Riksda´n 21 juni

 

21 juni 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 21 juni • Ja till vikta föräldrapenningdagar på grundnivå (AU14) • Bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av insatser (AU15) • Ja till ändring i plan-och bygglagen (CU27) • Ny presumtion om föräldraskap för lesbiska par från andra länder (CU28) • Ja till förslag om rekapitalisering av SAS och stöd till bland annat jordbruket (FiU48) • Mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas (JuU33) • Registrering av kontantkort (JuU34) • Ja till skärpta straff för sexualbrott (JuU41) • Större möjligheter att avtjäna straff med fotboja (JuU42) • Uppskov med behandling av ärenden (KU44) • Nej till att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft (MJU28) • Regeringen bör se över kostnader och handläggningstider vid tvister om patent (NU22) • Myndigheter får större möjligheter att kontrollera produkter (NU26) • Ändringar i EU-direktiv om energifrågor följer subsidiaritetsprincipen (NU29) • Ökad trygghet för äldre i förvärvsarbetande ålder (SfU29) • Ändringar i reglerna om att tillgodoräkna försäkringstid för bland annat garantipension (SfU30) • Jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande (SfU31) • En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (SoU25) • Nej till förbud mot smaksättning av e-cigaretter (SoU31) • Föräldraavdrag och nya grundläggande behov enligt LSS (SoU34) • Ny lag om egenvård och nytt grundläggande behov i LSS (SoU35) • Vård av unga i Sis särskilda ungdomshem (SoU37) • Infektion med apkoppsvirus ska klassas som allmänfarlig sjukdom (SoU38) • Uppskov med behandling av ärenden (SoU39) • Ja till åtgärder mot illegala körskolor och fusk vid förarprov (TU19) • Svenskt bistånd till multilaterala organisationer (UU8) • Värdlandsavtal mellan Sverige och Unicef (UU16) • Stärkt elevhälsa och utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (UbU27)
	Ja till vikta föräldrapenningdagar på grundnivå (AU14)  Regeringen har föreslagit att föräldrapenningdagar på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, där 90 dagar är vikta för vardera föräldern. Riksdagen sa ja till förslaget. I dag är 90 dagar med föräldrapenning inte möjliga att avstå till den andra föräldern om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå, vilket är den högsta ersättningsnivån av föräldrapenning. Med regeringens förslag skulle samma regler gälla för föräldrapenning på grundnivå, som betalas ut till föräldrar som haft låga eller inga inkomster. Regeringens förslag innebär också vissa rättigheter och stärkta skyddsbestämmelser för den som har barn under åtta år eller som vårdar en närstående och som av omsorgsskäl begär flexibla arbetsformer, till exempel arbete på distans eller flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska bland annat besvara arbetstagarens begäran om flexibla arbetsformer inom skälig tid, och arbetstagaren ska ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden för en förändring av arbetsmönstret löper ut. Förslagen är en anpassning för att Sverige ska leva upp till EU:s balansdirektiv, som ska göra det lättare att förena arbete och privatliv. Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som börjar gälla den 1 oktober 2022.
	Bättre informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av insatser (AU15)  Lagändringar ska förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2022 och handlar bland annat om vilka uppgifter som ska omfattas av tystnadsplikt och sekretess, och vid vilka tillfällen sekretessen kan brytas.
	Ja till ändring i plan-och bygglagen (CU27)  Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändring i plan- och bygglagen. Ändringen innebär att genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv förtydligas i den svenska lagstiftningen. Direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en stor miljöpåverkan. Bakgrunden till förslaget är en dom i EU-domstolen och att Europeiska kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet. Beslutet innebär en begränsning av det så kallade aktivitetskravet i plan- och bygglagen och berör möjligheten att överklaga beslut om detaljplaner utan att först lämna skriftliga synpunkter. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.
	Ny presumtion om föräldraskap för lesbiska par från andra länder (CU28)  Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om nya regler om föräldraskap i internationella situationer för kvinnor i samkönade relationer. Reglerna innebär att en kvinna som inte har fött barnet och som är eller har varit gift med barnets mor under vissa förutsättningar automatiskt ska anses som barnets förälder i Sverige. I första hand gäller detta om kvinnan anses vara rättslig förälder i det land där barnet föddes och fick sin hemvist. De nya reglerna motsvarar vad som gäller för faderskap i internationella situationer. Dessutom ska beslut från utländska domstolar om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor gälla också i Sverige under vissa förutsättningar. Samma sak om föräldraskapet har fastställts genom bekräftelse i ett annat land. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022. I samband med ändringarna byter lagen om internationella faderskapsfrågor namn till lagen om föräldraskap i internationella situationer.
	Ja till förslag om rekapitalisering av SAS och stöd till bland annat jordbruket (FiU48)  Regeringen bör få rätt att ta beslut om att omvandla svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar till nya aktier i flygbolaget SAS. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget. Regeringen har också lagt fram förslag om stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser. Dessutom föreslår regeringen medel för att skyddssökande från Ukraina snabbt ska kunna få möjlighet att stärka sina kunskaper i svenska och kunna delta i samhället. Regeringens förslag lämnas i två extra ändringsbudgetar för 2022. Riksdagen sa ja till förslagen, förutom den delen som handlar om att den som äger en personbil ska kompenseras för höga drivmedelskostnader. Enligt riksdagen skulle en ersättning för höga drivmedelspriser innebära en ohållbar kompensationspolitik som inte löser grundproblemet med för höga skatter. Riksdagen sa också ja till finansutskottets eget förslag om ändringar av statens budget för 2022. Utskottets förslag innebär bland annat ökade medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Den här delen av finansutskottets förslag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.
	Mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas (JuU33)  En mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar. I straffprocessen har den tilltalades ålder stor betydelse för straffmätning, påföljdsval och utvisning på grund av brott. Enligt regeringens förslag bör det vara möjligt att ta hänsyn till nya uppgifter om ålder som kommer fram i en straffprocess, oavsett när under processen detta sker. Mer specifikt innebär förslaget bland annat större möjligheter att bevilja resning om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder och att förbudet för högre rätt att ändra en dom till den tilltalades nackdel, när endast den tilltalade har överklagat, inte ska gälla om det kommer fram nya uppgifter om hans eller hennes ålder som skulle kunna utgöra grund för resning. Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft ändå kan ändras under vissa speciella omständigheter. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022. Riksdagen sa nej till två förslag i följdmotioner.
	Registrering av kontantkort (JuU34)  Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om elektronisk kommunikation. Det ska bli enklare att knyta en viss person till ett mobilt kontantkort i framtidenn. Den anonymitet som användningen av oregistrerade kontantkort för med sig försvårar för de brottsbekämpande myndigheternas arbete. Ändringen innebär bland annat att den som tillhandahåller en förbetald tjänst ska registrera uppgifter om abonnenten och kontrollera abonnentens identitet innan tjänsten börjar användas. Om en förbetald tjänst används av någon annan ska tjänsten som huvudregel avbrytas. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.
	Ja till skärpta straff för sexualbrott (JuU41)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skärpta straffbestämmelser om våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och vuxna. Förslagen innebär bland annat skärpta straff för • utnyttjande av barn för sexuell posering • våldtäkt • våldtäkt mot barn • sexuellt övergrepp • sexuellt övergrepp mot barn, även grovt brott • köp av sexuell tjänst • utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Regeringen föreslår också att det införs nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022. Riksdagen beslutade att uppmana regeringen i ett tillkännagivande att den bör återkomma med ett förslag om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
	Större möjligheter att avtjäna straff med fotboja (JuU42)  Möjligheterna att avtjäna sitt straff med fotboja ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Syftet med förslaget är att i viss mån öka möjligheterna för dömda att avtjäna sitt straff med fotboja och att effektivisera handläggningen. Förslaget innebär att Kriminalvården på eget initiativ ska kunna pröva om ett fängelsestraff ska verkställas med fotboja. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022. Riksdagen riktade också två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att brottsoffers krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja även bör gälla i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, till exempel vid hedersrelaterade brott. Den andra uppmaningen handlar om att de områden som omfattas av ett vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten till ett brottsoffers bostad.
	Uppskov med behandling av ärenden (KU44)  Efter förslag från konstitutionsutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller redogörelse 2021/22:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2021. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.
	Nej till att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft (MJU28)  Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag. Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd. Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.
	Regeringen bör se över kostnader och handläggningstider vid tvister om patent (NU22)  Handläggningstider och rättegångskostnader vid en patenttvist bör hållas nere. Det menar riksdagen och riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över detta. Bakgrunden är att höga kostnader och långa handläggningstider hindrar många mindre aktörer att försvara sina patent i domstol. Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.
	Myndigheter får större möjligheter att kontrollera produkter (NU26)  Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att marknadskontrollmyndigheterna får utökade möjligheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller de krav som finns. Det kan handla om säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre ändringar som handlar om rättelser. Lagändringarna börjar gälla den 25 juli 2022. De innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.
	Ändringar i EU-direktiv om energifrågor följer subsidiaritetsprincipen (NU29)  Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller ändring av direktiven om förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen anser att förslaget följer subsidiaritetsprincipen och konstaterar bland annat att en samordnad EU-politik har bättre möjlighet att nå EU:s mål för andelen förnybar energi och energieffektivitet till 2023 än åtgärder enbart på nationell nivå. Riksdagen lade därför utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ökad trygghet för äldre i förvärvsarbetande ålder (SfU29)  Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra reglerna för sjukersättning. Syftet är att förbättra tryggheten för äldre personer som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga och som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen. Arbetsförmågan hos äldre som har erfarenhet av arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska bedömas i förhållande till dessa arbeten. Med arbeten som den försäkrade har erfarenhet av menas arbeten som han eller hon har haft under en tidsperiod på 15 år före prövningen av rätten till sjukersättning. Om det finns ett annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det. Förslaget gäller den som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Ändringar i reglerna om att tillgodoräkna försäkringstid för bland annat garantipension (SfU30)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bosättningstid i ett tidigare hemland inte längre ska kunna tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension eller garantipension till omställningspension. Inte heller den försäkringstid som legat till grund för sjukersättning i form av garantiersättning ska kunna räknas som försäkringstid för garantipension. Syftet med förslaget är att regelverket ska bli mer enhetligt. Reglerna börjar gälla den 2 december 2022 men tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023. Det är endast personer som beviljas förmånerna efter att ändringarna har börjat gälla som påverkas av dem.
	Jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande (SfU31)  Miljontals människor befinner sig på flykt i Europa på grund av Rysslands invasion av Ukraina. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Regeringen har lagt fram ett förslag som handlar om en jämnare fördelning av boende för människor som söker skydd i Sverige. Riksdagen sa ja till förslaget. Riksdagen anser i likhet med regeringen att det behövs en lagreglerad styrning som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommunerna att ordna boende. Riksdagen riktar dessutom två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör hur kommunerna ska ersättas fullt ut för sina kostnader för bland annat boende och skolgång. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
	En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (SoU25)  Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse för En samlad strategi för alkohol-, narkotika,- dopnings-och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025. I den föreslår regeringen på olika sätt hur tillgången till och beroendet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks-och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska. Dessutom vill regeringen att barn och unga ska skyddas mot produkterna och skadliga effekter orsakade av dessa med mera. Riksdagen riktar tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen i dessa frågor. • Regeringen bör skyndsamt genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin • Regeringen bör se över hur vård och behandling för skadligt bruk och beroendesjukdom kan bli mer tillgänglig inom kriminalvården. • Regeringen bör utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgängliggörande av naloxon. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nej till förbud mot smaksättning av e-cigaretter (SoU31)  Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att förbjuda de tillsatser till elektroniska cigaretter som leder till en tydlig doft eller smak av annat än tobak. Regeringen vill skärpa reglerna kring tobaksfria nikotinprodukter. Det handlar bland annat om bestämmelser kring produktanmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring. Regeringen föreslår också att vätskor till elektroniska cigaretter inte ska få tillhandahållas konsumenter om de innehåller tillsatser som leder till en tydlig doft eller smak av något annat än tobak. I sitt förslag skriver regeringen att det är angeläget att utvecklingen med en ökad användning av elektroniska cigaretter bland barn och unga bromsas och att det inte bör vara tillåtet att använda tillsatser av smakämnen som gör de elektroniska cigaretterna attraktiva för barn, unga och icke-rökare. Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om skärpta regler men sa däremot nej till ett förbud mot smaksättning. Anledningen är att regeringen nyligen har gett flera myndigheter i uppdrag att sammanställa kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Enligt riksdagen bör ett fullgott kunskapsunderlag inväntas innan en hårdare reglering införs. Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över frågan om att göra det straffbart att ge eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år. De nya reglerna börjar huvudsakligen gälla den 1 augusti 2022.
	Föräldraavdrag och nya grundläggande behov enligt LSS (SoU34)  Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till förslaget. Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir det stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom. Dessutom ska insatser för att aktivera och motivera en person att klara av något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, räknas som en del av hjälpen med just det grundläggande behovet. Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det kommer istället att regleras genom andra bestämmelser. Ytterligare ändring i LSS är att det införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, så kallat föräldraavdrag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023. Riksdagen beslutade även att rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att • det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag • det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS • lagstiftningen bör följas upp och utvärderas bland annat för att säkerställa kvalitet och motverka fusk.
	Ny lag om egenvård och nytt grundläggande behov i LSS (SoU35)  Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som handlar om rätten till personlig assistans för den som behöver egenvård. Regeringen bedömer att det finns ett behov av att klarlägga betydelsen av begreppet egenvård så att bestämmelserna om personlig assistans kan tillämpas på ett rättssäkert och förutsebart sätt. En definition av egenvård införs i en ny lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare rätt att besluta om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen inför, vid och efter en bedömning av egenvård. Det införs också ett nytt grundläggande behov i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som gäller stöd som behövs under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för en persons liv eller en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes hälsa. Behov av hjälp som gäller sådant stöd ska vara helt assistansgrundande och det ska inte göras avdrag för så kallad föräldraansvar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.
	Vård av unga i Sis särskilda ungdomshem (SoU37)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om vården i de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för. I skrivelsen redogör regeringen för genomförda, pågående och beslutade insatser när det gäller en trygg och säker vård, placeringsformer för flickor och tvångsåtgärden avskiljning, det vill säga att hålla den unge skild från övriga ungdomar. Skrivelsen gjordes efter tillkännagivanden där riksdagen uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen på hemmen inom dessa områden. I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som handlar om • placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård • samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering • en ny enhet inom Kriminalvården som tar över ansvaret från Sis och socialtjänsten för unga som begår grova brott • att regeringen senast den 1 februari 2023 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar. Riksdagen beslutade också att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.
	Infektion med apkoppsvirus ska klassas som allmänfarlig sjukdom (SoU38)  Infektion med ett visst orthopoxvirus, också kallat apkoppsvirus, ska klassas som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget. Regeringen bedömer att apkoppsvirus är en sjukdom som kan medföra allvarliga konsekvenser. Ett pågående utbrott i Europa i kombination med ett nytt spridningssätt gör att infektionen med apkoppsvirus bör klassificeras som en allmänfarlig sjukdom, skriver regeringen i sitt förslag. Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade. Beslutet innebär en ändring i smittskyddslagen och att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med så kallat apkoppsvirus. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.
	Uppskov med behandling av ärenden (SoU39)  Efter förslag från socialutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:249 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.
	Ja till åtgärder mot illegala körskolor och fusk vid förarprov (TU19)  Regeringen har lämnat olika förslag som syftar till att motverka illegal verksamhet i samband med trafikutbildning samt fusk vid förarprov för att på så sätt förbättra trafiksäkerheten. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att stänga av den som fuskar från framtida körkortsprov. Förslagen innebär också att det i större utsträckning än tidigare ska vara straffbart att bedriva trafikutbildning utan tillstånd eller i strid med andra tillämpliga regler. Straffen för den som driver olaglig utbildningsverksamhet inom det här området ska skärpas. Det ska även bli straffbart att övningsköra med personbil, lastbil, buss och motorcykel utan att ha med sig en identitetshandling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till förslag i motioner som lämnats med anledning av regeringens förslag samt nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2021 om olika trafiksäkerhetsfrågor.
	Svenskt bistånd till multilaterala organisationer (UU8)  Riksrevisionen har granskat regeringens och Sidas arbete med bistånd till multilaterala organisationer. Syftet med granskningen har varit att analysera om biståndet är ändamålsenligt utformat. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens och Utrikesdepartementets hantering av kärnstöd, det vill säga stöd som går utan öronmärkning till en multilateral organisations verksamhet, kan utformas mer ändamålsenligt. Medan Sidas hantering av det så kallade multi-bi-stödet, det vill säga bilateralt bistånd som kanaliseras genom multilaterala organisationer, i huvudsak är ändamålsenligt utformad. Riksdagsbeslutet innebar att riksdagen lade Riksrevisionens rapport till handlingarna.
	Värdlandsavtal mellan Sverige och Unicef (UU16)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett värdlandsavtal mellan Sverige och FN:s barnfond Unicef. Anledningen är att Unicef har beslutat att etablera ett innovationskontor i Stockholm. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för kontoret och dess personal. Avtalets bestämmelser blir gällande inför svenska domstolar och myndigheter. Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
	Stärkt elevhälsa och utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (UbU27)  Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget. Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan. Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen: • Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning. • Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. • Benämningen träningsskola tas bort. Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024