Spårbilar, cancer och språkpolisen

”Borta bra men hemma bäst” är rubriken på en artikel på UNT: s ledarsida. Den handlar om varför så många väljer att hoppa av sina riksdagsuppdrag och i stället ägna sig åt kommunpolitik. Jag har erfarenhet av båda uppdragen och kan förstå varför en del finner riksdagsuppdraget mindre inspirerande. Jämförelsen handlar om riksdagsledamotskap och kommunalrådspost. I kommunerna ägnar man sig åt vardagsnära frågor. I riksdagen är man knapptryckare, enär partiledningarna avgör vad man ska tycka och hur man ska trycka. Lösningen ligger i att avskaffa spärren i personvalet, anser artikelförfattaren. Jag tror inte alls det räcker, om det gör någon skillnad alls.
Partiledningarna kommer även med ett annat personvalssystem fortsätta att styra tyckandet. Eftersom politik är en plattform för karriär kan troheten till överhögheten bli ännu tydligare i framtiden. Det gäller att vara till lags om man ska nå nya positioner.
Alliansbildningar före val gör politiken mindre intressant. Partiledarna kommer överens med varandra. Diskussioner i partigrupperna blir således meningslösa. Detta är ytterligare en förklaring. Varför ser inte tidningarnas skribenter det här sambandet? Och vilket ansvar anser sig media ha när man låter bli att rapportera om det idoga seriösa arbetet från vissa ledamöters sida, men faller för enkla utspel? Det finns exempel på ledamöter, som inte uträttat ett dugg i riksda´n, men som media tecknat en annan bild av.

En insändarskribent kritiserar landstinget för att städpersonalen är för liten vid Akademiska sjukhuset. Kanske det, men det är inte landstingets problem. Landstingets problem är att städföretaget inte fullgör sin uppgift. Landstinget ska kritiseras för att det är alltför smutsigt på sjukhuset, för att man inte följer upp och kontrollerar att företaget lever upp till det avtal, som träffats och för att man inte bryter avtalet och vänder sig till annan entreprenör. Landstinget ska inte bry sig om huruvida städningen sköts av tio eller tvåhundra personer utan om städningen är godtagbar. Det är skillnaden mellan att köpa tjänster och att utföra i egen regi.

Min tidnings ledare handlade häromda´n om statliga chefer och hur självständiga man ska tillåta dem vara. Jag förstår inte problemet. Man anställer välutbildade och erfarna personer. Utrymme måste då finnas för att använda sin kompetens. Fallet Samuelsson borde inte höra hit. Hon har inte tillsatts efter en kompetensprövning utan som tack för vissa politiska insatser. Men förutom att hon för ganska länge sedan visat bristande samarbetsförmåga (enligt vissa medier. Men det kan ju vara korrekt i alla fall.), har hon visat bristande respekt för vår lagstiftning. Till detta kommer ett svalt intresse för naturfrågor. I detta fall har politiken klarat av att utkräva ansvar.
Min tidnings ledare handlar i dag om statliga chefer och hur självständiga man ska tillåta dem vara. Jag förstår inte problemet. Man anställer välutbildade och erfarna personer. Utrymme måste då finnas för att använda sin kompetens. Fallet Samuelsson borde inte höra hit. Hon har inte tillsatts efter en kompetensprövning utan som tack för vissa politiska insatser. Men förutom att hon för ganska länge sedan visat bristande samarbetsförmåga (enligt vissa medier. Men det kan ju vara korrekt i alla fall.), har hon visat bristande respekt för vår lagstiftning. Till detta kommer ett svalt intresse för naturfrågor. I detta fall har politiken klarat av att utkräva ansvar.

Spårbilar i Uppsala, ett sidospår, skriver UNT. Man förordar spårvägar. Kanske är det sådana som är framtiden. Dock är det likväl spännande med ett försök med spårbilsbana. Ett sådant finns förslag på, men kommunstyrelsen avvaktar med att fatta beslut. Det är viktigt att man är säker på vilka de ekonomiska åtagande blir. Annars handlar skriverierna om kommunikation och miljö om Banverkets aviserade avgiftshöjningar. Tåget blir nu ännu mindre konkurrenskraftigt i relation till flyget. I Uppsala gillar politikerna flyg, så här vållar avgiftshöjningarna inga protester, men miljöengagerade har höjt rösterna.

Landstinget är en politiskt styrd organisation, läser jag i en insändare, angående städningen vid Akademiska sjukhuset. Jo, formellt styrs landstinget politiskt, men hade det varit så även i praktiken skulle inte smutsen ha fått framträda som den gjort.

En socialdemokratisk riksdagsledamot, som fått diagnosen bröstcancer, skriver om detta i en nystartad blogg. Min egen upplevelse när jag 1994 fick beskedet cancer var kanske ännu starkare. Under de femton år som förflutit har andelen, som botas ökat avsevärt.
Man går genom olika faser av hopp och förtvivlan. För mig handlade fas ett om att under ganska lång tid varit blek, tidvis med sviktande ork och en inte en riktigt fungerande mage. Man försöker finna förklaringar. Jag ökade konditionsträningen, arbetade mycket för att bekämpa avtagande krafter och köpte olika receptfria preparat för att få ordning på magen. Fortsatte inte att försämras, men inte heller att må bra. Nästa fas ska jag nämna i nästa blogg.

Tack UNT för det positiva reportaget om en del av Uppsala kommuns äldrepolitik, Dalbyhemmet. För några år sedan var hemmet nedläggningshotat. Det som räddade hemmet torde ha varit lokalbefolkningens agerande. Boende i den här kommundelen agerade konstruktivt och kritiskt. Dalbyhemmet är nu ett av landets bästa. Det lönar sig att engagera sig.

Språkpolisen valde slumpmässigt en artikel i dagens tidning. Påpekanden gjordes beträffande:
”Så man kan väl säga att vi kommer att ställa upp i kommun och landstingsvalet här, säger…” Språkpolisen säger att det ska heta antingen ”…….i kommun- respektive landstingsvalet” eller ”….i kommun- och landstingsvalen”
”Vi kommer bara att ställa upp i de kommuner…” ska heta tycker språkpolisen ska heta Vi kommer att ställa upp i bara de kommuner…”
”Men en lika hög siffra är inte otänkbart.” Jo, visst borde meningen lyda ”Men en lika hög siffra är inte otänkbar”
Valfrågor då? ”Generellt så handlar det om….” Valfrågor är pluralis varför tidningen borde skrivit ”Generellt så handlar de om…”
"Politik på Gott och Ont" 150 kr