Tack My och Sara
My Enbom och Sara Högsten är två ungdomar i Uppsala som tagit initiativ till en antivåldskväll. Heder åt dessa ungdomar.
Intervjun i dagens UNT med My får mig att plocka fram den här artikeln som jag skrev för en tid sedan och varit publicerad i en upplandstidning.
Våldet sätter inga gränser
Våld används som metod för att lösa konflikter, mellan enskilda människor och mellan nationer. Våld är också underhållning. Och, det finns runt om oss.
Det finns omfattande forskning som visar att våld i medierna leder till våld i verkligheten. Men vem reagerar? Politiker och myndigheter står handfallna.
När det gäller gifter i naturen har en viss insikt vunnits om att en ändrad livsstil är nödvändig om vi ska kunna undvika sjukdomar och skador på den biologiska mångfalden som föroreningarna ger upphov till. Allt fler börjar inse att vården av natur och miljö handlar om solidaritet med kommande generationer. Men de förorenande utsläppen i media reagerar inte politiker på.
Kan det vara så att de som ifrågasätter forskningens rön om samband mellan underhållningsvåld och verkligt våld har fått större genomslag i media än forskningsrönen i sig? Kan det vara så att mediernas intresse kolliderar med dessa rön? Vill medierna inte ta ansvar för och erkänna att man faktiskt övertagit en del av den fostran som tidigare vilade på familjen?
Inte är det så att varje individ som exponeras för medievåld själv blir våldsverkare. Men vad vi vet är bl.a. att yngre personer påverkas lättare än äldre, män reagerar oftare än kvinnor med våld och otrygga och okoncentrerade barn är vanligare nu än tidigare. Forskningen visar också t.ex. att tecknade filmer ger en stark påverkan till våld och att simulerat våld ger starkare effekter än verkligt våld.
Från skolans värld vittnar lärare om att slagsmålen mellan skolungdom blir allt grymmare och ordutbytet allt grövre. Enligt gjorda intervjuer ser ungdomarna i många fall ett tydligt samband mellan medievåldet och det verkliga. En pojke sa t.ex. ”Jag tror det beror på att det finns så många grymma och äckliga våldsfilmer som man kan hyra på video. Utan att man vet om det så blir man påverkad av det.”
Nu måste en folklig resning till för att hejda och stoppa den förorening som våld innebär. Politiker måste ta ställning till hur tillgängligheten till underhållningsvåldet ska kunna begränsas. Men då måste politiker också konsekvent ta avstånd från att våldet används för att lösa konflikter. Vågar och vill man det?
Vi är många som på olika sätt är engagerade i en kamp för mer av solidaritet här och nu, för solidaritet med kommande generationer, för fred och icke-våld och för demokrati. Men vi behöver bli ännu fler och vi behöver samla oss
Min förelsäning "Om politisk styrning" Beställs via harald.nordlund@swipnet.se
Min bok "Politik på Gott och Ont" Beställs via harald.nordlund@swipnet.se
Etiketter: Ickevåld
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida