fredag 27 maj 2016

Gratis screening i form av mammografi. När får vi även screening för upptäckt av prostatacancer?

Gratis screening i form av mammografi är ett bra steg. Dock infinner sig frågan när vi ska få screening för upptäckt av prostatacancer. Träffsäkerheten är där sämre, men nog skulle fler liv räddas om vi fick en allmän screening

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 26 maj

  • Ökat rättssäkerhet i patentsystemet (NU22)
  • Ja till regeringsförslag om gratis screening (SoU17)
  • Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om riskhantering i statliga bolag (NU21)
  • Ändrade regler för statsstöd (NU20)
  • Insättningsgarantin ska stärkas (FiU34)
  • Ja till ändring om avvisning (SfU17)

Ökat rättssäkerhet i patentsystemet (NU22) 

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.
Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Ja till regeringsförslag om gratis screening (SoU17) 

En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.
Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.
Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om riskhantering i statliga bolag (NU21) 

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.
Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.
Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.
Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ändrade regler för statsstöd (NU20) 

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.
De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Insättningsgarantin ska stärkas (FiU34) 

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om insättningsgaranti. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Insättningsgaranti är att kunders insättningar i banker, kreditmarknadsföretag och i vissa värdepappersbolag skyddas vid konkurs. Garantin finansieras genom avgifter från de institut som omfattas av insättningsgarantisystemet.
Lagändringarna ska stärka konsumenternas skydd vid insättningar och innebär bland annat att utbetalningstiden vid ersättningsfall blir kortare och att informationen till insättarna blir bättre. Alla EU-länder ska också ha samma regler för finansieringen av insättningsgarantin.
Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Ja till ändring om avvisning (SfU17) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i utlänningslagen. Förändringen innebär att en person som vistas i Sverige och som inte behöver visering, i dagligt tal kallat visum, ska kunna få ett beslut om avvisning. Det om personen inte har för avsikt att lämna Sverige. Ett tecken som kan tyda på att personen inte tänker lämna Sverige är att hon eller han sökt asyl. Under senare tid har Migrationsverket inte kunnat fatta ett beslut om avvisning för en person som inte behöver visering förrän den viseringsfria perioden tagit slut.
En del nationaliteter måste ha visering för att kunna resa in och vistas i Sverige. Riksdagen har bestämt att Migrationsverket också ska kunna fatta ett avvisningsbeslut för en sådan person, innan viseringen går ut. I dag kan ett sådant beslut tas först när viseringen gått ut.
Regeringen anser att en möjlighet att avvisa måste finnas i dessa fall för att Sverige ska kunna följa EU-rätten. Riksdagen håller med regeringen. Ändringen innebär även en återgång till vad som gällde tidigare, innan rättsläget ändrades genom domar från Migrationsöverdomstolen.
Skicka en kommentar