söndag 2 september 2012

Avsnitt 41 ur Politik på Gott och Ont


Kapitel 7 DEN SOCIALLIBERALA KÄRNAN

Här ger jag min syn på vad som är de viktigaste politiska utmaningarna i dag. Det är utmaningar, som kräver en radikal syn på politiken parad med en tro på individen i en tyglad marknadsekonomi. Jag försöker reda ut begreppet välfärd. Natur och miljö, internationell solidaritet, icke-våld, fred och demokrati, är de övriga kärnfrågorna.
I begreppet välfärd inbegriper jag, i första hand, vården, äldre personers situation, jämställdhet, utbildning, arbete, funktionshindrades situation samt kultur.

Välfärd

Begreppet välfärd används flitigt i, inte minst, politiska sammanhang. Men trots att vi ofta talar om välfärd är det inte självklart att vi alla ger begreppet samma innebörd. Att färdas väl genom livet har någon uttryckt det. I en sådan definition ligger att vi tycker olika om vad en bra färd är. Därför bör vi överlämna till var och en att bestämma hur färden ska ske.
Välfärdspolitik är ett minst lika ofta använt ord. Med det menar de flesta insatser från den så kallade offentliga sektorn i form av till exempel sjukvård, stöd till äldre personer, barnomsorg, stöd till funktionshindrade, skola, socialbidrag med mera.
Vem som helst kan drabbas av att ständigt eller tillfälligt inte ha möjlighet att styra sitt liv. Syftet med välfärdspolitiken är att kompensera de medborgare som tillfälligt eller permanent, och i huvudsak utan egen förskyllan, saknar tillräckliga resurser för att på ett rimligt sätt kunna kontrollera och styra sina liv.

Om det är så att innebörden av begreppet välfärd varierar kraftigt från individ till individ kan det följaktligen knappast vara en politisk uppgift att finna en definition. Däremot är vi säkert mer eniga om vad ofärd är. Välfärdspolitiken ska därför ha sin utgångspunkt i att undanröja ofärd. Den svenska välfärdspolitiken kallas generell, vilket betyder att den omfattar alla. Vi får del av de välfärdspolitiska insatserna när behov uppstår, till exempel i form av förmåner från socialförsäkringarna, som bygger på inkomstbortfallsprincipen eller i form av tjänster, till exempel skola, sjukvård och omsorg om äldre, som vi får del av oberoende av ekonomisk situation.
De problem som välfärdsstaten försöker lösa är inte mindre omfattande i dag än tidigare. Och det kommer sannolikt att alltid finnas behov av sådana trygghetsskapande insatser, som välfärdsstaten gör. Om stora nedskärningar skulle göras av offentliga välfärdsutgifter och skatter kan antas att stor del av den ökade privata köpkraften ändå skulle utnyttjas till välfärdsutgifter. Men fördelningen av välståndet skulle bli en annan än i välfärdsstaten. Många betalningssvaga människor skulle knappast få del av skattesänkningarna och alltså gå miste om en del av sin välfärd.
Genom att undanröja ofärd bidrar vi solidariskt till människors välfärd. Men det är inte enbart dessa insatser välfärden är beroende av. Det civila samhället, enskilda, familjer, släkt, vänner och organisationer, betyder mycket. Socialliberaler ställer sig bakom principen om ett generellt välfärdssystem.

Skicka en kommentar