Riksda´n 31 maj

 

	31 maj 2022
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 31 maj • Brottsoffers rätt till skadestånd ska stärkas (CU20) • Ny lag om hittegods i kollektivtrafiken (CU21) • Kronofogden får effektivare verktyg (CU23) • Ja till förslag om EU-anpassning av ekonomiska transaktioner (FiU32) • Nej till motioner om terrorism (JuU29) • Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (JuU30) • Ja till förslag om ny terroristbrottslag (JuU31) • Starkare skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (JuU40) • Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer (NU23) • Ja till ett bättre premiepensionssystem och en ny myndighet (SfU24) • Åldersgränserna i pensionssystemet ska höjas (SfU25) • Uppmaning till regeringen om utsatta barn (SoU18) • Ja till förslag som rör när vård av unga upphör (SoU33)
	Brottsoffers rätt till skadestånd ska stärkas (CU20)  Brottsoffer ska få utvidgad rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sitt skadestånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna som regeringen föreslår handlar i korthet om att • åstadkomma en kraftig höjning av nivåerna på kränkningsersättning • utvidga rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap • stärka rätten till ersättning för efterlevande anhöriga genom en ny form av ideell ersättning, en så kallad särskild anhörigersättning • utvidga möjligheterna för ett brottsoffer att utmäta gärningspersonens frihetsberövandeersättning • ändra företrädesordningen vid löneutmätning, så att fordringar som gäller skadestånd på grund av brott går före oprioriterade fordringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med undantag för lagändringen om ändrad företrädesordning vid löneutmätning som börjar gälla den 10 september 2022. Vidare riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen som upprepar det som riksdagen förde fram i ett tillkännagivande 2021. Riksdagen anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om effektivare utbetalning av ersättning till brottsoffer genom att staten betalar ut skadeståndet efter att domen på skadestånd börjat gälla. Tillkännagivandet grundas på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
	Ny lag om hittegods i kollektivtrafiken (CU21)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lag om kvarglömd eller borttappad egendom i kollektivtrafik som tåg, spårvagn, tunnelbana, buss eller fartyg. Lagen gäller för kvarglömd eller borttappad egendom ombord på fordonet och inom vissa anslutande områden. Enligt den nya lagen ska den som tar hand om kvarglömd eller borttappad egendom lämna den till det berörda trafikföretaget som då ska förvara egendomen åt ägaren. Om ägaren inte hämtar ut egendomen inom en viss tid, tillfaller den trafikföretaget. I vissa fall ska företaget få göra sig av med egendomen direkt och ska även ha rätt till ersättning av ägaren för förvaringen. Lagen träder i kraft den 1 augusti 2022.
	Kronofogden får effektivare verktyg (CU23)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för utsökning som främst handlar om Kronofogdens åtgärder för att driva in skulder. Syftet med förslagen är att öka effektiviteten och snabba på handläggningen. De handlar bland annat om • att det blir tydligare att Kronofogden får göra de utredningar som är befogade • en skärpning av gäldenärens och tredje mans skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning • bättre möjligheter att genomföra utmätning på distans när Polisen hittar egendom i sin verksamhet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.
	Ja till förslag om EU-anpassning av ekonomiska transaktioner (FiU32)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter. En central motpart är en finansiell aktör som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i en ekonomisk transaktion. En förordning är en bindande regel som alla EU-länder ska följa. Regeringens förslag innebär bland annat att • det ska införas en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen • Riksgäldskontoret ska utses till resolutionsmyndighet • regeringen ska utöva vissa av det behöriga ministeriets funktioner enligt EU-förordningen • det ska införas möjlighet till två temporära statliga stöd till centrala motparter • de nya stöden, liksom de stöd som följer direkt av EU-förordningen, ska finansieras av stabilitetsfonden • det ska införas bestämmelser om ingripande mot personer som ingår i ledningen för en central motpart, när den centrala motparten har åsidosatt vissa skyldigheter enligt EU-förordningen. Beslutet innebär förändringar i lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, lagen om värdepappersmarknaden, samt offentlighets- och sekretesslagen. Lagändringarna ska börja gälla från den 12 augusti 2022.
	Nej till motioner om terrorism (JuU29)  Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar om terrorism och bland annat förebyggande arbete, återvändare, samt finansiering av terrorism. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.
	Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (JuU30)  Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag – lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll. Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.
	Ja till förslag om ny terroristbrottslag (JuU31)  En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget. Den nya lagen ska omfatta: • terroristbrott • samröre med en terroristorganisation • finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet • offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet • rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet • utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet • resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet. Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
	Starkare skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (JuU40)  Regeringen har lämnat förslag som syftar till att skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång ska moderniseras och stärkas. Lagändringarna innebär bland annat att det kan bli strängare straff för den som begår de här brotten. Det ska också bli tydligt att det kan utgöra olaga intrång att vistas utan tillåtelse på en gårdsplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. En särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet bör införas och en ökad kartläggning göras av sådan brottslighet. Regeringen bör även återkomma med förslag som ger eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dessa skärps.
	Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer (NU23)  Riksdagen har sagt ja till nya regler när det gäller utvinning av ämnen som har en negativ påverkan på människor och miljön. Beslutet innebär att riksdagen godkände regeringens förslag om förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Förslaget betyder ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja skifferolja och naturgas. Tillstånd kommer inte längre att ges till gruvdrift eller utvinningsverksamhet för dessa ämnen. Beslutet innebär också att den som ansöker om tillstånd för att bryta, så kallad bearbetningskoncession, i alunskiffer måste uppfylla ett lämplighetskrav. Lagändringarna i miljöbalken och minerallagen träder i kraft den 1 juli 2022.
	Ja till ett bättre premiepensionssystem och en ny myndighet (SfU24)  Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättringar av dagens premiepensionssystem. Förslagen innebär bland annat att dagens öppna fondtorg ersätts med ett tryggt, upphandlat fondtorg och att en ny myndighet skapas som ska upphandla fonder och förvalta detta fondtorg. Den nya myndigheten ska heta Fondtorgsnämnden. Syftet är att stänga ute oseriösa aktörer och att göra premiepensionssystemet tryggare. Detta genom att en myndighet ser till att fondtorget innehåller kvalitativa fonder med en sådan spridning att det alltid finns en verklig valfrihet för pensionsspararna. De nya bestämmelserna börjar gälla den 20 juni 2022.
	Åldersgränserna i pensionssystemet ska höjas (SfU25)  Regeringen har föreslagit att åldersgränserna i pensionssystemet, samt i vissa andra trygghetssystem, ska höjas med ett år. Riksdagen sa ja till förslaget. Bland annat ska åldersgränsen för tidigaste uttag av inkomstgrundad ålderspension höjas från 62 till 63 år 2023. Även åldern för att tidigast få garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd höjs, från 65 år till 66 år. Åldersgränserna ska knytas till den så kallade riktåldern för pension som ska börja användas 2026. Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.
	Uppmaning till regeringen om utsatta barn (SoU18)  Riksdagen anser att det är viktigt att ständigt arbeta för att utsatta barn ska få en bättre och tryggare tillvaro. Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen för dessa barn. Enligt riksdagen har regeringen inte gjort tillräckligt. Därför beslutade riksdagen att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så snart som möjligt vidtar åtgärder inom den sociala barn- och ungdomsvården. Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 330 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete och utredningar.
	Ja till förslag som rör när vård av unga upphör (SoU33)  Regeringen har lagt fram flera förslag till ändringar i ett par lagar som gäller vård av unga, framför allt i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU: • När vård har beslutats med stöd av LVU får socialnämnden i en kommun inte besluta att vården ska upphöra förrän de förhållanden som gör att vården behövs har förändrats på ett genomgripande sätt och under en längre tid. • När ett barn har varit placerad i samma familjehem i två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om att ändra vårdnaden om barnet. • När vård enligt LVU upphör ska socialnämnden följa upp situationen för den som är under 18 år. • När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska nämnden överväga om det finns anledning att ansöka om förbud att flytta på barnet. • Socialnämnden får möjlighet att uppmana en förälder eller vårdnadshavare till ett barn som vårdas enligt LVU att lämna ett drogtest före umgänge och innan en prövning av om vård enligt LVU ska upphöra. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade också att rikta fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om • en ny lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU • hur bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring ska utformas • hur lång uppföljningstiden ska vara efter avslutad vård enligt LVU • obligatoriska drogtester