onsdag 10 juli 2013

Sämst i klassen

Sverige sämst i klassen. Gårdagens ledare i Upsala Nya Tidning är ingen rolig läsning, men för många politiker nyttig läsning. Vi har få vårdplatser, köerna är i många landsting långa. Tekniskt och behandlingsmässigt ligger vi dock i framkant.
Ett stort problem är politiken. Den ägnar sig åt att styra frågor, som professionen är bättre lämpad att sköta, men ägnar sig nästan inte alls åt det som är politikens uppgifter. Nu krävs en mycket radikal förändring. Lösningen ligger inte i ett förstatligande. Staten har aldrig visat sig duktig på att vara driftansvarig. Staten ska sätta upp mål, använda styrmedel, följa upp och utkräva ansvar. Härvidlag brister staten. Vad talar för att den skulle vara skickad att driva sjukvårdsverksamhet om den inte ens klarar att följa upp egna mål?
En viktig åtgärd är nu att utbilda landstingspolitikerna. Inte ett landstingsuppdrag utan att den som har det har genomgått några dagars utbildning i politisk styrning. Ett annat, svårare problem att komma åt, är att vi har inte bra politiker. Karriärister lämpar sig dåligt för sjukvårdspolitik. Ett ansvar för partierna.
Mer pengar till vårdinsatser? Ja, troligen blir detta ofrånkomligt om vi ska avhjälpa dagens problem. En del av dessa pengar torde i dag finnas att hämta i form av minskad byråkrati. Läkare ska ägna större delen av sin tid åt patienterna och inte som i dag, den mindre delen. Landstingens centrala administration torde kunna minskas kraftigt.
Visst går det. Men vem klarar det?

Inga kommentarer: