Dags för operation

Nu har det politiska arbetet kommit igång igen. Skulle i tisdags ha åkt på studieresa till Ockelbo med delegationen för Stiftelsen Jälla Egendom för att titta på Wijs trädgårdar. Tyvärr blev resan inställd. Kunde då ägna några timmar åt genomgång vid Patientnämndens förvaltning. Patientnämndens roll upplever jag som allt viktigare. Vi har fördelen att ha en mycket professionell förvaltning.

Jag har på twitter haft uppfattning om vem som bör bli ny landshövding i Uppsala län, nämligen Bengt Westerberg eller Anders Wijkman. När jag i dag läser UNT slår det mig att jag många gånger tänkt tanken: Maria Leissner är en underutnyttjad person. Hon är seriös, kunnig och sympatisk. Vilken ambassadör för vårt län hon skulle bli.

Så närmar sig tidpunkten för operation.
Det var inte lätt att tillägna sig ökade kunskaper om cancern. Å ena sidan fanns ett starkt behov av att finna halmstrån och å andra en rädsla för det kunskapen kunde bibringa. Dödligheten ligger på knappt 50 procent. Prognosen är positiv om cancern inte spritt sig till andra organ. Mer kunskap om min egen situation kunde jag inte få nu. Jag fick vänta tills det var dags för operation.
Så kom då kallelsen. Jag lades in på en sal på kirurgen på Akademiska sjukhuset. Jag tror det var den 29 augusti. Jag togs emot som om personalen väntat på mig; med vänlighet och omtanke. Jag kände att jag var i goda händer.
Vissa undersökningar fick jag nu genomgå och fick veta att överläkaren, en internationellt erkänt duktig kirurg, ville ha samtal med mig på kvällen den 30:e.
Det var inte han som skulle operera. Han berättade om vilken sorts tumör det här handlade och så sa han: ”Ja, och så vet vi ju inte vad vi finner när vi öppnar dig i morgon.” Oj. Det kändes som ett klubbslag. Det var ett brutalt besked, men korrekt. Jag förstod snabbt att det brutala var det mest riktiga. Visst hade jag förstått redan tidigare att det förhöll sig som han sa, men nu var det tydligt. Noggrann duschning följde. Trots den trygga miljön blev kvällen och natten fyllda av mardrömmar i vaket tillstånd.
Stödet från min omgivning, mina nära, och den roll det spelade var av obeskrivligt värde. En återgivning av detta skulle dock bli antingen alltför ytlig och därmed inte rättvisande eller alltför intim, varför jag förbigår den delen.
I morgon om uppvaknandet efter operationen.