Riksda´n 24 april

Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 24 april • Arbetslöshetskassornas tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen har granskats (AU11) • Ny lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer ska komplettera EU-regler (CU14) • Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU24) • Nej till motioner om valfrågor (KU25) • Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26) • Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU31) • Statens servicecenter bör få ny roll i att erbjuda statlig service på lokal nivå (KU35) • Nej till motioner om public service-frågor (KrU14) • Nej till motioner om civila samhället och trossamfund (KrU15) • Regeringen bör göra det enklare att bygga djurstallar (MJU11) • Regeringen bör inrätta barn- och familjecentraler (SoU9) • Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU11) • Arbetet i OSSE under 2018 (UU5)
	Arbetslöshetskassornas tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen har granskats (AU11)  Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om a-kassorna tillämpar arbetslöshetsförsäkringen på liknande sätt. Riksrevisionen konstaterar att det finns skillnader i hur a-kassorna beslutar om rätt till arbetslöshetsersättning och drar slutsatsen att regelverket tolkas olika. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen ser över det uppdrag Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har att förtydliga reglerna i försäkringen. Regeringen delar Revisionens uppfattning att det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringen tillämpas likvärdigt och håller med om att regelverket behöver förtydligas. Riksdagen instämmer i detta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Ny lag om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer ska komplettera EU-regler (CU14)  EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden har börjat gälla i Sverige. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en svensk lag med kompletterande bestämmelser införas. Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land, till exempel genom att de har egendom utomlands. Vid exempelvis en bodelning kan anknytningar till flera länder innebära praktiska och juridiska svårigheter. Syftet med EU-förordningarna är att skapa ett gemensamt regelverk bland annat när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag sådana frågor ska prövas. För att få en mer lättöverskådlig lagstiftning på området ska även befintliga svenska regler utöver det som förordningarna anger samlas i den nya lagen. Det gäller även regler som rör sambor. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU24)  Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor. Motionerna handlar exempelvis om att bevara älvdalskan som språk, att utreda om teckenspråk ska bli ett minoritetsspråk och att införa ett romskt förvaltningsområde. Andra områden är att inrätta en ny myndighet för nationella minoriteter och att stärka samers rättigheter och inflytande.
	Nej till motioner om valfrågor (KU25)  Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om valsedlar, valhemlighet, valsäkerhet och rösträkning samt legitimationskrav vid röstning. Andra områden är valhemlighet för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, rösträttsålder samt skilda valdagar.
	Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området. Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.
	Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU31)  Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet, partistöd och kommunal misstroendeförklaring. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår samt att nya lagar inom området har börjat gälla.
	Statens servicecenter bör få ny roll i att erbjuda statlig service på lokal nivå (KU35)  Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samverkar vid servicekontor för att erbjuda medborgarna hjälp med sina olika frågor på ett och samma ställe. Regeringen har föreslagit lagändringar som kommer att innebära att den lokala statliga servicen som erbjuds vid servicekontoren ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska bli skyldiga att ansluta sig till den nya organisationen. I framtiden kan även andra myndigheter, som Arbetsförmedlingen, komma att ingå i den nya organisationen. Men det behöver utredas först. När Statens servicecenter tar över ansvaret för servicekontoren bedömer regeringen också att det behövs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som reglerar vilka sekretessregler som ska gälla för de handlingar som lämnas in till eller upprättas vid Statens servicecenter. Myndigheten ska då använda samma sekretessbestämmelser som gäller hos den myndighet för vilken handlingen har tagits emot eller upprättats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till sju andra motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om bland annat bättre tillgång till statlig service. Anledningen är bland annat att det redan pågår en kartläggning av vilken statlig service som erbjuds i länen och kommunerna.
	Nej till motioner om public service-frågor (KrU14)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om public service-frågor. Anledningen är bland annat pågående arbete med att utforma förslag till sändningstillstånd för perioden 2020-2025 och andra utredningar på området. Motionerna handlar exempelvis om formerna för uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst, uppdragets innehåll, frågor om sponsring och nordiskt samarbete.
	Nej till motioner om civila samhället och trossamfund (KrU15)  Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 inom området civila samhället och trossamfund. Motionsförslagen handlar bland annat om stöd till trossamfund, samordning av interreligiösa råd, bidrag till det civila samhället, förenklade regler för administration, hinder för engagemang, att sprida goda exempel, civilsamhället och integration, säkerhet i lokaler, äldres ensamhet, ideella föreningar och konkurrensrätten samt allmänna samlingslokaler. Skälen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst att utredningar samt annat arbete pågår med frågorna.
	Regeringen bör göra det enklare att bygga djurstallar (MJU11)  Det obligatoriska kravet på att djurstallar ska förprövas bör tas bort och reglerna för hur djurstallar ska byggas bör förenklas. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Kravet på att det ska ske en förprövning innan djurstallar byggs, byggs till eller ändras finns för att förebygga djurskyddsproblem. Riksdagen anser dock att förprövningen kan avskaffas, eftersom de som håller djur gör det med djurens bästa för ögonen. Riksdagen anser också att reglerna för hur djurstallar ska byggas är för detaljerade och att de bör ändras för att istället fokusera på djurstallarnas funktion och hur bra djuren får det där. Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 70 motionsyrkanden inom området djurskydd från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner på grund av de regler som gäller inom området och att arbete redan pågår. Motionerna handlar bland annat om arbetet mot antibiotikaresistens, offentlig kontroll, djurskydd, konkurrenskraft samt märkning och registrering av katter.
	Regeringen bör inrätta barn- och familjecentraler (SoU9)  Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där personer som på olika sätt jobbar med barn och unga arbetar tillsammans. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen. Det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera barn och unga som riskerar att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är enligt riksdagen att skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan personer som arbetar med barn och unga. En sådan organisationsform är barn- och familjecentraler. Riksdagen vill därför att regeringen utreder hur detta samarbete kan underlättas oavsett var i landet det sker. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om socialtjänst- och barnfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.
	Nej till motioner om yrkestrafik och taxi (TU11)  Riksdagen sa nej till cirka 20 motioner från allmänna motionstiden 2018 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att flera regler inom området nyligen har förändrats. Riksdagen anser också att den nationella godstransportstrategin från 2018 bör vara utgångspunkten för kommande åtgärder. Motionerna handlar bland annat om översyn, tillsyn och kontroller av yrkestrafik. Andra områden som behandlas är krav för taxiförarlegitimation, yrkeskompetensbevis och säkra rastplatser.
	Arbetet i OSSE under 2018 (UU5)  Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, under 2018. Utrikesutskottet framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och arbeta för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. OSSE:s politiska församling genomförde åtta valobservationer under 2018 och utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation deltog i dessa observationer. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.