söndag 14 februari 2010

Landsbygdsutveckling och strandskydd

Landsbygdsutveckling betyder numera att upphäva strandskyddet. I områden där kommunerna vill exploatera stränder för att den gynnar ortens utveckling finns nu stora möjligheter att upphäva skyddet av stränder. Områdena ska ha tagits upp i kommunens Översiktsplan. Ansvaret på länsstyrelserna att kritiskt granska planerna är mycket stort. Sker inte detta kan dispenserna få stora konsekvenser för både friluftslivet och den biologiska mångfalden.
Men vilka kommuner tänker att skydd och bevarande av natur kan vara ett sätt att utveckla. Landsbygdsutveckling kan väl vara att utveckla det unika med landsbygden och inte att göra om landsbygd till någonting annat.
Kanske överdriver jag riskerna? Men troligen inte. Jag har så många politikerkolleger, som rent av tycker att talet om värdet av ett starkt strandskydd är larvigt. Dessutom kan jag inte låta bli att påstå att frågan inte lämpar sig för tyckande. Kunskap måste få vara styrande. Jag är orolig för att kommunpolitiker med mindre kunskap om naturen alltför ofta kommer att vinna över dem med en ideologiskt och kunskapsbaserad uppfattning

13 kommentarer:

Unknown sa...

Kortsiktig kommunal politik är en risk för framtida utveckling. Jag satt föreg. mandatperiod i nämnd som handlade byggnadsärenden. Från politiker och tjänstemän förelåg en konsensus om att godta varje ansökan, för att få fler invånare / för att vara tillmötesgående? (Stadsarkitekt på halvtid med egen firma...) Ointresse/dålig påläsning hos nämndledamöter och bristfälliga beslutsunderlag gjorde att många ärenden måste stoppas av länstyrelsen.
Dålig kommunal framförhållning i översiktsplaner och minskande resurser hos lst kan betyda att de stränder som finns kvar plottras bort till ingen nytta....

Harald sa...

Detta förstärker farhågorna. Tyvärr tror jag vi kommer att få se fler exempel

Bertil Johansson på storboholmen sa...

Kompromiss med strandskyddet!

Min pappa äger en halvholme vid en sjö i Heby kommun. Han får inte bygga där inte ens sätta upp en brygga på sin egen mark. Medan på samma holme finns 3st fritidshus dessa personer har fått bygga för att det var en annan lagstiftning då.

Så orättvist ska det inte behöva vara? Som det är nu så är det Allemansrätten som bestämmer över min pappas mark. Alltså inte får göra någonting, inte ens hugga ner lite träd för att ha till sin kamin, Han tycker man ska få göra en kompromiss att få bygga längre upp ca 50m från stranden och göra en privat zon på ca 10m i en fyrkant runt den eventuella stugan. Han ska även få ha en liten brygga. Och ett litet dass det är allt.

Sedan så kan folk få vara där hur mycket de vill, men det ska finnas en lag som säger att Han inte får bussa i väg folk som vill vara på hans brygga. Och inte heller säga att det är privat här. Man ska inte få bygga mer än så. Inte som det är idag att de som har bygglov kan få sätta upp en massa friggebodar. Och vi som inte har något bygglov inte kan sätta upp ett endaste dugg. Lantbrukstomten är på ca13.000kvm. Med min pappas förslag så är endast stugan och zonen privat. Men resten av tomten är för allemansrätten och djurriket. Sådan kompromiss är han med på helt till fullo. Då har man gjort en kompromiss av att få bygga men även fått behålla allemansrätten och strandskyddet.Det är så det borde vara.

Markägare Bertil!

Anonym sa...

En tanke bakom ny lagstiftning är att få en anpassning till lokala förhållanden. Jag ser problem med detta. Benägenheten att låta andra hänsyn än naturhänsyn vara avgörande blir större.
Med fallet Storboholmen tycks dock farhågorna inte besannas.

Harald Nordlund sa...

En tanke bakom ny lagstiftning är att få en anpassning till lokala förhållanden. Jag ser problem med detta. Benägenheten att låta andra hänsyn än naturhänsyn vara avgörande blir större.
Med fallet Storboholmen tycks dock farhågorna inte besannas.

Bertil Johansson på storboholmen sa...

kompromiss med strandskyddet varför inte?

Bygg 50 meter från vattnet, det finns plats för allmänheten ändå. Det är bra för Sverige att det byggs vid vattnet och ringa in stugan bara. Sedan så kan allmänheten vara vid stranden som vanligt.

Man ska få sätta ut en brygga, men det ska finnas en lag som säger att man inte kan mota bort folk som vill vara på bryggan eller vid marken, det är bara stugan och ca 5 meter runt om själva stugan som är tomten, resten är för allmänheten d.v.s allemansrätten.

Så varför kan man inte kompromissa med strandskyddet, så att markägare kan få bygga vid vatten och samtidigt tycker jag att folk ska få vara där som vanligt, att plocka bär, tälta, bada och använda bryggan samt resten av marken mm.

Det räcker att strandskyddet är på 50 meter. Annars blir det så stora tomter och dyra i inköp om man inte får bygga närmare än 100 m som det är i dagens lag. Det är bra för landet om man bygger mer vid landsbyggden där det är mindre med folkmängd.

Hur kul är det med bara skog och igenväxta ständer som man knappt kan gå i land. Det blir mer liv och rörelse i en sjö om det finns mer stugor.

Strandskyddets lag är en gammal lag från 50-talet, det är verkligen dags att förnya den och göra den mer rättvis, för den inskränker på äganderätten.

Kommunen kan köpa in mer mark av oss markägare eftersom vi inte får bygga vid vatten för att dispenser från strandskyddet är alldelles för restriktiva. Så kan väl kommunen göra naturreservat eller vad de vill med marken.

Med detta förnuft så kan markägare använda marken och allmänheten kan få vara där. På så sätt blir det inte lika orättvist. Varför kan det inte vara så?

Bertil Johansson på storboholmen sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Bertil Johansson på storboholmen sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Det är helt omöjligt att bygga ett litet fritidshus vid sjön


Jag har mark vid en ö som det finns två fritidshus på, men på min sida av den tomten jag äger, finns det inga stugor alls och där får man absolut inte bygga. Det tycker jag är orättvist och synd att man inte får sätta upp tex en sommarstuga på ungefär 30kvm. Det skulle jag vara mycket nöjd med!

Den halva holme jag äger är den största ön som finns vid denna sjö. Tomten jag äger är på ca 13.000kvm alltså 1.3 ha i storlek.Det är en rätt stor tomt, men kommunen tyckte att ön var alldeles för liten p g a att den är ungefär 57m åt båda sidor, där det finns vatten runt om, eftersom det är en på en ö. Rakt ner så är ön på ca 120m från strandlinjen till tomtgränsen där är det möjligt enligt lagen om 100m. Problemet är att på sidorna är det 57 m på var sida bara. Det är där som strandskyddet kommer in och krånglar till allt. Kommunens motivation var för liten ö. Så där får jag ge upp!


Jag har också mark på fastlandet vid samma sjö. Den andra tomten på fastlandet är ungefär13.000kvm = 1.3 ha den också. På djupet är skogstomten ungefär 110m från strandlinjen till tomtgränsen in mot skogen där gränsen är dragen.. På längden är tomten ungefär 120m bred. Det finns några andra marker som jag inte äger, så någon strand på båda sidor finns inte inom räckhåll. Då skulle man kunna bygga en liten stuga utanför strandskyddet. Det finns två fritidshus på hela den sidan av sjön Jag pratade med kommunen: Deras motivation var att det var för några hus på den sidan av sjön. För att överhuvudtaget få bygga där. Så även där får man ge upp!


Den tredje tomten jag också äger ligger det ett fritidshus mellan mina tomter d.v.s mellan den andra tomten och den tredje tomten. Den tredje tomten är inte så stor, den är ungefär 80m djup och ca 80m bred och ligger granne med fritidshuset som är byggd någon gång på 60-talet. Kommunens motivation var att det var för liten tomt och för få hus på denna sida om sjön. Så även där får jag ge upp. Jag börjar bli van att få ge upp allt vad mina tomter heter!

Alla tre tomter är lantbrukstomter som tillhört en gård i Västersälja ca 5 km från Östervåla, dessa tomter blev avstyckade när gården såldes.av någon anledning så blev dessa tomter över. Som jag fick ärva av min fader som dog 1983. Det kan sägas att alla tomterna är lantbruksfastigheter och aldrig varit bebyggda någon gång.

Jag har betalat dubbelt så mycket skatt för dessa tomter från 1983-2005. Det stod på fastighetsbeteckingen tomtmark. Jag trodde det var så mycket det kostade att äga skog. Ingen erfarenhet alltså. Jag har betalat för fritidshus som inte har funnits. Jag blev undrande nu på senare tid varför att det heter tomtmark när jag inte har några hus på någon av dessa marker. Så jag skrev ett brev till kommunen och undrade varför jag skulle betala så mycket i skatt för tomterna? När jag ändå inte får bygga där? Jag vågar inte tänka på hur många stugor jag har betalat för som inte finns.

Efter ett antal månader fick jag ett brev från kommunen att jag inte skulle behöva betala så mycket i skatt.som jag har gjort under alla dessa år i onödan. Sedan ändrade kommunen dessa tomter till lantbruksenheter eller skogstomter och sedan dess har jag betalat hälften i skatt för tomterna-Det ända positiva med mina skogstomter är att jag får betala mindre i skatt för dem på senare tid.

Jag har pratat med nästan alla på kommun där min mark finns. De säger nej fast jag äger marken så vad ska jag göra med den? Jag får inte ens avverka skog på min egen mark. Då är det strandskyddet som spökar igen. Jag har också pratat med skogsvårdssyrelsen. De säger också nej. Slutligen har jag pratat med kommunekologen.Han som har hand om alla strandskyddsdispenser för denna kommun. Han sa: Det det är ingen idé att du söker du har för små chanser att få bygga här.

Jag undrar nu om det finns någon annan att prata med om detta?. Eller är det kört för alltid med min mark?

Jag är mycket tacksam för all hjälp jag kan få hoppas verkligen på svar?

Bertil sa...

Det är helt omöjligt att bygga ett litet fritidshus vid sjön


Jag har mark vid en ö som det finns två fritidshus på, men på min sida av den tomten jag äger, finns det inga stugor alls och där får man absolut inte bygga. Det tycker jag är orättvist och synd att man inte får sätta upp tex en sommarstuga på ungefär 30kvm. Det skulle jag vara mycket nöjd med!

Den halva holme jag äger är den största ön som finns vid denna sjö. Tomten jag äger är på ca 13.000kvm alltså 1.3 ha i storlek.Det är en rätt stor tomt, men kommunen tyckte att ön var alldeles för liten p g a att den är ungefär 57m åt båda sidor, där det finns vatten runt om, eftersom det är en på en ö. Rakt ner så är ön på ca 120m från strandlinjen till tomtgränsen där är det möjligt enligt lagen om 100m. Problemet är att på sidorna är det 57 m på var sida bara. Det är där som strandskyddet kommer in och krånglar till allt. Kommunens motivation var för liten ö. Så där får jag ge upp!


Jag har också mark på fastlandet vid samma sjö. Den andra tomten på fastlandet är ungefär13.000kvm = 1.3 ha den också. På djupet är skogstomten ungefär 110m från strandlinjen till tomtgränsen in mot skogen där gränsen är dragen.. På längden är tomten ungefär 120m bred. Det finns några andra marker som jag inte äger, så någon strand på båda sidor finns inte inom räckhåll. Då skulle man kunna bygga en liten stuga utanför strandskyddet. Det finns två fritidshus på hela den sidan av sjön Jag pratade med kommunen: Deras motivation var att det var för några hus på den sidan av sjön. För att överhuvudtaget få bygga där. Så även där får man ge upp!


Den tredje tomten jag också äger ligger det ett fritidshus mellan mina tomter d.v.s mellan den andra tomten och den tredje tomten. Den tredje tomten är inte så stor, den är ungefär 80m djup och ca 80m bred och ligger granne med fritidshuset som är byggd någon gång på 60-talet. Kommunens motivation var att det var för liten tomt och för få hus på denna sida om sjön. Så även där får jag ge upp. Jag börjar bli van att få ge upp allt vad mina tomter heter!

Alla tre tomter är lantbrukstomter som tillhört en gård i Västersälja ca 5 km från Östervåla, dessa tomter blev avstyckade när gården såldes.av någon anledning så blev dessa tomter över. Som jag fick ärva av min fader som dog 1983. Det kan sägas att alla tomterna är lantbruksfastigheter och aldrig varit bebyggda någon gång.

Jag har betalat dubbelt så mycket skatt för dessa tomter från 1983-2005. Det stod på fastighetsbeteckingen tomtmark. Jag trodde det var så mycket det kostade att äga skog. Ingen erfarenhet alltså. Jag har betalat för fritidshus som inte har funnits. Jag blev undrande nu på senare tid varför att det heter tomtmark när jag inte har några hus på någon av dessa marker. Så jag skrev ett brev till kommunen och undrade varför jag skulle betala så mycket i skatt för tomterna? När jag ändå inte får bygga där? Jag vågar inte tänka på hur många stugor jag har betalat för som inte finns.

Efter ett antal månader fick jag ett brev från kommunen att jag inte skulle behöva betala så mycket i skatt.som jag har gjort under alla dessa år i onödan. Sedan ändrade kommunen dessa tomter till lantbruksenheter eller skogstomter och sedan dess har jag betalat hälften i skatt för tomterna-Det ända positiva med mina skogstomter är att jag får betala mindre i skatt för dem på senare tid.

Jag har pratat med nästan alla på kommun där min mark finns. De säger nej fast jag äger marken så vad ska jag göra med den? Jag får inte ens avverka skog på min egen mark. Då är det strandskyddet som spökar igen. Jag har också pratat med skogsvårdssyrelsen. De säger också nej. Slutligen har jag pratat med kommunekologen.Han som har hand om alla strandskyddsdispenser för denna kommun. Han sa: Det det är ingen idé att du söker du har för små chanser att få bygga här.

Jag undrar nu om det finns någon annan att prata med om detta?. Eller är det kört för alltid med min mark?

Jag är mycket tacksam för all hjälp jag kan få hoppas verkligen på svar?

Bertil Johansson på storboholmen sa...

Kombination av landsbygdsutveckling och allmänheten

Vi är flera markägare som tycker att det bör bli lättare att få bygga vid vatten. Men man ska inte få bygglov och strandskyddsdispens om man inte samtidigt avstår från mark så att allmänheten kan utnyttja stranden. På så sätt hoppas man kunna tillfredsställa både dem som vill bygga och dem som vill ha tillträde till stranden och vattnet. Som att bada och plocka bär mm.

Harald i Uppsala sa...

Bertil, Du har en konstruktiv attityd. Kanske är Er lösning med ersättningsmark möjlig i vissa fall. Meningen med nya strandskyddsbestämmelser var ju, bland annat, att kunna göra lokala anpassningar

Bertil Johansson på storboholmen sa...

Strandskyddet och markägarna

De flesta markägare tror att det inte är så restriktivt och svårt att få bygga på egen mark som det faktiskt är. Synd att klyftan mellan rika och vanliga privatpersoner som äger mark vid vatten blir väldigt orättvist. Rika kan köpa sig ett ställe med en stuga. Medan den som är vanlig arbetare och har en skogsfastighet vid vatten utan stuga. Knappast har en chans att få bygga ett nytt hus där.

Länsstyrelsen har för stor makt och markägarna har inget att säga till om. Länsstyrelsen håller på att införa ett strandskydd på 300 meter i stora delar av Sverige. Får dem som de vill så kommer alla insjöar och kuster att få ett strandskydd på 300 meter. Alla markägare vet inte om detta än, att deras marker kommer att tappa sitt värde med att användningen av sin egen mark kommer att bli rejält begränsad som byggförbud, markvärdet kommer att sjunka och ingen vill köpa sådan mark.

Man inte får avverka skog eller bygga på. Landsbygdsutvecklingen kommer att bli ändå sämre eftersom marker blir som ett naturreservat där skogen får ruttna bort till ingen nytta och att inget nytt för byggas där. Detta bör spridas till markägare som har mark vid vatten och inte vet om hur läget är. Det är så att vi markägare har skyldigheter för vår mark att betala skatt.Men Länsstyrelsen har rättigheterna att bestämma vad vi ska göra med vår mark.

Länsstyrelsen kommer att konfiskera så mycket mark dem bara kan komma över. Dem har redan börjat med att införa 300 m skydd av Sveriges stränder.

Markägare måste informera varann och gå ihop och tala med kommuner och politiker om att detta är en begränsning av utveckling av landsbygden och få dem att förstå detta.