SMHI vill ta över ansvaret för att leda kampen klimatförändringarnas följder. Det föreslår meteorologimyndigheten i en rapport till klimatminister Åsa Romson (MP), som nu ska begrunda om det är klokt att ge staten, via SMHI och länsstyrelserna, mer makt över hur kommunerna ska förebygga följderna av skyfall, översvämningar, orkaner, värmeböljor, skred och ras.
Rapporten ”Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat” föreslår att regeringen upprättar en nationell färdplan som styr upp klimatarbetet. Och för att arbetet ska bli effektivt tycker SMHI-utredarna att myndighetens egen avdelning Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI ska bli navet i jobbet med att förverkliga färdplanen.
Även om en hel del gjorts sedan Klimat- och sårbarhetsutredningen lades fram 2007 behöver mycket mer åtgärdas, tycker SMHI-utredningen, som serverar klimat- och miljöministern Åsa Romson 23 konkreta förslag om vad som borde göras. Av vad som hittills är bra satsningar lyfter utredarna fram nationell höjddatabas, ras- och skredkarteringen av Göta älvdalen, dricksvattenutredningen, länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för klimatanpassning – samt inrättandet av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
I rapportens åtgärdslista är det framförallt SMHI:s kunskapscentrum som föreslås få en viktigare roll i koordinationen av det nationella klimatarbetet. Första punkt handlar om att rycka mer pengar för klimatanpassning från EU:s fonder. För det krävs en EU-anpassad nationell strategi och handlingsplan, vars underlag föreslås tas fram av en nyinrättad nationell expertkommitté för klimatanpassning – vars arbete anses bör ledas av Nationellt kunskapscentrum vid SMHI.
Andra punkten är att SMHI:s kunskapscentrum tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ska ta fram en gemensam klimatanpassningsstrategi för Östersjöregionen. Uppdraget innebär även ett svenskt stöd till Council of the Baltic Sea States för koordinering av klimatanpassning i Östersjöregionen. Detta beräknas kosta staten 400.000 kronor om året.
I en annan punkt vill utredarna ge kunskapscentret ”övergripande ansvar för samordning av nationella myndigheters arbete, samt för samordning mellan regionala och nationella myndigheter”. Även uppgiften att utröna vilka forskningsområden som ska prioriteras på klimatområdet bör åläggas detta kunskapscentrum, som också ska ha dialog med forskningsfinansiärer om pengarnas användning.
Ytterligare uppdrag till den egna myndigheten, enligt utredarnas förslag:
• ”Verktygslådor och andra beslutsstöd ska inkluderas i Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI:s dialoger med regeringen, forskningsråd och den nationella klimatanpassningskommittén, kring prioritering av kunskapshöjande insatser.”
• ”Arbetet vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI med den nationella klimatanpassningsportalen stärks genom att flera myndigheter, men även näringslivets branschorganisationer, ansluter sig till samarbetet.”
• ”Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI får i uppdrag att, genomföra en rikstäckande kartläggning av grundskole-, gymnasium- samt universitets- och yrkesutbildningar där klimatanpassningsperspektivet är eller bör vara en del av undervisningen, samt att baserat på detta ge rekommendationer till universitet och Skolverket.
Ett annat förslag från utredningen är att kommunerna ska få en miljon kronor vardera per år under en treårsperiod för att inrätta funktioner för klimatanpassning. Beräknas kosta närmare en miljard kronor.
Riksantikvarieämbetet, Folkhälsomyndigheten ihop med Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens geotekniska institut bör alla, enligt SMHI-rapportens förslag, inrätta nationella kompetenscentrum för klimatanpassade åtgärder.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, så uttyds SMHI, sysslar inte bara med att göra väderprognoser. Uppdraget från regeringen är bredare än så. SMHI är en expertmyndighet under Miljö- och energidepartementet. ”Vi ser hela samhället som våra ”kunder”; privatpersoner, myndigheter, politiker, forskare och företag”, deklarerar myndigheten på sin hemsida.
Just nu är SMHI:s ambition att kamma hem både mer makt och mer pengar från regeringen. Om detta skriver Miljö- och energidepartementet i ett pressmeddelande:
”SMHIs rapport belyser bland annat vikten av att tydliggöra roller och ansvar i samhället, tillgängliggöra den kunskap som finns och anpassa lagar och regelverk. Rapporten kommer att bidra till att utveckla det nationella arbetet med klimatanpassning. Regeringen och Regeringskansliet ska nu analysera SMHI:s rapport och se vilka bedömningar och förslag som myndigheten gör för anpassning i olika delar av samhället.”
SMHI-utredarnas viktigaste poäng är att mer förebyggande klimatanpassning visserligen kommer att kosta mer pengar, hämtade både från EU-fonder och statskassan samt från höjda försäkringspremier, men att det är samhällsekonomiskt lönsamt – eftersom klimatorsakade olyckor, typ översvämningar och stormfällda skogar, annars kommer att kosta så mycket mer."