söndag 8 januari 2012

Vad är privatisering?

Begreppet privatisering används på ett olyckligt sätt. Begreppet har ju minst två dimensioner. För det första: När det gäller produktion av offentliga tjänster måste en åtskillnad göras mellan privatisering, det vill säga att offentliga sektorn, politikerna, avsäger sig ansvaret för en tjänst, som övergår till den enskilde individen och att offentliga sektorn köper tjänsten i fråga, externt utförande med solidarisk finansiering. Vid en privatisering får individen köpa tjänsten på en marknad och betala hela kostnaden. Åtskillnaden görs i dag nästan aldrig. Förespråkare av endast offentligt utförande gör allt för att inte visa den här skillnaden medan alliansen är urusel på att förklara skillnaden.
För det andra: Privatisering av konsumtionen innebär att individen bestämmer i ett samspel med marknadsaktörer men offentliga sektorn betalar. Exempel på detta är friskolor och fri etablering av vårdcentraler.
Själv är jag motståndare till en privatisering av produktionen av någon av de tjänster för vilka det nu finns ett solidariskt ansvar och till privatisering av konsumtionen. Att ta ett ekonomiskt ansvar för något man inte kan säga nej till, privatisering av konsumtion, är för mig ologiskt.

Däremot anser jag viktigt att låta andra än offentliga sektorn vara med och visa alternativ till offentlig produktion. Men offentliga sektorn måste först lära sig teckna avtal, som tydligt reglerar, i första hand, kvalitetskrav. Man måste också lära sig uppföljning, för att undvika avsteg från överenskommelse i avtal.

Inga kommentarer: