torsdag 16 juni 2016

Jämlikt kommittéväsende

Kanske är vårt utredningsväsende för dyrt. Utredningar leder inte sällan till att dom läggs i malpåse. Inte sällan tillsätts utredning i samma fråga utan att den tidigare plockas fram ur malpåsen. Är tillsättning av utredning ett sätt att visa handlingskraft, i en situation då man inte vet hur man ska handla?

Glädjande är att det nu råder jämlik fördelning av ledamotskapen i utredningarna. Rimligen har detta påverkat sättet att diskutera sig fram till gemensamma ståndpunkter. Eller...?


"Relativt jämn könsfördelning i kommittéväsendet (KU29) 

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2015 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för detta var 500 miljoner kronor.
Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. Rapporten redogör även för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Utskottet konstaterar att när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga råder det jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.
Utskottet noterar också att regeringen har påbörjat en översyn av kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen och ska återkomma om det nästa år, vilket är något som utskottet ser positivt på. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet"
Skicka en kommentar