fredag 17 februari 2017

Om fisket


             Intressant om fisket

Färre fiskebåtar men oklar påverkan på fiskeresurserna

Publicerad: 8 februari 2017 klockan 10.00


Sill- och makrillfisket, det så kallade pelagiska fisket, har blivit mer ekonomiskt hållbart sedan riksdagen beslutade om en ny lag på området 2009. Däremot är det oklart om fisket blivit mer miljömässigt och socialt hållbart. Det är några av slutsatserna i en ny uppföljningsrapport från miljö- och jordbruksutskottet.
Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har följt upp riksdagens beslut från 2009 om att införa ett system med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket. Med pelagiskt fiske menas fiske av sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Det nya systemet innebär att en fiskare får överlåta sina fiskerättigheter till en annan fiskare och tanken var att se till att antalet fartyg var rimligt i förhållande till tillgängligt fiskbestånd. Innan det nya systemet infördes hade lönsamheten inom denna del av yrkesfisket minskat under flera år. Syftet med lagen var också att främja ett miljömässigt och socialt hållbart fiske.

Halverat antal fiskefartyg

Miljö- och jordbruksutskottets uppföljning visar att syftet har uppnåtts när det gäller en förändrad fartygsstruktur, det vill säga antalet fartyg i förhållande till fiskbeståndet. Antalet pelagiska fiskefartyg har halverats. Det innebär att det pelagiska fisket har blivit mer ekonomiskt hållbart. Däremot är det oklart om fisket har blivit mer miljömässigt och socialt hållbart. Utkast av fisk har visserligen minskat men det är inte tydligt om minskningen av antalet fiskeföretag har minskat trycket på fiskeresurserna.

Ägarkoncentrationen har ökat

Uppföljningen visar också att systemet med överlåtbara fiskerättigheter har ökat ägarkoncentrationen inom fiskeflottan. Det finns i dag en gräns för hur stor andel av fiskerättigheter en yrkesfiskare kan ha. Miljö- och jordbruksutskottets uppföljningsgrupp anser att den här gränsen måste finnas kvar så att inte ett fåtal fiskeföretag blir alltför dominerande. Rapportförfattarna pekar på att det är viktigt att det finns ett småskaligt fiske parallellt med det storskaliga fisket och att även det småskaliga fisket utvecklas i en ekonomiskt och socialt hållbar riktning. Uppföljningsgruppen menar att regeringen och ansvarig myndighet borde följa utvecklingen när det gäller fiskets koncentration till västkusten. Det är viktigt att fisk landas på olika håll och att marknaden för lokalt fångad fisk utvecklas på flera håll längs kusterna.

Svårare för ungdomar att börja fiska

I rapporten framgår också att det har blivit svårare för nya unga fiskare att komma in i det pelagiska fisket. Utskottets uppföljningsgrupp tycker därför att regeringen måste försöka förbättra möjligheter för ungdomar från olika delar av landet att komma in i fisket. Uppföljningsgruppen anser också att man bör studera vilka problem och kostnader som kan uppstå när man börjar jobba som fiskare och hur de kan hanteras. Nya unga fiskare bör premieras när det gäller fördelningen av fiskekvoter inom det kustnära fisket.

Plan efter 2019 krävs

De överlåtbara fiskerättigheterna har en giltighetstid på tio år. I uppföljningen framförs att det är viktigt att tydliggöra vad som gäller för de överlåtbara fiskerättigheterna efter 2019. Detta skulle till exempel kunna göras genom att en arbetsgrupp med politiker från de olika riksdagspartierna tar fram förslag på vad som ska gälla efter 2019. På så sätt får regeringen ett underlag att ta ställning till och kan då lämna besked i god tid innan giltighetstiden närmar sig sitt slut.

Skicka en kommentar