Riksda´n 9 juni

 

9 juni 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 9 juni • Nya regler för företagsrekonstruktion (CU22) • Regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017–2021 har behandlats (FiU42) • Ja till tillfälligt omhändertagande av villkorligt frigivna (JuU21) • Nej till att rikta uppmaning till regeringen om åtgärder mot personer som blockerar vägar (JuU54) • Uppskov med behandling av ärenden (KrU11) • Ja till stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen (SkU28) • Ja till skattelättnader och enklare regler för arbetsresor (SkU29) • Regeringens redovisning av skatteutgifter har behandlats (SkU30) • Uppskov med behandling av ärenden (SkU33) • Trafikverkets organisation bör utredas (TU16) • Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande (UbU23)
	Nya regler för företagsrekonstruktion (CU22)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag om företagsrekonstruktion. Syftet är att i grunden livskraftiga företag ska kunna få hjälp att ombilda och bygga upp sin verksamhet och inte tvingas att gå i konkurs. Förslagen innebär bland annat att • en rekonstruktionsplan kan innehålla flera andra åtgärder än en ekonomisk uppgörelse • det så kallade livskraftstestet skärps, det vill säga det test som används för att bedöma chanserna till fortsatt verksamhet genom en rekonstruktion • det införs krav på den som är i rekonstruktion att ha en ordnad bokföring och en rätt att säga upp långa avtal i förtid, exempelvis ett dyrt hyresavtal • kraven på rekonstruktörer skärps och de ställs under Kronofogdens tillsyn. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.
	Regeringens utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017–2021 har behandlats (FiU42)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017‒2021. Enligt utskottet visar utvärderingen att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med målet för statsskuldspolitiken. Den visar också att Riksgäldskontoret – som bland annat har till uppgift att ta upp lån och förvalta statsskulden – har bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer. Riksdagen konstaterar också att de senaste årens förändringar av riktlinjerna ökat flexibiliteten i förvaltningen av skulden. Likviditeten på den svenska statspappersmarknaden är dock fortfarande ansträngd. Enligt riksdagen kan det finnas skäl för regeringen och Riksgäldskontoret att ytterligare analysera likviditetssituationen på statspappersmarknaden inför de kommande årens beslut om riktlinjer. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ja till tillfälligt omhändertagande av villkorligt frigivna (JuU21)  Kriminalvården ska få rätt att besluta om tillfälligt omhändertagande av den som bryter mot villkoren som gäller under villkorlig frigivning eller efter en dom om skyddstillsyn. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget. Kriminalvårdens beslut ska börja gälla omedelbart, och övervakningsnämnden ska senast dagen därpå pröva om beslutet ska fortsätta att gälla. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.
	Nej till att rikta uppmaning till regeringen om åtgärder mot personer som blockerar vägar (JuU54)  Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om åtgärder mot personer som blockerar vägar. Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.
	Uppskov med behandling av ärenden (KrU11)  Efter förslag från kulturutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller proposition 2021/22:242 En förstärkt spelreglering. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till kulturutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.
	Ja till stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen (SkU28)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas. Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild. Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022. Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande: • samordningsnummer • förbättringar av folkbokföringslagstiftningen • folkbokföringsbrott.
	Ja till skattelättnader och enklare regler för arbetsresor (SkU29)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebär att det nuvarande reseavdraget avskaffas. I stället kommer det att införas skattelättnader som är baserade på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Storleken på dessa lättnader kommer att vara olika beroende på var i landet boende och arbete ligger. Generellt kommer högre krav för skattereduktion att gälla i storstadsområdena. Skattelättnaderna ska även vara oberoende av vilket färdmedel som används. Bakgrunden till förslagen är att det nuvarande reseavdraget anses gynna arbetsresor med bil framför kollektivtrafik. De nya reglerna ska förenkla systemet, förväntas omfatta fler personer, och är bättre för miljön. Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att återkomma med förslag om • en höjning av den övre avståndsgränsen för arbetsresor • höjd kilometersats • höjd milersättning för resor i tjänsten. De nya reglerna ska börja gälla från 1 januari 2023.
	Regeringens redovisning av skatteutgifter har behandlats (SkU30)  Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för åren 2021–2024. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Regeringens redovisning har genom åren utvecklats till en allt större precision utifrån sitt syfte: att tydliggöra statsstöd till företag och hushåll så att dessa kan prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten. Regeringen har under våren 2022, precis som våren 2020 och 2021, presenterat många åtgärder till följd av covid-19-pandemin för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.
	Uppskov med behandling av ärenden (SkU33)  Efter förslag från skatteutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning och 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak. Det gäller också eventuella följdmotioner som kan lämnas med anledning av propositionerna. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.
	Trafikverkets organisation bör utredas (TU16)  Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapporter om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik och om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar. Med anledning av den ena skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se till att Trafikverkets organisation utreds med inriktningen att få bättre kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar. Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till cirka 450 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.
	Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande (UbU23)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagar som gäller skola och livslångt lärande. Lagändringarna innebär att kommuner blir skyldiga att se till att alla som vill få sitt kunnande kartlagt eller prövat inför en utbildning inom komvux ska få det. Dessutom förtydligar lagändringarna vad som menas med validering av kunskaper samt hur dokumentationen av validerade kunskaper ska se ut. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa också nej till övriga motionsyrkanden i frågan