torsdag 17 oktober 2013

Nytt avsteg från subsidiaritetsprincipen

Ja så var det dags igen. Överstatligheten från EU blir allt tydligare. Men det finns ju en subsidiaritetsprincip. Men i det här fallet, inrättande av en europeisk åklagarmyndighet, tycks den inte vara tillämpbar. EU som samarbetsorganisation i freds- och miljöfrågor får sig en törn varje gång avsteg från subsidiaritetsprincipen görs. Sådana förslag som nedanstående är farliga för unionen. Inte nog med att insynen i unionen för oss medborgare är nästan obefintlig, ägnar man sig allt mer åt nationella frågor. Vi ser här ett demokratiskt problem
 
"EU-förslag om överstatlig åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet. Myndigheten ska få exklusiv behörighet att utreda och åtala för brott mot EU:s ekonomiska intressen. Ett enigt justitieutskott anser att förslaget strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Förslaget är långtgående, och en ny överstatlig myndighet skulle få stora konsekvenser för svensk lagstiftning och svenska myndigheter. Utskottet föreslår att riksdagen skickar ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag innebär att EU-ländernas åklagarbehörighet överlåts till EU när det gäller brott mot EU:s ekonomiska intressen. Motiveringen är att EU-länderna själva inte klarar av att bekämpa dessa brott på ett tillfredsställande sätt.
Myndigheten ska sitt huvudkontor i Luxemburg, och den europeiska åklagaren och fyra biträdande åklagare ska utses av EU:s institutioner. I varje EU-land ska det finnas minst en delegerad europeisk åklagare, som utses av den europeiska åklagaren efter förslag från EU-länderna. De delegerade åklagarna ska arbeta med både nationella ärenden och ärenden som de fått av den europeiska åklagaren.

Svårt att överblicka på längre sikt

Justitieutskottet konstaterar att förslaget inte bara är långtgående. Det är också svårt att överblicka vad det närmare innebär, inte minst på längre sikt. Detta eftersom ett av EU-fördragen gör det möjligt att i framtiden utvidga myndighetens behörighet till även omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet.

Inom EU finns redan i dag åklagarsamarbetet Eurojust. Utskottet har tidigare ifrågasatt om en gemensam åklagarmyndighet kommer att lösa några samarbetsfrågor än de som redan löses inom Eurojust. Utskottet konstaterar nu att kommissionen inte har lyckats visa att det man vill uppnå med förslaget inte kan uppnås med åtgärder på nationell nivå, till exempel med stöd av Eurojust.

Problemen gäller huvudsakligen vissa EU-länder

EU-ländernas resultat när det gäller utredningar och åtal om brott mot EU:s ekonomiska intressen varierar mycket. Det problem kommissionen vill komma till rätta med gäller alltså huvudsakligen vissa EU-länder. Att då införa en ordning som drabbar alla EU-länder på ett så ingripande sätt tycker utskottet är oproportionerligt.

Utskottet anser att det finns alternativ för att uppnå målet med förslaget. Kraven skulle kunna bli tydligare på EU-länderna att på ett effektivt sätt bekämpa denna brottslighet. Det kan handla om krav på att sätta av särskilda resurser och om ökad rapporteringsskyldighet till EU."
Skicka en kommentar