tisdag 17 juni 2014

Kostnaderna för sjukvården 217 miljarder

Information från LIF:
Det här är intressant. Ett resonemang, som jag inte riktigt hänger med i är det om att läkemedelskostnaderna borde följa kostnadsutvecklingen i övrigt inom sjukvården. Är det inte bra att dom kostnaderna minskar? Vinsterna inom läkemedelsindustrin medger i alla fall omfattande forskning (Min kommentar)

Under 2013 ökade landstingens kostnader för sjukvården med 6,8 miljarder. Det är en ökning med 3,2 procent jämfört med föregående år. Sammanlagt var sjukvårdskostnaderna 216,6 miljarder kronor under 2013. Landstingens kostnader för läkemedel inom förmånssystemet minskade med 0,4 miljarder kronor till 19,8 miljarder kronor.
Specialiserad somatisk vård, sjukhusvård, svarar för drygt hälften av landstingens totala sjukvårdskostnader. Under 2013 ökade kostnaden med 3,0 procent till 118,7 miljarder kronor.
Primärvården svarar för de näst högsta kostnaderna. Ökningen var 2,9 procent och totalkostnaden landade på 38,6 miljarder kronor. Ökningstakten var lägre än föregående år, vilket till en del förklaras av en skatteväxling mellan kommuner och landsting med avseende på hemsjukvården.

Läkemedel mot strömmen

”De tre stora” – Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne svararför drygt hälften av de sammanlagda sjukvårdskostnaderna, men de stod bara för 45 procent av den sammanlagda kostnadsökningen.
Medan de flesta områdena inom hälso- sjukvården visar på ökande kostnader så går kostnaderna för läkemedelsförmånen mot strömmen. Under 2013 sjönk kostnaden med 2 procent: från 20,2 till 19,8 miljarder kronor.
Karolina Antonov
Karolina Antonov, chefsstrateg på LIF – de forskande läkemedelsföretagen anser att det är dags att på allvar ställa frågan varför läkemedelskostnaderna inte tillåts öka i samma takt som övriga sjukvårdskostnader.
– Det logiska vore att kostnaderna för läkemedel kunde följa den generella kostnadsutvecklingen på cirka 3 procent per år. Det skulle skapa utrymme för introduktion av nya läkemedel i svensk sjukvård och lösa de upplevda prioriteringsproblem som uppstår när det ligger ett sparbeting på det särskilda statsbidraget för läkemedelsförmånen till landstingen, säger hon.

Akademisk syn på hälsoekonomiska värderingar

– Vi har fastnat i en väldigt akademisk syn på den hälsoekonomiska värderingen av just läkemedel när en av utgångspunkterna är att resurserna är begränsade trots att sjukvårdskostnaderna ökar med nästan 7 miljarder kronor. Dessutom brister resonemanget eftersom inga andra insatser i sjukvården utvärderas på samma noggranna sätt som läkemedel.
– Det behövs mer balans i synen på läkemedelskostnadernas utveckling och det bör hållas i minne att läkemedel hittills visats vara en av de insatser i sjukvården som har störst potential att över tid minska andra sjukvårdskostnader, säger Karolina Antonov.

Bilder

Grafik. LIF, Lotta Fogelström (källa SCB) (CC BY-NC-ND 3.0)
Karolina Antonov. Foto: LIF, Gunilla Lundström (omfattas inte av CC. All rights reserved)

Skicka en kommentar