När får vi se kloka analyser av vad svensk skola behöver

Frågan, som fick visst medieutrymme, om nya insatser från Skolverkets sida är större än vi anar.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) betonar att det inte handlar om att staten ska ta över vissa skolor utan om ett samarbete som ska utformas som ett avtal.

– Ansvaret ligger på rektorn. Rektorn är den pedagogiska ledaren på en skola, som har ansvar för de insatser man bestämmer att man ska genomföra på den här skolan, säger Fridolin till Ekot i Sveriges Radio.

Ekot uppger att det i år öronmärks 300 miljoner kronor till insatserna. Men från och med nästa år vill regeringen att stödet ska öka till 600 miljoner kronor

Diskutera de verkliga problemen

OECD har presenterat, efter begäran från den förra regeringen, en ny rapport om den svenska skolan. Kritiken är omfattande och allvarlig. Bristerna handlar om, främst, läraryrkets låga status och begränsade karriärmöjligheter, alltför låga krav på eleverna och stora kvalitetsskillnader mellan olika skolor.

De åtgärder rapporten nämner som mest angelägna är att tillse att de bästa lärarna rekryteras till skolor med största problemen, att kvaliteten i lärarutbildningen höjs, att det skapas ökade karriärmöjligheter, att stödet till elever med annat modersmål än svenska blir likvärdigt, att det fria skolvalet görs likvärdigt över landet och att friskolorna får en närmare koppling till kommunerna.

En del drar av detta slutsatsen att den viktigaste åtgärden i svensk skolpolitik är att ge staten driftansvaret för landets skolor.

Slutsatsen är typisk för svensk offentlig verksamhet; omorganisera.

Kommunerna har ansvaret för driften av flertalet skolor. Staten har ansvaret att genom lagar och förordningar tillse att alla barn och elever får en utbildning, som är likvärdig, är av god kvalitet och ges i en trygg miljö. Skollagen är omfattande och antalet förordningar är stort.

Vid sidan av det kommunala skolsystemet finns friskolesystemet. Mer än var tionde grundskoleelev och cirka var fjärde gymnasieelev går i en fristående skola. Antalet fristående gymnasieskolor är något mindre än antalet kommunala. För att starta en friskola måste huvudmannen ansöka hos Statens skolinspektion om att få starta skolan. Om skolan uppfyller bestämmelserna och godkänns av Skolinspektionen erhåller den bidrag från elevernas hemkommuner. Kommunernas inflytande är här starkt begränsat, gränsande till obefintligt.

Det framstår som uppenbart att staten har misslyckats, trots många lagar och förordningar att fullgöra sina uppgifter att, till exempel, skapa likvärdighet. Att likvärdighetsproblemet används som argument för att överföra driftansvaret från staten till kommunerna framstår då som ologiskt. (Krav på likvärdighet finns för även andra sektorer. Med detta argument borde även, till exempel, äldreboenden och förskoleverksamheten förstatligas.)

Problem finns också i att kommunerna inte har hela ansvaret för skolplaneringen. Friskoleetablering borde vara en del i kommunernas skolplanering. Läraren som en auktoritet måste återupprättas. Härvid har även föräldrar ett stort ansvar.

Lås inte fast debatten i en debatt om organisationsform.