torsdag 26 maj 2016

Fortsatt väpnad styrka på Mali


Vilka av er har noterat denna nyhet i något av våra medier

Ja till svenskt deltagande i FN-insats i Mali (UFöU3) 

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att Sveriges deltagande i FN-insatsen i Mali ska förlängas. Enligt beslutet ska Sverige fram till halvårsskiftet 2017 delta med en väpnad styrka på högst 470 personer i den pågående FN-insatsen i Mali. Beslutet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.
Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
  • Regeringen bör formulera tydliga mål för det svenska deltagandet i FN-insatsen som gör det möjligt att i efterhand utvärdera den och se om målen uppfylldes.
  • Regeringen bör ta initiativ så att den medicinska evakueringsförmågan blir tillräcklig dygnet runt för den svenska styrkan i Mali.

Förundersökningar ska bli mer rättssäkra (JuU11) 

Regeringen har tagit fram förslag till lagändringar för att öka rättssäkerheten i förundersökningar. Det ska göra att brottsbekämpande myndigheter kan bedriva en mer effektiv utredningsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagen innebär bland annat att
  • det ska bli tydligare att krav på objektivitet gäller såväl före som under förundersökningen samt efter att åtal har väckts
  • det ska bli möjligt att tillfälligt omhänderta elektronisk kommunikationsutrustning, till exempel en mobiltelefon, från en person som ska förhöras
  • det ska framgå av lagen att den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas får tas med till den plats där åtgärden ska verkställas
  • bevisföremål ska kunna tas i beslag tills domen får laga kraft även om domen är frikännande.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Skärpta straff för mycket grova narkotikabrott (JuU15) 

Regeringen har tagit fram förslag till ändringar i narkotikastrafflagen och i lagen om straff för smuggling. Lagändringarna innebär att straffskalorna delas upp och att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Brottsbeteckningarna ringa narkotikabrott och ringa narkotikasmuggling införs.
Med lagändringarna vill regeringen skärpa straffen för handlingar som handlar om hantering av mycket stora mängder narkotika. Avsikten är inte att generellt påverka straffnivåerna för narkotikabrott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner om narkotikabrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Ny lag ska ge bättre skydd mot identitetsstölder (JuU29) 

Det ska bli svårare att missbruka någons identitetsuppgifter. Att få sina identitetsuppgifter utnyttjade är en stor integritetskränkning och skyddet mot det bör stärkas. Det anser regeringen som tagit fram förslag till ändringar i brottsbalken.
Lagändringarna innebär att det nya brottet olovlig identitetsanvändning införs. Med olovlig identitetsanvändning menas att någon använder en annan persons identitetsuppgifter utan att personen lämnat sitt samtycke. Regeringen föreslår även att brottet olaga förföljelse ska omfatta handlingar som handlar om olovlig identitetsanvändning.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Regler om arbetslöshet och ekonomiskt bistånd förtydligas (SoU12) 

Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Lagar om revisorer och revision ändras (CU21) 

Flera lagar som gäller revisorer och revision ändras. En ny lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision införs. Huvudsyftet med lagändringarna är att förbättra kvaliteten på revisionerna och att stärka revisorernas oberoende. Ändringarna innebär att de svenska lagarna anpassas till EU-regler, det så kallade revisionspaketet.
De ändrade reglerna börjar gälla den 17 juni 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Större möjligheter förverka hjälpmedel vid brott (JuU28) 

EU:s direktiv om frysning och förverkande av hjälpmedel som använts vid brott eller för vinning av brott införs i svensk lag. Det blir även utökade möjligheter att förverka utbyte av brott som har samband med organiserad brottslighet.
Förslagen innebär att möjligheterna att förverka utbytet av brott utökas till att gälla vid fler typer av brott. Utvidgat förverkande ska kunna beslutas vid alla brott som har fyra års fängelse eller mer i straffskalan. Utvidgat förverkande ska även kunna beslutas vid brott som har två års fängelse eller mer i straffskalan om brottet har varit en del i organiserad brottslighet. Vidare blir det större möjligheter att besluta om förverkande även om det inte finns en fällande dom.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Avtal om samarbete mellan EU och Kazakstan (UU20) 

EU har tecknat ett avtal om partnerskap och samarbete med Kazakstan, som ska godkännas av medlemsländerna. Avtalet är det första som EU har ingått med ett land i Centralasien. Det är tänkt som ett steg mot ökat EU-engagemang i regionen. Avtalet ger möjlighet till fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan genom ökad handel och samarbete inom en rad olika områden.
Respekt för demokrati och mänskliga rättigheter är en viktig del av avtalet mellan EU och Kazakstan och riksdagen betonade vikten av att Sverige och EU aktivt driver på arbetet för demokratiska reformer och respekten för de mänskliga rättigheterna. Riksdagen delade vidare regeringens bedömning att avtalet är ett viktigt steg mot fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan. Riksdagen sa ja till avtalet.

Återfall i brott ska leda till nytt straff (JuU30)

Regeringen vill förenkla reglerna för hur domstolarna ska bestämma straff när en tidigare dömd person döms för ytterligare brott. Detta när brottet begåtts innan den tidigare domen helt har verkställts eller upphört. I den här situationen ska det nya brottet som huvudregel leda till ett nytt straff. Bara som undantag ska domstolarna använda möjligheten att bestämma att den tidigare domen också ska omfatta det nya brottet.
Regeringens förslag innebär även att reglerna blir mer konsekventa när det gäller hur brott som är återfall ska behandlas. Det ska göras skillnad mellan brott som begåtts före en tidigare dom (nyupptäckt brottslighet) och brott som begåtts efter en tidigare dom men innan straffet helt har verkställts eller upphört (ny brottslighet).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Metallföremål vid kremering ska kunna återvinnas (KU24) 

Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.
Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.
Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.
Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.

EU-plan om att bekämpa terrorfinansiering har granskats (JuU32) 

Justitieutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande om terrorism. Kommissionen anser att den senaste tidens attacker i EU och i omvärlden visar på ett behov av att EU arbetar inom alla politiska områden för att bekämpa och förebygga terrorism.
Alla terrororganisationer behöver finansiering för att utföra sina planer, därför behöver EU jobba för att försöka stoppa terrorismens finansieringsprocesser. Europeiska kommissionen beskriver i sitt meddelande en åtgärdsplan för hur EU:s medlemsländer ska jobba för att komma åt finansieringen av terror. Planen tar sikte på att hejda penningöverföringar, identifiera finansiering av terrorism, agera mot finansieringskällorna och verka utrikespolitiskt.
Justitieutskottet välkomnar kommissionens initiativ att ta fram en bred åtgärdsplan som stärker det europeiska arbetet att bekämpa finansiering av terrorism. Samtidigt påpekar utskottet att det är viktigt att det finns en balans mellan insatserna mot terrorism och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, inte minst skyddet av den personliga integriteten.

Efter granskningen lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Regler om offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden ska förtydligas (KU22) 

Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.
Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.
I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.
Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.

Fler svårt skuldsatta ska kunna bli av med sina skulder (CU19) 

Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.
Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.
Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.
De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.

Ja till utökat rättsligt samarbete med USA (JuU33) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal mellan Sverige och USA om ett förstärkt rättsligt samarbete. På så sätt kan ländernas samarbete för att förebygga och bekämpa brottslighet utökas. Riksdagen godkände också de lagändringar som är nödvändiga på grund av avtalet.
Meningen med avtalet är att effektivisera det informationsutbyte som länderna har i dag. Syftet är också att skapa en förbättrad skyddsnivå för de uppgifter som utväxlas mellan USA och Sverige. Genom det nya avtalet ska Sverige och USA ge varandra direktåtkomst sina nationella fingeravtrycksregister. Uppgifterna ska dock vara avidentifierade och om det sökta fingeravtrycket finns i den andra partens register måste en ansökan göras för att få mer information om personuppgifter med mera.

Regler om vem som utser Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (SoU11) 

I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.
Skicka en kommentar