regeringen bör gå vidare med att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register i offentlig regi, och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagens tillkännagivanden kommer från motioner som lämnades in under allmänna motionstiden 2018, totalt cirka 50 stycken. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat överförmyndare och gode män samt vårdnad och umgänge.
	Nej till motioner om bostadspolitik (CU11)  Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.
	Alarmoperatörer bör få spåra personer i nöd via mobiltelefoner (FöU7)  När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad. Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt. Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.
	Nej till motioner om Försvarsmaktens personal (FöU8)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal. Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.
	Riksdagen riktar tillkännagivanden om straffrättsliga frågor till regeringen (JuU11)  Riksdagen riktade tolv uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området sexualbrott och andra straffrättsliga frågor: • Regeringen bör se över straffskalorna för sexualbrott • Regeringen bör höja minimistraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i tre år • Regeringen bör skärpa minimistraffet för sexuellt övergrepp till fängelse i minst sex månader • Regeringen bör införa en ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande • Regeringen bör avskaffa respektive förlänga den så kallade preskriptionstiden för bland annat sexualbrott mot barn • Regeringen bör skyndsamt skärpa straffet för inbrottsstöld • Regeringen bör skyndsamt stärka det straffrättsliga skyddet för exempelvis polis, sjukvårds- och räddningstjänstpersonal, så kallad blåljusverksamhet • Regeringen bör skärpa straffet för övergrepp i rättssak • Regeringen bör skärpa straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser • Regeringen bör skärpa straffet för den som överlåter narkotika till andra • Regeringen bör skyndsamt införa en lag om tillträdesförbud till butiker • Regeringen bör föreslå en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet Tillkännagivandena bygger på motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag inom straffrättsliga frågor.
	Regeringen bör skärpa straff som gäller kontaktförbud och inrätta portal för brottsoffer (JuU14)  Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer: • Regeringen bör vidta åtgärder för att skärpa straffen för den som överträder ett kontaktförbud • Regeringen bör inrätta en brottsofferportal till hjälp för den som drabbats av bedrägerier och identitetskapningar Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med riksdagens behandling av cirka 130 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om våldsbrottsfrågor, så som våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
	EU:s förslag om att utöka Europeiska åklagarmyndighetens befogenheter har granskats (JuU19)  Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om en utvidgning av Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) befogenheter till att även omfatta gränsöverskridande terroristbrott. Eppo inrättades 2017 och har i uppgift att utreda och lagföra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, till exempel bedrägerier och penningtvätt. EU-kommissionen föreslår nu att Eppo får befogenhet att även utreda gränsöverskridande terroristbrott. Enligt kommissionen skulle en utvidgning av Eppos befogenheter kunna säkerställa sammanhängande och effektiva utredningar och åtal för terroristbrott. Riksdagen delar kommissionens och regeringens uppfattning om att terrorism är en av de största utmaningar som våra samhällen står inför och att EU måste ta till kraftfulla åtgärder för att lösa problemet. Utskottet är dock tveksamt till om en utvidgning av Eppos är den mest effektiva lösningen för att gemensamt hantera hotet från terrorism. Eftersom inget konkret förslag från kommissionen har presenterats än anser Riksdagen att det är för tidigt med ett slutgiltigt ställningstagande gällande en eventuell utvidgning av Eppo och att frågan behöver analyseras vidare. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Brott bör kunna leda till utvisning i fler fall (SfU16)  Regeringen bör ta fram ett förslag som möjliggör utvisning på grund av brott i fler fall än i dag. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över lagstiftningen på området. Riksdagen anser att utlänningar som begår grova brott bör kunna utvisas oavsett om det finns risk för återfallsbrottslighet eller inte. Utvisning bör också kunna komma i fråga oftare när det gäller till exempel brott med hat- och hedersmotiv. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om migration och asylpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
	Nej till motioner om anhöriginvandring (SfU17)  Riksdagen sa nej till drygt 20 motionsyrkanden om anhöriginvandring från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat att flera delar av migrationslagstiftningen ska ses över. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjningskrav vid anhöriginvandring.
	Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU18)  Riksdagen sa nej till cirka 80 motioner om arbetskraftsinvandring från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om högkvalificerad arbetskraft, handläggningstider av och villkor för arbetstillstånd, uppehållstillstånd för studerande och forskare, missbruk av regler samt de grundläggande principerna för arbetskraftsinvandring.
	Nej till motioner om ändrade villkor för svenskt medborgarskap (SfU19)  Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om ändrade villkor för att få svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om att förlänga tiden man måste bo i Sverige för att kunna ansöka om svenskt medborgarskap, den så kallade hemvisttiden. Andra förslag är språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt att förstärka medborgarskapets symbolvärde. Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor, främst med hänvisning till redan gällande regler och att arbete redan pågår.
	Riksdagen godkänner avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna (SfU23)  Riksdagen godkände ett nytt avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna och sa därmed ja till regeringens förslag. Avtalet innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders- efterlevande- och invaliditetspension, arbetsskada samt sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen bedömer att avtalet inte ger några nya skyldigheter eller kostnader för Sveriges del. Rörligheten mellan Sverige och Filippinerna har ökat de senaste åren. Många filippinier arbetar i Sverige och svenska företag finns etablerade i Filippinerna. Regeringen anser därför att ett avtal om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten. Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet blir en del av svensk lag och börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
	Regeringen bör förbättra samordningen av investeringar i infrastruktur (TU5)  Regeringen bör arbeta för att lokala, regionala och nationella investeringar i infrastruktur i större utsträckning samordnas och samverkar med varandra för att nyttan av investeringarna blir så stor som möjligt. Det tycker riksdagen som därför riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen. Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 300 motioner om att rusta upp och bygga ut olika vägar och järnvägar runt om i landet. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av de områden som förslagen handlar om. Riksdagen har också behandlat tre skrivelser från regeringen. Det är dels regeringens nationella planering för transportinfrastrukturen, och dels regeringens skrivelser om två rapporter från Riksrevisionen. Rapporterna handlar om Trafikverkets stöd till forskning och innovation samt om ett nytt signalsystem för järnvägen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.