Från riksda´n 22 mars

	Tillkännagivandena fortsätter att ta tid och andra resurser inom riksda´n 22 mars 2017
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 22 mars • Skyddet mot barnäktenskap bör förstärkas (CU10) • Alla myndigheter bör arbeta för att öka utbudet av öppna data (FiU17) • Ny skrivelse om finansiell och monetär stabilitet behövs (FiU22) • EU-organ får stöd i bedrägeribekämpning (JuU22) • Fler barn och unga med funktionsnedsättning bör inkluderas inom idrotten (KrU4) • Nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga (KrU8) • Flygstrategin bör handla om stärkt konkurrenskraft (TU10) • Den konsulära krisberedskapen har granskats (UU12) • Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU15)
	Skyddet mot barnäktenskap bör förstärkas (CU10)  Riksdagen tycker att det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Därför uppmanar riksdagen regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen. Den 1 juli 2014 infördes nya regler som bland annat innebar att det blev ännu svårare att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap. Regeringen ska ge en utredning i uppdrag att utvärdera lagändringarna, och se om lagen kan skärpas ytterligare. Riksdagen tycker att regeringen bör prioritera det arbetet och snarast återkomma med förslag om lagändringar. Riksdagens övriga tre tillkännagivanden handlar om att • polygama äktenskap bör utredas, • barnrättsperspektivet bör stärkas vid vårdnadstvister och att • systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare bör förbättras.
	Alla myndigheter bör arbeta för att öka utbudet av öppna data (FiU17)  Riksdagen vill att regeringen ger samtliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data ska också tillgängliggöras. Då kan medborgarna få effektivare och bättre service. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande. Öppna data kan definieras som digital information som är fri att använda, återanvända och distribuera utan någon annan motprestation än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering.
	Ny skrivelse om finansiell och monetär stabilitet behövs (FiU22)  Regeringen borde regelbundet lämna en skrivelse till riksdagen som handlar om Internationella valutafondens (IMF) arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet. Skrivelsen bör också beröra andra internationella finansiella institutioners arbete med dessa frågor. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande. Redan i dag lämnar regeringen en skrivelse om IMF, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna till riksdagen. Innehållet i den skrivelsen är dock under omgörning och därför anser riksdagen att en ny skrivelse behövs som specifikt behandlar finansiell och monetär stabilitet. Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.
	EU-organ får stöd i bedrägeribekämpning (JuU22)  Regeringen vill införa en ny lag som ska underlätta vid de kontroller som Olaf, europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genomför i Sverige. Olaf är det EU-organ som arbetar för att avslöja och stoppa bedrägerier med EU-pengar. Lagen innebär att de svenska myndigheter som deltar i Olafs kontroller ska ges utökade befogenheter. Bland annat ska de få de undersökningsbefogenheter som behövs vid Olafs platskontroller, och kunna begära handräckning av Kronofogdemyndigheten. Syftet med lagen är att bättra svara upp till de krav som EU:s medlemsländer har på sig om att ge Olaf det stöd som behövs i arbetet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.
	Fler barn och unga med funktionsnedsättning bör inkluderas inom idrotten (KrU4)  Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.
	Nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga (KrU8)  Riksdagen sa nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga. Motionerna handlar bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, information och åtgärder för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, åtgärder mot nätmobbning av unga, Skapande skola samt den kommunala musik- och kulturskolan. Anledningen är bland annat att insatser redan görs på området, att det redan pågår utredningar och uppdrag samt att regeringen har ett pågående arbete med förslag.
	Flygstrategin bör handla om stärkt konkurrenskraft (TU10)  Den 26 januari presenterade regeringen " En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem". Men riksdagen tycker inte regeringens flygstrategi är tillräcklig. Bland annat har regeringen inte lagt fokus på åtgärder som kan stärka flygets konkurrenskraft, enligt riksdagen. Därför bör de former och riktlinjer som omger arbetet med flygstrategin ändras och ges en ny inriktning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att snarast utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerhetsställa flygets konkurrenskraft. Riksdagen tycker också att regeringen borde modernisera regelverket kring drönare. I den nationella flygstrategin pekar regeringen på att reglerna kring drönare behöver ses över. Riksdagen anser dock att det behövs en tydligare precisering när en sådan översyn ska göras. Regeringen borde ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning som både tar till vara på möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
	Den konsulära krisberedskapen har granskats (UU12) Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap. I Utrikesförvaltningen ingår Utrikesdepartementet, UD samt ambassader och generalkonsulat. Lagen om konsulära katastrofinsatser som började gälla 2010 innebär att staten ska ha en organisation och beredskap för att kunna hjälpa svenskar som råkar ut för kris eller katastrof utomlands. I första hand ska den enskilda människan ansvara för sin säkerhet vid utlandsvistelse, till exempel genom att teckna reseförsäkring och följa UD:s avrådan från resa. Men om en kris eller katastrof inträffar kan staten bli ansvarig för att hjälpa svenskar utomlands. Riksrevisionen bedömer att den beredskapsorganisation som har byggts upp överlag anses ha förutsättningar att klara av att hantera sin uppgift. Men samtidigt rekommenderar riksrevisionen att Utrikesförvaltningen ser över sin hantering av beredskapsplanering, utvärdering och utbildning. Bland annat anser Riksrevisionen att utlandsmyndigheterna varje år ska genomföra krisövningar som sedan följs upp. Utrikesutskottet välkomnar det arbete som gjorts inom Utrikesförvaltningen. Utskottet tycker att det är bra att regeringen tänker följa Riksrevisionens rekommendationer och instämmer i Riksrevisionens påpekanden om att systematisk utvärdering är viktigt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Nej till motioner om gymnasieskolan (UbU15)  Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar