De statliga bolagen betalar drygt 30 miljoner kronor per år i medlemsavgift till Svenskt Näringsliv. Något som fått Fackförbundet ST att reagera. Fackförbundet anser att Svenskt Näringsliv tar ställning i politiska frågor som står i strid med ägaren, statens uppfattning.
- Regeringen och de statliga bolagen själva behöver se över sitt medlemskap i Svenskt Näringsliv. De ska i stället ansluta sig till en annan arbetsgivarorganisation som inte bedriver politisk opinionsbildning, säger Britta Lejon , ordförande i Fackförbundet ST.
Den svenska staten äger helt eller delvis 49 olika bolag som tillsammans har ett värde på ungefär 500 miljarder kronor. Det är 38 av dessa bolag som är medlemmar i något av Svenskt Näringslivs branschförbund och de betalar varje år en medlemsavgift som till största delen baseras på antalet anställda samt den totala lönesumman.
Enligt ST ser Svenskt Näringsliv som en av sina viktigaste uppgifter att bedriva politisk opinionsbildning som försäljningar av statliga bolag, nedläggning av arbetsförmedlingen och vinster i välfärden.
- De statliga bolagen arbetar på det allmännas uppdrag och ska därför värna om sin opartiskhet. När de genom sitt medlemskap i Svenskt Näringsliv i stället utmanar sin ägare i sakfrågor så är det inte rimligt, säger Britta Lejon, ordförande i Fackförbundet ST.
ST anser att regeringen i sin ägarpolicy ska ställa krav på att de statligt ägda bolagen redovisar vilka organisationer de är medlemmar i eller stödjer på annat sätt samt hur stora belopp som betalas till varje organisation årligen.
- Statligt ägda bolag bör på samma sätt som kommunala bolag omfattas av offentlighetsprincipen och de anställda bör liksom andra som arbetar på statligt uppdrag ges meddelarfrihet. Allt för att öka allmänhetens insyn och motverka korruption, säger Britta Lejon.