torsdag 16 juni 2016

KU för populister?


Är KU på väg att bli en plattform för populismen? KU-förhören ger fortfarande eko i media, vilket många tycks utnyttja. Bra att regeringen granskas, men det ska vara befogad granskning. Först när media förmår gallra i sin återgivning blir KU åter vad det var och var tänkt att vara

logotyp: Sveriges riksdag
7 juni 2016

Aktuellt

KU:s granskning av regeringen är klar

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 48 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, hanteringen av EU-frågor, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning, och regeringens hantering av flyktingmottagandet.
Resultatet av KU:s granskning presenteras på en pressträff tisdagen den 7 juni klockan 14.00. Presskonferensen sänds via webb-tv.
Webb-tv 
Besluten i två av granskningsärendena har skjutits upp till nästa år, båda handlar om utrikesminister Margot Wallströms (S) relation med fackförbundet Kommunal. Här följer ett urval av KU:s övriga iakttagelser och bedömningar i granskningsbetänkandet.

Regeringens agerande i EU-frågor

Regeringen ska samråda med EU-nämnden om Sveriges hållning inom EU. Konstitutionsutskottet har granskat om regeringen gjort det enligt gällande bestämmelser.
Inrikesminister Anders Ygeman (S) kan inte undgå kritik för sitt agerande i frågan om EU:s gränskontroll. Det eftersom han i olika uttalanden i samband med ett möte i ministerrådet utryckt ståndpunkter som inte förankrats i EU-nämnden.
Inför ett skriftligt samråd mellan EU-nämnden och den före detta klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP) lämnades en del av underlaget till EU-nämnden in på franska. Dessutom var delar av underlaget inte så utförligt beskrivet som riktlinjerna kräver. Regeringen bör se till att underlaget som lämnas till nämnden gör att samrådet blir meningsfullt anser KU.
I två andra samråd i EU-nämnden kom regering och riksdag överens om att ställa sig bakom beslutsförslagen i ministerrådet. Från regeringen deltog kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) och idrottsminister Gabriel Wikström (S). Under samråden enades man också om ett tillägg som handlade om den nationella kompetensen. Men tillägget framfördes dock inte i ministerrådet. Utskottet framhåller vikten av att regeringen fullt ut följer det som riksdag och regering kommit överens om i samrådet. Om regeringen av något skäl inte följer överenskommelsen ska skälen för det tydligt redovisas i den skriftliga återrapporten.

Trafikverkets utbetalningar till svenska flygplatser

KU har också granskat infrastrukturminister Anna Johanssons (S) inblandning i Trafikverkets utbetalningar av stöd till svenska flygplatser. Uppmaningen om en skyndsam hantering fick allvarliga konsekvenser för hur Trafikverket hanterade ärendet. Anna Johanson har det övergripande ansvaret för vad som sker inom departementet och det fanns också uppenbara skäl för henne att följa frågan. Om hon hade följt frågan hade hon också kunnat se hur kommunikationen mellan departementet och Trafikverket utvecklades. Detta gjorde dock inte Anna Johansson och utskottet anser att ministern inte kan undgå kritik för sitt agerande.

Sjöfartsverkets helikopterköp

Ett granskningsärende rör Näringsdepartementets hantering av Sjöfartsverkets inköp av helikoptrar. Sjöfartsverket fattade beslutet om att köpa helikoptrar innan riksdagen hade fattat nödvändiga beslut. Det här agerandet står inte i överenstämmelse med regeringsformen enligt KU. Regeringskansliet var tidigt medvetet om att Sjöfartsverket ville köpa nya helikoptrar och utskottet vill starkt framhålla vikten av att dialogen med myndigheterna sköts på rätt sätt. Dessutom måste dialogerna mellan myndighet och departement dokumenteras på ett bra sätt. Utskottet anser att det är olämpligt av tjänstemän i Regeringskansliet att använda sig av privata e-postadresser. Om det ändå skulle ske så är det viktigt att e-postmeddelandena ska hanteras enligt de rutiner som normalt gäller för registrering av handlingar. Den dåvarande infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M) kan inte undgå kritik för Näringsdepartementets hantering av Sjöfartsverkets helikopterinköp.

Utrikesministerns uttalanden om utomrättsliga avrättningar

KU har också granskat olika uttalanden som utrikesminister Margot Wallström (S) gjort vad gäller utomrättsliga avrättningar. KU konstaterar att en del uttalanden har missförståtts och utskottet understryker därför vikten av att utrikesministerns uttalanden formuleras så att de inte leder till missförstånd eller ger upphov till motstridiga tolkningar.

Det brutna avtalet med Saudiarabien

Ett annat ärende handlar om regeringens hantering kring det brutna samarbetsavtalet med Saudiarabien. Efter att avtalet sades upp ställdes utrikesminister Margot Wallströms (S) tal som hon skulle ha hållit i Arabförbundet in. Ungefär samtidigt kallades Saudiarabiens ambassadör hem. Margot Wallström har i olika uttalanden redogjort för anledningen till att hennes tal ställdes in. KU:s granskning visar att de skäl som Wallström framfört offentligt stämmer med de skäl som Saudiarabien har förmedlat till regeringen.
KU anser dock att regeringen borde ha överlagt med Utrikesnämnden i frågan om att säga upp avtalet med Saudiarabien. Regeringen torde också ha haft skäl att lämna information i Utrikesnämnden i nära anslutning till utrikesministerns inställda tal och Saudiarabiens hemkallande av sin ambassadör.

Vice statsminister som inte är ställföreträdande

Vid regeringsbildningen 2014 blev Åsa Romson (MP) vice statsminister. I tidigare regeringar har den vice statsministern också varit den person som ersatt statsministern när han haft förhinder. Stefan Löfven utsåg dock inte Åsa Romson till ställföreträdare. Det innebär att den som har flest regeringsår ska vara den som träder in som hans ersättare. Just nu är det utrikesminister Margot Wallström (S).
KU anser inte att några formella fel har begåtts, dock framhåller KU vikten av att det ska vara fullständigt klart vem som ersätter statsministern om han eller hon skulle ha förhinder. Genom att ge titeln vice statsminister en annan innebörd än vad som gjorts tidigare finns det risk för ett glapp mellan omgivningens förväntningar och den ordning som faktiskt gäller. Informationen borde enligt KU varit tydligare.

Uttalanden om Bromma flygplats och Volkswagen

Ett granskningsärende handlar om regeringens beslut att ändra uppdraget för samordnaren för Bromma flygplats. Ansvarig minister var Mehmet Kaplan (MP), före detta bostads-, stadsutvecklings- och it-minister. I en tidningsintervju berättade ministern om det ändrade uppdraget, men det stämde inte överens med hur uppdraget var utformat. Utskottet pekar på vikten av att en ministers uttalande är korrekta.
Detsamma gäller finansminister Magdalena Anderssons (S) uttalande i samband med uppgifter om manipulerade utsläppsvärden hos Volkswagen. Finansministerns uttalanden kunde tolkas som att Finansdepartementet ställt frågor till företaget och också övervägde att agera på andra sätt, vilket inte stämde. KU påpekar även här att uttalanden av regeringen ska vara korrekta.

Ministrars uttalande om domar och åklagarbeslut

KU har också granskat flera fall där olika medlemmar ur regeringen uttalat sig om tingsrättsdomar. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) gjorde ett tydligt ställningstagande i en dom som ännu inte vunnit laga kraft. Utskottet anser att uttalandet kommer i konflikt med syftet med regeringsformens krav på domstolars självständighet.
Även ett uttalande av inrikesminister Anders Ygeman (S) strider mot syftet med kravet på domstolars självständighet i regeringsformen. Inrikesministern uttalade sig om bevisningen i ett fall på ett sätt som tar sikte på en värdering som ska göras av en domstol och inte av en minister. Utskottet anser att inrikesministern inte borde ha uttalat sig om det enskilda fallet, eller i varje fall uttalat sig med större försiktighet.
I ett annat fall ifrågasatte inrikesministern en åklagares beslut om att sätta en person på fri fot istället för att göra en häktningsframställan. Det fanns ett medieintresse av att Anders Ygeman skulle ge en kommentar. KU anser dock att han hade kunnat avstå att uttala sig i det enskilda fallet. Det eftersom uttalandet kommer i konflikt med syftet med regeringsformens regler om myndigheters självständighet.
Även före detta miljö- och klimatminister Åsa Romson (MP) borde ha avstått från att uttala sig på det sätt hon gjorde om en förbjuden båtfärg. När hon svarade på mediefrågor om bottenfärg på hennes och hennes sambos båt uttalade hon sig också om tolkningen av gällande rätt. Det innebar samtidigt att Åsa Romson offentligt gav utryck för hur regler inom hennes ansvarsområde skulle tillämpas av ansvariga myndigheter. KU anser att ministern borde varit mer återhållsam i sitt uttalande.

Regeringens hantering av extra medel till universitet och högskolor

KU har också granskat regeringens hantering av ett riksdagsbeslut som handlade om särskilda medel till universitet och högskolor. Dagen efter beslutet i riksdagen om att universitet och högskolor skulle få mer pengar bestämde regeringen att pengarna skulle få användas först efter beslut av regeringen. Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, informerade samtidigt berörda universitet och högskolor att de extra pengarna för närvarande inte skulle delas ut. Med hänsyn till de omständigheter som rådde var regeringens agerande förenligt med budgetlagen anser utskottet. Samtidigt anser utskottet att det hade varit en fördel om riksdagen hade informerats om regeringens beslut. När det gäller hanteringen av ministerns informationsbrev pekar utskottet på vikten av att man inom Regeringskansliet följer bestämmelserna om registrering av allmänna handlingar.

Regeringens hantering av flyktingsituationen

Det stora antalet flyktingar som kom till Sverige under hösten 2015 innebar stora samhällsutmaningar. Regeringen har det yttersta ansvaret för att landet ska kunna hantera denna typ av situationer. KU konstaterar att informationsutbytet mellan regeringen och olika myndigheter varit stort och pekar samtidigt på att det finns ett värde av att dokumentera kontakter av mer informell karaktär. De informella kontakterna mellan en statssekreterare och Migrationsverkets generaldirektör borde exempelvis ha dokumenterats i någon form, exempelvis med hjälp av loggboksanteckningar.
KU konstaterar också att de ordinarie beredningsrutinerna varit styrande i regeringens hantering, även om vissa beslut tagits mer skyndsamt. I regeringsformens krav på beredning finns utrymme för flexibilitet och möjlighet till snabb hantering i brådskande fall. För beslutet som gäller återinförande av inre gränskontroll visar granskningen att de yttre förutsättningarna fanns för ett ännu tidigare beslut. Samtidigt kan de avvägningar och analyser som måste göras av regeringen ha påverkat när besluten kom att fattas. För att kunna bedöma regeringens hantering av flyktingkrisen i sin helhet anser KU att det behövs ett bredare underlag. Händelseförloppet kommer att granskas av Riksrevisionen och om det finns anledning vid ett senare tillfälle kan frågan tas upp av KU igen.
Reservation SD.

Så granskar KU regeringen

Konstitutionsutskottet kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena
Skicka en kommentar