tisdag 21 februari 2017

Från Regionfullmäktige

16:09 (22 timmar sedan)

Uppsnabbat regionfullmäktige 15 februari

I detta nyhetsbrev:

  • Indikatorer i regionplan och budget fastställda
  • Regionfullmäktige antog Regional utvecklingsstrategi
  • Strategi för digital utveckling och e-hälsa antagen
  • Reglemente och arbetsordning antagna
  • Ändrat ägande i Inera
  • Ändrad förbundsordning för Samordningsförbundet
  • Nuvarande zonindelning för enkelbiljetter behålls
  • Motion om årskort på UL/SL besvarad
  • Motion om strategi för ökad tandhälsa avslogs
  • Motion om samarbete med Experio Lab avslogs
  • Svar på interpellation om direktinläggningsplatser i Tierp
  • Svar på interpellation om konkurrens från Nya Karolinska Sjukhuset
  • Svar på interpellation om patientmaten
  • Svar på interpellation om förlossningsvården
  • Svar på interpellation om stöd till barn i sorg
  • Svar på interpellation om vårdcentralerna i Alunda och Rasbo
  • Svar på interpellation om skatt på finansiella tjänster
  • Svar på interpellation om digitala hjälpmedel
  • Svar på interpellation om neonatalavdelningen
  • Svar på fråga om faktureringsavgift
  • Svar på fråga om miljöprogram
  • Svar på fråga om Välfärdsutredningen


Indikatorer i regionplan och budget fastställda

Regionfullmäktige fastställde indikatorer i Regionplan och budget 2017-2019.
Regionstyrelsen fick i uppdrag att komplettera indikatorerna med 2016 års siffror, när dessa finns tillgängliga, samt med mål för 2017.
Regionplanen och budgeten för 2017-2019, inklusive vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål och uppdrag till styrelser och nämnder, antogs av fullmäktige i december 2016. Den del som handlade om så kallade indikatorer, som mäter hur väl målen uppfylls, återremitterades.
Nu behandlade regionfullmäktige på nytt frågan om indikatorer och beslutade att fastställa förslaget. Totalt rör det sig om 75 indikatorer som mäter utvecklingen och kvaliteten inom bland annat hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken, kulturområdet, miljöfrågor och utvecklingen av förutsättningarna för näringslivet i Uppsala län.
(C) föreslog tillägg om att antalet vårdcentraler inte ska minska samt att BUP-mottagningar ska finnas i alla länsdelar. Detta avslogs.
(KD) föreslog flera tillägg, bland annat om mål för beroendevård för barn och unga, palliativ vård i hemmet för barn och unga och förbättrad information för passagerare i kollektivtrafiken. Detta avslogs

Regionfullmäktige antog Regional utvecklingsstrategi

Regionfullmäktige beslutade att anta Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län.

Visionen för Region Uppsala lyder "Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft". Visionen genomsyrar utvecklingsstrategin.
När Region Uppsala bildades den 1 januari 2017 tog man över utvecklingsansvaret för Uppsala län. Ett av uppdragen är att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin har tagits fram under närmare två års tid i en bred process och i samverkan med kommunerna, landstinget, näringslivsorganisationer samt andra aktörer.
Tre utvecklingsområden genomsyrar planen:
  • En växande region fokuserar på utveckling av det geografiska området Uppsala län och förhållandet till omkringliggande län.
  • En nyskapande region tar fasta på betydelsen av ett livskraftigt näringsliv samt förmågan till förnyelse och värdeskapande i företag och organisationer i global konkurrens.
  • En region för alla lyfter fram länets invånare och det goda livet.

Av strategin framgår att målen för länet nu bland annat är att det ska planeras för 5000 bostäder per år fram till 2023, att det ska startas minst 13 företag per 1000 invånare år 2020 samt att andelen sysselsatta i åldrarna 20-64 år ska överstiga 80 procent år 2020.

Strategi för digital utveckling och e-hälsa antagen

En strategi för digital utveckling och e-hälsa i Region Uppsala antogs av regionfullmäktige.
Strategin pekar ut en riktning och ska stödja och vägleda Region Uppsalas digitala utveckling av e-hälsa och e-tjänsteutveckling genom att definiera vad digitalisering och e-hälsa är och vad det ska bidra till, tydliggöra ansvar och roller, beskriva strategiska målområden och tydliggöra prioriterat utvecklingsfokus per målområde.
Regionfullmäktige gav regionstyrelsen i uppdrag att ta fram uppdrag till förvaltningarna för 2017-2018.

Reglemente och arbetsordning antagna

Regionfullmäktige antog reglemente och arbetsordning för regionstyrelsen och styrelser och nämnder i Region Uppsala för 2017-2019. Reglementet har reviderats för att förtydliga den regionala utvecklingsnämndens ansvar när det gäller folkhälsoarbetet. Uppdraget har också kompletterats med naturvård och friluftsliv.

Ändrat ägande i Inera

Regionfullmäktige tog upp ett ärende som handlade om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB.
Inera AB ägs gemensamt av landstingen och regionerna och ansvarar för ett 40-tal gemensamma tjänster och projekt, bland annat 1177 Vårdguiden och Journal via nätet. Bolaget omsätter drygt 600 miljoner kronor och verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare i vård och omsorg.
Nu ska verksamheten breddas till att även omfatta kommunerna och därför ändras ägarstrukturen.
Regionfullmäktige beslutade att överlåta 145 av Region Uppsalas 150 aktier i Inera AB till SKL företag AB för en köpeskilling om cirka 1,2 miljoner kronor. Regionfullmäktige godkände också förslag till aktieägaravtal, ändrad bolagsordning och ändrat ägardirektiv.
En förutsättning för att ändringen ska genomföras är att samtliga landsting och regioner ställer sig positiva.

Ändrad förbundsordning för Samordningsförbundet

Regionfullmäktige antog en reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet Uppsala län. Förbundets ändamål är att underlätta och förbättra möjligheterna till egen försörjning för individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser för att förbättra sin arbetsförmåga. I förbundet ingår, förutom Region Uppsala, länets kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Nuvarande zonindelning för enkelbiljetter behålls

Den nuvarande zonindelningen för enkelbiljetter hos UL ska behållas tills vidare. Det beslutade regionfullmäktige.
Bakgrunden till ärendet är att dåvarande landstingsfullmäktige 2014 beslutade om en ny pris- och biljettstruktur för UL-trafiken, med enhetstaxa för periodbiljetterna och ändrad struktur för enkelbiljetter och reskassa. I samband med beslutet fick kollektivtrafiknämnden i uppdrag att se över möjligheten att utveckla den nya zon 1, stadsbusstrafiken i Uppsala, så att ytterligare tätorter skulle kunna ingå i zonen.
Kollektivtrafikförvaltningen har utrett frågan och konstaterar att enhetstaxan för periodbiljetter och den nya strukturen gjort det enklare att köpa rätt biljett. En försiktig slutsats är att prisförändringarna inte i någon större omfattning påverkat resandet. Att göra en ny förändring av prissystemet genom en utvidgning av zon 1 kan leda till ett intäktsbortfall på cirka 10 miljoner kronor. Det finns också risk för att det kommer ytterligare krav på förändringar som resulterar i ett krångligare taxesystem.
(V) reserverade sig mot beslutet och yrkade på att kollektivtrafiknämnden ska uppdras till att komma med förslag till en utvidgad zon 1 som omfattar kransorter runt Uppsala.
(KD) föreslog ett tillägg om att regionfullmäktige ska besluta att nuvarande zonindelning för enkelbiljetter kompletteras med avståndsbaserade biljetter. Detta avslogs.

Motion om årskort på UL/SL besvarad

Nina Lagh (M) föreslog i en motion att Region Uppsala ska göra det möjligt att köpa årskort även på sträckor där det idag inte är möjligt. Idag är det möjligt att köpa årskort för den som pendlar mellan Uppsala och Arlanda samt mellan Gävleborg och Uppsala. Däremot är det inte möjligt för den som pendlar med UL/SL mellan Stockholm och Uppsala eller med Bålstapendeln.
UL och SL har diskuterat förutsättningarna för ett införande och konstaterar att dagens tekniska lösningar är ett hinder. Det går inte att registrera en sådan biljett på ett kort, och att använda kvitton som årsbiljetter anses olämpligt.
I de mobila lösningar som UL och SL utvecklar är ambitionen att under 2017 även sälja periodbiljetter. Då finns inga praktiska hinder att även erbjuda årsbiljetter.
Mot bakgrund av detta ansåg regionfullmäktige att motionen var besvarad.
(M) och (SD) reserverade sig och yrkade på att motionen skiulle bifallas.

Motion om strategi för ökad tandhälsa avslogs

Lina Nordquist, Lena Lundberg, Carl Nettelblad, Kajsa Dovstad och Janine Bichara, samtliga (L), föreslog i en motion att regionstyrelsen ska ges i uppdrag att ta fram en strategi för att förbättra riskgruppers tandhälsa och minska deras sjukvårdsbehov.
I motionen framförs vikten av att tandvård och hälso- och sjukvård samverkar. Det hänvisas till forskningsresultat som kan användas som utgångspunkt för att förbättra riskgruppers tandhälsa samt minska deras sjuklighet, vilket i sin tur kan ge friskare befolkning och samtidigt spara resurser till andra patienter.
Regionfullmäktige beslutade att avslå motionen med hänvisning till det omfattande arbete som redan bedrivs inom området.
(L) reserverade sig mot beslutet.

Motion om samarbete med Experio Lab avslogs

Nina Lagh (M) föreslog i en motion att Region Uppsala ska etablera ett samarbete med Experio Lab i Karlstad för att utveckla vården genom tjänstedesign tillsammans med personal och patienter.
Experio Lab är ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation och ett lärande projekt inom Landstinget i Värmland. Uppdraget är att skapa möten mellan vård och design med syfte att öka patientnytta och en hållbar verksamhetsutveckling. Experio Lab samarbetar med flera andra landsting och universitet.
Inom Region Uppsala finns Innovation Akademiska som bland annat arbetar med samma frågor som Experio Lab. Innovation Akademiska samarbetar också vid behov med andra innovationsaktörer både inom landet och i de andra nordiska länderna. Bedömningen är att det inte behövs ett särskilt samarbete med Experio Lab. Ett sådant formaliserat samarbete riskerar att splittra Region Uppsalas insatser inom innovationsområdet.
Mot bakgrund av detta beslutade regionfullmäktige att avslå motionen.
(M) reserverade sig mot beslutet och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Svar på interpellation om direktinläggningsplatser i Tierp

Sara Sjödal (C) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om behovet av direktinläggningsplatser i Tierp. De sex platser som öppnades i september har enligt Sjödal varit fullbelagda.
Frågor: Hur ser planeringen för direktinläggningsplatserna ut i närstående tid? Kommer ytterligare platser för direktinläggning att öppnas under 2017 för att tillgodose behovet? Finns planer för uppstart av ytterligare typer av vårdplatser i Tierp inom ramen för närvård?
Svar: Den styrande ledningen har under denna mandatperiod arbetat mycket aktivt med att förstärka närvården i länet och intensifierat ett strukturerat samarbete och ökad dialog med kommunerna. Under hösten resulterade dialogen med Tierps kommun i att ett antal direktinläggningsplatser öppnade. Dessa platser kommer att utvärderas under våren för att bedöma hur arbetet ska fortsätta utvecklas. Kommunen har också tydligt uttalat sitt intresse för gemensamt finansierade närvårdsplatser. Vi ser fram emot att inom ramen för denna process kunna landa vårdplatser och mobila team som erbjuder invånarna i Tierp trygghet, kvalitet och en god vård nära hemmet.
I och med bildandet av Region Uppsala har nya politiska forum, till exempel regionalt forum, nämnden för kunskapsstyrning samt samrådet för vård-hälsa och omsorg, öppnat för en ännu bättre samverkan mellan region Uppsala och kommunerna som vi ser fram emot att utveckla.

Svar på interpellation om konkurrens från Nya Karolinska Solna

Kajsa Dovstad (L) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) med anledning av att Nya Karolinska Solna börjat ta emot patienter. Enligt Dovstad kommer enkelrummen på intensivvårdsavdelningarna att leda till ett ökat behov av intensivvårdssjuksköterskor. Eftersom Uppsala och Stockholm ligger i samma arbetsmarknadsregion kommer detta att leda till konkurrens om intensivvårdspersonal.
Fråga: Hur tänker Region Uppsala bemöta den ökade konkurrensen om personal från Stockholm?
Svar: Region Uppsala har ett långtgående och ändamålsenligt arbete med personal- och kompetensförsörjning. Det är naturligt i en stark arbetsmarknadsregion med närhet och goda pendlingsmöjligheter att man byter arbetsgivare under en yrkeskarriär. Stockholm har alltid varit en naturlig konkurrent om vårdpersonal, men strömmen går åt båda håll. Region Uppsala arbetar kontinuerligt med det som gör vårt arbetsgivarvarumärke starkt. Med en bra arbetsgivarpolitik blir valet naturligt för de som är bosatta i Uppsala att vilja arbeta hos oss, men vi attraherar också från övriga landet och inte minst Stockholm, Utifrån omvärldsbevakning står vi oss väl i konkurrensen avseende lön och arbetsvillkor, därutöver arbetar vi med flera åtgärder för att ständigt förbättra vårt erbjudande som arbetsgivare.
Efter en snabb intern avstämning är uppfattningen inte att IVA-sjuksköterskor lämnar Akademiska sjukhuset för att ta ett jobb inom Stockholms läns landsting. Tvärtom finns det tendenser till strömningar från NKS till AS inom flera vårdprofessioner.
Det fullständiga interpellationssvaret innehåller även en lista över åtgärder som vidtagits inom kompetensförsörjningsområdet på Akademiska.

Svar på interpellation om patientmaten

Oppositionsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om kostnaderna för det planerade patientmatsköket vid Akademiska sjukhuset. Frågan besvarades av Johan Edstav (S), ordförande för fastighets- och servicenämnden.

I april 2016 fattade landstingsfullmäktige beslut om tillagningsmetod för patientmat. I underlaget saknades enligt Klomp en precisering av hur mycket ett nytt kök kommer att kosta, men i debatten nämndes att köket skulle kosta mellan 75 och 90 miljoner och att kostnaden låg till grund för portionspriset. Efter att beslutet togs har det framkommit att Framtidens Akademiska kommer att bli dyrare och därför görs en systematisk genomgång av investeringsplanen.
Frågor: Hur mycket beräknades köket kosta i det underlag fullmäktige hade för sitt beslut i april? Hur mycket beräknas köket kosta nu? Om kostnaden har ökat, vad blir då det nya portionspriset?
Svar: Underlaget byggde på de kalkyler som tagits fram i en utredning 2013 och som behandlades i produktionsstyrelsen 26 maj 2013. Investeringskostnaden beräknades då till 72 miljoner kronor. Förstudien beräknas vara klar våren 2017 så det finns ingen anledning att nu föregripa det arbetet.

Svar på interpellation om förlossningsvården

Oppositionsrådet Johan Örjes (C) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om förlossningsvården i Uppsala län. Enligt Örjes har det under december blivit tydligt att Uppsala län har stora problem med förlossningsvården, speciellt när det gäller de mer komplicerade fallen. I mediarapporter har det redovisats att blivande mödrar hänvisats till Åbo i stället för att tas emot av Akademiska sjukhuset. Enligt Örjes bör det ha varit väl känt för den politiska ledningen att det funnits risk för problem inom förlossningsvården.
Frågor: Varför har den politiska ledningen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra att denna situation uppstod?Vilka åtgärder har sjukhusstyrelsens ordförande vidtagit för att säkerställa att situationen förbättras och liknande händelser kan undvikas i framtiden?
Svar: I interpellationen har det gjorts en olycklig sammanblandning mellan förlossningsvård och neonatalvård. Det är inte brister inom förlossningsvården vid Akademiska sjukhuset som varit anledningen till att tre familjer hänvisas till universitetssjukhuset i Åbo. Förlossningsvården fungerar bra, håller hög kvalitet och har kapacitet att ta emot de familjer som kommer till förlossningen. Förlossningsvården har även förstärkts ekonomiskt med åtskilliga miljoner genom den särskilda satsning på kvinnors hälsa som regeringen gjort.
Den politiska ledningen styr Akademiska sjukhuset genom regionplan och budget samt de verksamhetsuppdrag och budget som sjukhusstyrelsen beslutar om för Akademiska sjukhuset. Sjukhusstyrelsen har hållit en god och nära dialog med sjukhusdirektören som ansvarar för verksamheten. Just nu pågår en översyn av arbetstidsmodeller för att skapa en robust och långsiktigt hållbar personalsituation som möter vårdbehoven. Fokus har varit att minska övertidsarbete och öka grundbemanningen samt stärka arbetsmiljöarbetet. För vissa intensivvårdsavdelningar, där neonatal är en, har detta skapat en stor oro hos specialistsjuksköterskor vars villkor förändras. Situationen är bekymmersam och det är viktigt att Akademiska sjukhuset tillsammans med de fackliga landar i en lösning som säkerställer att Region Uppsala kan upprätthålla en neonatalvård av hög klass och god tillgänglighet. Den politiska ledningen detaljstyr inte enskilda verksamhetsområden eller förhandlingarna mellan fackliga och Akademiska sjukhuset, men sjukhusstyrelsen har fått en information om situationen och följer den vidare.

Svar på interpellation om stöd till barn i sorg

Kajsa Dovstad (L) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om stödet till barn i sorg.
Dovstad hänvisar till ett interpellationssvar från juni 2016, där det sades att "stödet till barn i sorg är prioriterat" och att sjukhusstyrelsen kommer att fortsätta bevaka frågan och följa upp att barn i sorg får det stöd de behöver i samverkan mellan landsting och kommuner.
Fråga: Hur har stödet till barn i sorg prioriterats av socialdemokraterna sedan deras löfte gavs och på vilket sätt har sjukhusstyrelsen bevakat denna fråga:
Svar: Som Dovstad skriver i sin interpellation har jag lovat att sjukhusstyrelsen kommer att följa upp att barn i sorg får det stöd de behöver. Jag kan med glädje meddela att så också har skett. Dialog med sjukhusdirektören har skett under hösten 2016 då frågan diskuterats ingående och sjukhusledningen har säkerställt att Zebragrupperna åter finns på plats genom en förstärkning i budgeten. Denna förstärkning kommer att finnas med även framgent inom ramen för verksamhetsuppdraget.

Svar på interpellation om vårdcentralerna i Alunda och Rasbo

Oppositionsrådet Johan Örjes (C) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om vårdcentralerna i Alunda och Rasbo. Enligt Örjes ska Primärvården ha tagit fram en analys av behovet av fastighetsinvesteringar det närmaste decenniet, så det borde vara möjligt att ge ett klart och tydligt besked om vårdcentralen i Alunda. Örjes lyfte också fram att vårdcentralen i Rasbo sedan en tid saknar läkarbemanning och enligt hemsidan endast erbjuder besök hos distriktssköterska och BVC.
Frågor: När är det din ambition att nya lokaler för en vårdcentral i Alunda invigs? När får Rasbo vårdcentral en läkare?
Svar: Inför arbetet med fastighetsinvesteringsplan för 2018-2027 har Primärvården gjort en sammanställning av sina investeringsbehov. Där finns Alunda vårdcentral upptagen. Beslut om investeringar i fastigheter och renoveringar ska följa den investeringsprocess som fullmäktige har beslutat om. Med anledning av detta anser jag att det vore olämpligt av mig att föregripa processen genom att lyfta ut enskilda objekt och inte ha en samlad projektplan och lokalstrategi. Ärendet med prioriteringar av lokaler för Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering kommer upp till vårdstyrelsen för beslut i slutet av mars. Därefter fortsätter beredningen i fastighets- och servicenämnden och regionstyrelsen för att slutligen leda till ett beslut i regionfullmäktige.
Rekrytering av specialister i allmänmedicin är ett generellt problem både i vår region och i landet i övrigt. Många föredrar att arbeta på större vårdcentraler där det finns flera kollegor i samma profession. Detta gör att det är svårt att rekrytera läkare till Rasbo. Det praktiska arbetet med rekrytering ligger inte på oss politiker. För mer detaljerade svar om det aktuella rekryteringsarbetet rekommenderar jag Johan Örjes att kontakta primärvårdsförvaltningen eller respektive vårdcentralchef.

Svar på interpellation om skatt på finansiella tjänster

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om ett regeringsförslag till skatt på finansiella tjänster.
Frågan ställs mot bakgrund av ett förslag att införa en skatt på finansiella tjänster. Enligt Lagh kommer detta att innebära både direkta och indirekta kostnader för Region Uppsala för bland annat finans- och pensionsförvaltning samt höjda försäkringspremier. Dessa kostnadsökningar slår mot pensionerna för Region Uppsalas medarbetare.
Frågor: Hur stora ökade kostnader blir det för Region Uppsala med den föreslagna skatten på finansiella tjänster? Hur mycket lägre kommer pensionerna att bli för Region Uppsalas medarbetare med den föreslagna rödgröna skatten?
Svar: Remisstiden har ännu inte gått ut, men jag noterar att det finns ett tydligt avståndstagande från flera remissinstanser, främst mot att förslaget skulle omfatta offentliga aktörer. Jag anser, i likhet med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting, att det inte är rimligt att förslaget ska omfatta även kommuner, landsting och regioner. Detta kan enklast lösas genom ett undantag. Jag utgår från att förslaget om denna tänkta skatt kommer att revideras, främst vad avser offentligt finansierad verksamhet. Att mot den bakgrunden genomföra ett omfattande arbete för att beräkna vad det skulle innebära för Region Uppsala finner jag omotiverat. Skulle förslaget, mot alla odds, genomföras i sin helhet så lovar jag att skyndsamt återkomma med en beräkning om dess monetära effekter för vårt landsting.

Svar på interpellation om digitala hjälpmedel

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om digitala hjälpmedel för patienter. Lagh pekar i interpellationen på tillgängliga digitala tekniker, som har potential att i grunden förändra vårdsystemet och höja kvaliteten på vård- och omsorgstjänster, förutsatt att personalen har kunskap och motivation att använda verktygen. Ett närbeläget exempel är Västmanland.
Frågor: Hur ser den styrande minoriteten på att utöka möjligheten för den enskilde patienten att få ett digitalt hjälpmedel i hemmet? Hur mycket tittar Region Uppsala på goda exempel i närliggande län, där innovationerna redan finns? Hur har utvecklingen skett de senaste två åren, under minoritetens styre, för att erbjuda utvecklade digitala hjälpmedel i en tid där oändliga förutsättningar finns för just detta genom exempelvis anslutning till Experio Lab?
Svar: Jag ser väldigt positivt på utvecklingen av digitala hjälpmedel. När det gäller erfarenhetsutbyte, benchmarking och best practice sker det ett kontinuerligt utbyte, inte minst med kringliggande regioner och landsting. Det är in förhoppning att detta utbyte kan intensifieras inom ramen för den nya e-hälsostrategin.
När det gäller samarbete med Experio lab, som sorterar under Landstinget i Värmland, arbetar Region Uppsala med sin egen innovationsplattform Innovation Akademiska som delvis arbetar med samma frågor som Experio lab och vi förordar detta arbetssätt, även om ett fördjupat utbyte och en närmare samverkan inte på något sätt är uteslutet.
När det gäller utvecklingen de senaste åren har Region Uppsala, tidigare Landstinget i Uppsala län, inte alltid legat i framkant. Min förhoppning är dock att vi inom ramen för den strategi för digital utveckling och e-hälsa som fastställs vid dagens sammanträde ska kunna ta krafttag för att stärka och utveckla detta område ytterligare.

Svar på interpellation om neonatalavdelningen

Oppositionsrådet Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om planeringen för en ny neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset. Interpellationen besvarades av regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S). Enligt Olsson finns det politisk enighet om att en ny neonatalavdelning behövs, men det finns oklarheter om den totala kostnaden. Av investeringsbudgeten, som antagits av landstingsfullmäktige, framgår att kostnaden ska vara 170 miljoner kronor. När ärendet presenterades för sjukhusstyrelsen visade det sig dock att investeringen skulle komma att uppgå till 254 miljoner kronor. Det framkom också att den totala summan för byggprojektet kommer att bli ännu högre eftersom den förstudie som genomförts inte omfattar nödvändiga tillbyggnader, evakueringskostnader och flyttkostnader. Någon uppskattning av vad detta kan komma att kosta finns inte. Sjukhusstyrelsen valde emellertid att uttrycka som sin mening att projektet ska genomföras ändå.
Frågor: Hur har den bedömda kostnaden för utbyggnaden av neonatalavdelningen kunnat växa från 170 till 254 miljoner kronor på bara ett halvår? Hur stora är kostnaderna för de tillbyggnader som måste göras för att projektet alls ska kunna komma till stånd? Hur stora är kostnaderna för evakuering och flytt av den verksamhet som bedrivs i lokalerna idag?
Svar: Vid landstingsfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2016 fastställdes regelverk för vår fastighetsinvesteringsprocess. Nu har vi ett fastställt och tydligt regelverk om hur olika projekt ska hanteras, och det innebär att vi har väsentligt bättre förutsättningar att genomföra våra fastighetsinvesteringar inom fastställda ramar.
Den summa som Olsson väljer att jämföra med (170 miljoner kronor) var en grov uppskattning från tidigt 2016. När förstudien genomförts och alla olika parametrar lagts in har nivån för investeringen fastställts till 254 miljoner kronor. Det är också den volym som finns i den investeringsbudget som fastställdes av landstingsfullmäktige 30 november 2016. Här har alltså en noggrann beräkning gjorts och en realistisk investeringsnivå fastställts innan projektet tillåts gå vidare.
När det gäller den andra frågan är det ett separat projekt som ska hanteras i enlighet med fastställda riktlinjer för fastighetsinvesteringsprocesser. Projektet har kopplingar inte enbart till neonatalavdelningen utan till samtliga enheter i F-huset (kvinna-barn) samt de enheter som ryms i J- och B-huset. Att ange en kostnad för detta innan en särskild förstudie gjorts kan inte göras. Den slutliga driftskostnaden kommer att fördelas mellan dessa enheter.

Svar på fråga om miljöprogram

Carl Nettelblad (L) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om regionens miljöprogram. Nettelblad hänvisade till processen för att ta fram ett nytt miljöprogram som funnits under tidigare mandatperioder, där arbetet bedrivits i parlamentariska arbetsgrupper.
Fråga: Pågår ett aktivt arbete att ta fram ett nytt miljöprogram för perioden 2019-2022?
Svar: Ja, vi ska se över miljöprogrammet, i god tid. Det här kommer att initieras under våren, i närtid.

Svar på fråga om faktureringsavgift

Sören Bergqvist (V) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om den faktureringsavgift som tas ut i vissa fall när patienter väljer att betala i efterhand mot faktura. Enligt Bergqvist tillkom avgiften i en tid då man ville att patienter skulle betala kontant eller med kort. Idag är inriktningen att styra mot mer automatisering.
Fråga: Är det inte dags att skrota faktureringsavgiften för patientavgifter och i stället förenkla och styra över till mer automatisering?
Svar: Vi ska jobba för att det ska finnas enkla, smidiga sätt att betala för sig. Att betala med kort är det enkla och naturliga. Sedan finns det andra som inte har kort och för dem ska det vara möjligt att betala kontant. Vi ser även över möjligheten att betala med Swish. När vi får en administrativ kostnad för att hantera en faktura lägger vi på en hanteringsavgift. Det är inte orimligt att vi tar ut en avgift för detta. De skattemedel vi har vill vi använda till andra saker än extra administration. Jag har inte för avsikt att ta bort avgiften.

Svar på fråga om Välfärdsutredningen

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om Region Uppsalas hantering av SOU 2016:78, även kallad Välfärdsutredningen. Region Uppsala är inte remissinstans, men Alliansen har föreslagit att Region Uppsala ska lämna ett remissvar ändå. Lagh hänvisade till ett medieuttalande från Wennberg.
Fråga: Varför skickar Region Uppsala inte in något svar på remissen trots att du uppenbarligen ser liknande farhågor som vi?
Svar: Det enkla svaret är att vi inte var remissinstans. Dessutom har jag inga problem med förslage
Skicka en kommentar