fredag 17 juli 2015

Har ministrarna blivit säkrare?


Nu när media inte klarar mer än en fråga i taget, nu Greklands ekonomiska kris, tittar jag bakåt på en del nyheter då. Jag fastnade för en KU: s granskning av regeringen. Granskningen visar ställningstaganden av en regering, som inte var riktigt redo. Visst har en del positivt hänt. Ministrar, som är säkrare är ett exempel.

Förhoppningsvis slipper vi misstag av den här typen under resten av mandatperioden.

"KU:s granskning av regeringen klar

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningsmyndigheterna och statliga bolag samt ministrarnas tjänsteutövning.
Resultatet av KU:s granskning presenteras på en pressträff tisdagen den 2 juni klockan 14.00. Presskonferensen sänds via webb-tv.
Webb-tv
Här följer ett urval av KU:s iakttagelser och bedömningar i granskningsbetänkandet.

Förslaget om att upphäva kravet på vårdvalssystem i primärvården

KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet har granskat hanteringen och menar att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav.
Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.

Beslutet att frysa Förbifart Stockholm

Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för beslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan innan den tog beslutet om frysning. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat om beslutet hade fått vänta i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen.
Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.

Erkännande av Staten Palestina

Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Regeringen hänvisade bland annat till "vårt kommande erkännande av Palestina" och "Sveriges erkännande av Palestina" i sin kommunikation utan att informera om den pågående beredningen i ärendet.
Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess.

Utrikesministerns information till EU-länderna om erkännande

KU har också granskat utrikesminister Margot Wallströms (S) information till EU:s medlemsländer om Sveriges kommande erkännande av Staten Palestina. Utskottet konstaterar att den information som utrikesministern lämnat inte omfattas av regeringens skyldighet att samråda med riksdagen om EU-ärenden.
Reservation från Sverigedemokraterna.

Beslutet att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats

När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser.
KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.

Anställningen av en statssekreterare i Miljödepartementet

Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information.
KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Statens finansiering av Medelhavsinstituten

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att bidragen till Medelhavsinstituten skulle minska, vilket innebar att statens finansiering skulle slopas. Detta ingick i regeringens beräkning av utgiftsramarna för 2016–2018.
Enligt KU har det framkommit att den slopade statliga finansieringen skulle få långtgående konsekvenser för instituten. KU framhåller att även om tiden för att bereda budgetpropositionen är knapp i samband med ett regeringsskifte så ska regeringen hämta in de upplysningar och yttranden som behövs. KU anser att regeringen i det här fallet inte uppfyllt beredningskravet i regeringsformen.

Klimat- och miljöministerns uttalande i frågan om licensjakt på varg

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.

Statsministerns uttalanden i samband med riksdagens budgetbeslut

KU har granskat statsminister Stefan Löfvens (S) uttalande hösten 2014 om att han och regeringen skulle avgå om allianspartiernas budget skulle vinna i budgetomröstningen den 3 december. KU framhåller att en regering som ställt en så kallad kabinettsfråga inte har en konstitutionell förpliktelse att avgå vid ett voteringsnederlag. Det måste finnas utrymme för en regering att i svåra parlamentariska lägen göra nya politiska bedömningar och frångå tidigare uttalanden. Utskottet anser att statsministern har handlat på ett sätt som är förenligt med grunderna för det parlamentariska systemet.
Reservation från Sverigedemokraterna.

Infrastrukturministerns agerande avseende EU:s fjärde järnvägspaket

Vid ett möte i ministerrådet om EU:s fjärde järnvägspaket tog inte infrastrukturminister Anna Johansson (S) upp aspekten om successiv marknadsöppning för persontrafik. Successiv marknadsöppning ingick i den ståndpunkt som ministern hade förankrat i EU-nämnden. KU betonar att det är viktigt att en förankrad ståndpunkt fullföljs fullt ut i rådet och att rapporter från rådsmöten korrekt speglar vad som föregick på mötet.

Så granskar KU regeringen

Konstitutionsutskottet kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena"
Skicka en kommentar