fredag 19 maj 2017

Riksda´n 17 maj


logotyp: Sveriges riksdag
17 maj 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 17 maj

Det ska bli enklare att avlägsna otillåtna bosättningar (CU13)
Det ska bli tydligare att utländska filialer i Sverige är bokföringsskyldiga (CU17)
Snabbare planeringsprocess för att få fart på byggandet (CU20)
Riksdagen vill se högre straff för inbrottsstölder (JuU13)
Polisen ska samarbeta mer med andra stater kring terrorism (JuU27)
Reglerna för när kroppsbesiktning får göras förtydligas (JuU29)
Effektivare behandling av personuppgifter i tullen (SkU28)
Ja till ny lag om skattebrott (SkU29)
Sänkt energiskatt för den som producerar egen förnybar el (SkU30)
Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks (SkU31)
Nya regler om e-cigaretter (SoU17)
Ja till lagförändringar om statligt tandvårdsstöd (SoU20)
Riksdagen har behandlat frågor om mänskliga rättigheter och demokrati (UU15)

Det ska bli enklare att avlägsna otillåtna bosättningar (CU13) 

Det ska bli enklare för markägare att få tillbaka sin mark när personer har bosatt sig där utan tillstånd. Riksdagens beslut innebär att det införs en ny form av särskild handräckning, avlägsnande. Avlägsnande ska användas vid otillåten bosättning på mark, i en byggnad eller liknande när ägaren vill att personen eller personerna i fråga flyttar. Syftet är att det ska bli enklare för bland annat markägare att få tillbaka sin mark, samtidigt som de som uppehåller sig otillåtet på en plats ska få en rättssäker process. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017. Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om detta men med två ändringar. Tidsfristen för ett avlägsnande ska vara fem dagar och inte en vecka från det att den som bosatt sig utan tillstånd blev underrättad om verkställigheten, det vill säga att ett avlägsnande ska genomföras. Kronofogdemyndighetens handläggningstid i fråga om verkställighet ska vara tre veckor i stället för fyra från det att handlingarna kom in.
Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen:
Regeringen bör senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av de nya reglerna.
Regeringen bör ta initiativ till att reglerna görs tydligare kring polisens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning enligt polislagen.
Alla som har identifierats som otillåtna bosättare vid Kronofogdemyndighetens utslag ska ha samma ansvar för kostnader. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag om detta.
Regeringen bör ta initiativ till att sökandens kostnader för verkställighet, genomförandet av ett avlägsnande, begränsas.

Det ska bli tydligare att utländska filialer i Sverige är bokföringsskyldiga (CU17) 

Det ska bli tydligare att utländska företag med filialer i Sverige är bokföringsskyldiga för sin svenska verksamhet enligt bokföringslagen. Det innebär också att de omfattas av ett straffansvar och kan dömas för bokföringsbrott om de inte uppfyller sin bokföringsskyldighet.
Avsikten med förslaget är att förutsättningarna för att driva verksamhet i Sverige ska vara lika oavsett om företaget är svenskt eller om det är en filial till ett utländskt bolag. Det gäller även fysiska personer som är bosatta utomlands men driver verksamhet i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Snabbare planeringsprocess för att få fart på byggandet (CU20) 

Kommuner som planerar att bygga nya bostäder ska kunna sköta planeringsarbetet mer effektivt. Bland annat ska kommunerna tidigt i planeringen kunna få besked från länsstyrelsen om vad staten anser om det planerade byggandet. På så vis minskar risken för att kommunerna lägger tid på planering i onödan. Beslut som rör detaljplaner ska kunna delegeras från kommunfullmäktige till kommunstyrelse eller byggnadsnämnden. Då blir handläggningstiden kortare och kostnaden kan bli mindre. Fler åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. För privatpersoner handlar det till exempel om att bygga en balkong eller burspråk i en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen vill se högre straff för inbrottsstölder (JuU13) 

Brottslingar som på ett systematiskt sätt skickar ut ett stort antal bluffakturor ska i högre utsträckning kunna straffas. Regeringen har föreslagit straffrättsliga ändringar som ska göra det möjligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget går också ut på att straffskalor och beteckningar ändras på en del brott, bland annat ska snatteri framöver rubriceras som ringa stöld. Dessa förändringar ska börja gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Den första uppmaningen går ut på att inbrottsstöld med ett minimistraff om fängelse i ett år borde införas som en ny brottsrubricering. Riksdagen uppmanade regeringen att lämna förslag i frågan senast den 1 april 2018.
Det andra tillkännagivandet handlar om att upprepade stölder borde ses i ett större sammanhang. Riksdagen tycker att det är nödvändigt att se med större allvar på denna typ av brottslighet. Straffen borde i större utsträckning än i dag stå i proportion till den samlade brottsligheten. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Polisen ska samarbeta mer med andra stater kring terrorism (JuU27) 

Den svenska polisen ska på ett djupare sätt kunna samarbeta med utländska myndigheter när det gäller bekämpande av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.
Beslutet innebär att de två EU-besluten, Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet, införlivas i svensk lag på ett mer heltäckande sätt.
Förändringen innebär att den svenska polisen ska kunna hjälpa andra stater vid en förfrågan eller själva be om hjälp från andra stater. Polisen ska bara få begära hjälp om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Utländska tjänstemän ska då tillfälligt kunna få polisiära befogenheter i Sverige och ledas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.
Lagen och lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017.

Reglerna för när kroppsbesiktning får göras förtydligas (JuU29) 

Det ska bli tydligare när en kroppsbesiktning ska kunna göras för att reda ut hur gammal en person som är misstänkt för brott är. Vid en kroppsbesiktning undersöks kroppen in- och utvärtes och prov kan tas från personen. Enligt förslaget ska en kroppsbesiktning kunna göras om åldern har betydelse för påföljden. Det kan exempelvis handla om att avgöra om den misstänkte är straffmyndig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Effektivare behandling av personuppgifter i tullen (SkU28) 

Tullverket ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet. Myndigheten ska få lagliga förutsättningar att utnyttja informationsteknik som gör det möjligt att samla in stora mängder information. Det kan till exempel gälla uppgifter om misstänkta vittnen. Samtidigt ska den personliga integriteten hos den misstänkte värnas. Den som är personuppgiftsansvarig ska inte ha någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag skattebrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU29.

Ja till ny lag om skattebrott (SkU29) 

Skatteverket ska i en del fall hjälpa brottsbekämpande myndigheter att förebygga brottslighet. Nu ändras reglerna för hur Skatteverket ska behandla personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Det görs också ett tillägg i lagen om att bedrägeribrott ska ingå i de brott som Skatteverket ska hjälpa till med att förebygga och upptäcka. Det om bedrägeribrotten har koppling till Skatteverkets verksamhet.
Syftet med förändringarna är att ge Skatteverket bättre förutsättningar att jobba mer effektivt med den brottsbekämpande verksamheten, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Förändringen ska också underlätta samarbetet med andra myndigheter.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen, skattebrottsdatalagen, och lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen har samtidigt beslutat att säga ja till regeringens förslag om en ny tullbrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU28.

Sänkt energiskatt för den som producerar egen förnybar el (SkU30) 

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.
Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks (SkU31) 

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Men nu avvecklas alltså skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.
Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.
Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna påbörjas under 2017.

Nya regler om e-cigaretter (SoU17) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regler som rör elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. De nya reglerna anpassar svensk lag till EU:s regler på området.
Reglerna innebär bland annat att tillverkare och importörer måste göra en produktanmälan av de e-cigaretter och påfyllningsbehållare som de kommer att göra tillgängliga på den svenska marknaden. Tillverkare och leverantörer blir ansvariga för att produkterna uppfyller kraven på innehåll och utformning samt att förpackningarna innehåller informationsblad, innehållsdeklaration och hälsovarning. Dessutom införs begränsningar för att göra reklam för e-cigaretter och påfyllningsbehållare.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Ja till lagförändringar om statligt tandvårdsstöd (SoU20) 

Försäkringskassan ska i större utsträckning kunna hålla inne utbetalningar av statligt tandvårdsstöd till en vårdgivare som inte lämnat tillräckliga upplysningar i ärendet. Försäkringskassan kan redan i dag hålla in med ersättning på detta sätt, men nu får de göra detta i fler fall.
I dag kan Försäkringskassan bestämma att en vårdgivare alltid ska begära förhandsprövning hos Försäkringskassan för att få ersättning för vissa tandvårdsåtgärder. Problemet med denna sanktion är att den är väldigt resurskrävande vilket inneburit att Försäkringskassan ytterst sällan använt denna sanktion mot någon vårdgivare. Därför ändras nu detta till att Försäkringskassans beslut om förhandsprövning får begränsas till en specifik tandläkare eller tandhygienist, en viss mottagning eller en viss åtgärd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen har behandlat frågor om mänskliga rättigheter och demokrati (UU15) 

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete
Skicka en kommentar