söndag 30 september 2012

Politisk centralstyrning hotar akademisk frihet

Universitetens och högskolornas självständighet och oberoende måste stärkas. I dag är risken stor att akademin tyst får anpassa forskningen till politikernas egennyttiga pekpinnar. Det är helt oacceptabelt. Vi socialliberaler tar strid för den fria akademin, där det klassiska bildningsidealet och idén om det fria och kritiska kunskapssökandet är vägledande. Vår politik går ut på att ge forskarvärlden makt att själv bestämma vad det ska forskas om och att göra högskola och universitet autonoma. Inom socialdemokratin finns uppfattningen att forskningen finns till för att tjäna staten. Akademin är då en fabrik, som spottar ut sig så kallad nyttig kunskap och det är politikerna, som avgör vad som är nyttigt. Det går inte att på förhand avgöra om forskning inom ett visst område kommer att medföra stor samhällsnytta. Det som i dag framstår som irrelevant kan i morgon äga största relevans. Den enskilde forskarens frihet och makt att själv välja ämne och metod för vetenskapliga studier är grundbulten i den liberala forskningspolitiken. I Sverige har den socialdemokratiska regeringen skärpt den politiska styrningen av högre utbildning och forskning. Högskolan måste få autonomitet. Det finns ett uppenbart samband mellan graden av självstyre och vetenskapligt nytänkande. Sedan de första högskolestyrelserna infördes 1977 har de politiskt utsedda ledamöterna kontinuerligt stärkt sitt grepp om universiteten. Socialdemokraterna såg 1988 till att ordföranden skulle vara en av regeringen tillsatt person. Det politiska inflytandet över tillsättningen av styrelse bör tas bort helt och i stället ska studenter, forskare och lärare själva utse styrelse. För att återupprätta forskarens självständighet måste vetenskapsrådet, som ger pengar till forskare utifrån inkomna ansökningar, skyddas från politisk detaljstyrning och dess oberoende ställning måste säkras. Inga ledamöter ska tillsättas politiskt. Anslagen direkt till universiteten ska också öka, då det bidrar till att makten över vilken forskning som ska bedrivas inom skilda discipliner läggs i de verksamma forskarnas händer.

Inga kommentarer: