Lite språktyckande

Är det verkligen så att vi talar och skriver allt slarvigare.? Och spelar det någon roll? Räcker det inte med att vi förstår? Men tänk om slarvet ökar risken för missförstånd.
Kanske finns rent av ett egenvärde i ett bra språk.
I min tidning i dag finner jag exempel på vårdat språk. Ett av dem är ledaren i dag, som tyvärr avslutas med meningen: "Inte minst vore det bra för unga som söker jobb." "Inte minst ska väl vara en bestämning till "..unga som söker jobb.". Jag tycker meningen ska lyda: "Det vore bra för, inte minst, unga, som söker jobb."

Det är inte ovanligt att ordet "tillstånd" förväxlas med "till stånd". Jag läser: "...för att få tillstånd ett världsarv för systematisk biologi."

Att ordet "att" ofta utelämnas är bara ett tecken på slarv och hör till de mindre irriterande språkinslagen. ""Det planerade naturreservatet Årike Fyris kommer påverkas...". Men visst hade meningen blivit bättre med ordet "att".

Ordet "konsekvens" tycks vara lite knepigt. Vanligt är att ordet kombineras med ordet "följd". "Det fick stora konsekvenser som följd" Men i ordet "konsekvens" ligger väl redan "följd".

I meningen "Den ger bland annat hög feber, kräkningar och kan göra dig gul", saknas ett "och".

"Mängden människor av olika slags yrken som ska jobba med säkerheten..." Den känns ju fel på grund av ordet "av", som borde varit "med"