Tre utmaningar
Utarmningen av den biologiska mångfalden är den första. Allt fler arter hotas av utrotning och också den svenska floran och faunan blir ständigt fattigare. Biologisk mångfald främjar ekosystemets flexibilitet och uthållighet. Uthålligheten, att bruka men inte utnyttja naturens resurser mer än de tål, är grunden för fortsatt mänskligt liv och därmed ett måste. I konsekvens med liberalismens grundsyn, om vördnad för livet, uppmärksammas både naturupplevelsen och etiken. Naturen utgör en viktig del i vår livskvalitet. Djurhållning och djurtransporter måste ske på ett etiskt godtagbart sätt. Balansproblemen i många ekologiska system, t ex Östersjön, är större än tidigare. Strömmingen är på stark tillbakagång medan torsken verkar ha återhämtat sig efter tidigare utfiskning. Frågor kring den biologiska mångfalden hänger intimt samman med vår livsmedelsproduktion.
Globala klimatförändringar utgör ett hot mot livet. Det är de fattiga ländernas befolkning som drabbas hårdast av en förstärkt växthuseffekt. Det krävs en världsomspännande handlingsplan som både minskar utsläppen och omfördelar resurser. Genom global utsläppshandel, med kvoter som fördelas solidariskt, kan resursöverföring och effektivitet förenas. Slösaktig resursanvändning och missade möjligheter till miljövänlig och resurshushållande teknisk utveckling måste ersättas med ny teknik och medvetenhet. Politiska ledare måste fås att förstå problemets omfattning. Vi måste skapa en miljörörelse, i vilken alla människor är engagerade. Vi måste skapa en alternativ demokrati för att förhindra en världskatastrof
Bristen på överstatlighet som metod för att komma tillrätta med de gränsöverskridande miljöproblemen är idag tydlig. EU är både för svag och för liten. Genom att stärka unionens kapacitet att fatta överstatliga beslut inom miljöområdet bryter vi den passivitet som präglar klimatpolitiken. EU: s jordbrukspolitik måste dessutom avvecklas och ersättas av ett system där det ekonomiska stödet skall vara en ersättning för miljöinsatser som till exempel bevarande av den biologiska mångfalden och bevarande av kulturlandskap. FN: s roll i klimatfrågorna är otydlig och svag. Svenska politiker borde kunna ställa större krav på gemensamt agerande från sammanslutningar, som ska vara fredsbevarande.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida