torsdag 15 juni 2017

Från riksda´n 14 juni


logotyp: Sveriges riksdag
14 juni 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 14 juni

Försvarsinspektör får större självständighet vid miljökontroller (FöU11)
Kärnsäkerheten ska öka (FöU13)
Skyddet för kulturegendomar vid väpnad konflikt ska stärkas (KrU12)
Striktare regler vid sjukskrivning har granskats (SfU20)
Förutsättningarna för arbetskraftsinvandringen måste bli bättre (SfU22)
Den som ansöker om förnyat uppehållstillstånd behåller vissa förmåner (SfU25)
Ja till svenskt deltagande i EU:s marina operation Atalanta (UFöU5)
Verksamheten i EU under 2016 har granskats (UU10)
EU-kommissionens vitbok har granskats (UU18)
Ja till försöksverksamhet med branschskolor (UbU21)

Försvarsinspektör får större självständighet vid miljökontroller (FöU11) 

Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, ska få utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen kommer funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten att stärkas. Den nya titeln på funktionen ska vara försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten ska omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen ska ha möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Dessutom ska beslut enligt djurskyddslagen som gäller Försvarsmakten få överklagas till regeringen.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2017.

Kärnsäkerheten ska öka (FöU13) 

Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Skyddet för kulturegendomar vid väpnad konflikt ska stärkas (KrU12) 

Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.

Striktare regler vid sjukskrivning har granskats (SfU20) 

Socialförsäkringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om vilka effekter nekad sjukskrivning har för personers hälsa, sysselsättning och framtida sjukfrånvaro.
Riksrevisionen konstaterar att en mer strikt bedömning av rätten till sjukpenning har positiva effekter. Bland annat minskar risken att personer slås ut från arbetsmarknaden. Dessutom gynnar det ett mer jämställt uttag från sjukförsäkringen eftersom fler kvinnor än män är sjukskrivna i dag.
Regeringen konstaterar liksom Riksrevisionen att sjukfrånvaron har ökat och att det är prioriterat att bryta utvecklingen. Regeringen har redan uppdragit åt Försäkringskassan att genomföra en rad åtgärder. Bland annat ska Försäkringskassan göra prövningar av arbetsförmågan i tid. Regeringen kommer inte att genomföra några ytterligare åtgärder med anledning av rapporten eftersom den inte innehåller några uttalade rekommendationer.
Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och ser positivt på regeringens åtgärdsprogram för att få bukt med den stigande sjukfrånvaron.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förutsättningarna för arbetskraftsinvandringen måste bli bättre (SfU22) 

Förutsättningarna för den svenska arbetskraftsinvandringen behöver förbättras. Det anser riksdagen, som menar att regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot vare sig långa handläggningstider av arbetstillstånd eller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.
Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i den här frågan. Riksdagen anser att tillkännagivandet från 2016 om att reglerna ska underlätta för seriösa arbetsgivare snarast måste genomföras. Detsamma gäller tillkännagivandet från april 2017 om att Migrationsverket bör få direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, bland annat Skatteverket. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att intensifiera myndighetens arbete för att utveckla reglerna för arbetskraftsinvandring och motverka missbruk dem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att vidta ytterligare åtgärder för att utveckla reglerna och tillämpningen av reglerna för arbetskraftsinvandringen.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring. Riksdagen sa nej till en motion om prioriteringar vid arbetstillståndsprövningen och lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Den som ansöker om förnyat uppehållstillstånd behåller vissa förmåner (SfU25) 

Personer som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd innan det tidsbegränsade tillståndet löper ut ska inte behöva återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket om myndigheten inte har hunnit pröva ansökan i tid. I det fallet ska man inte heller återgå till en mer begränsad rätt till vård.
Den som har ansökt om fortsatt uppehållstillstånd i tid ska också kunna behålla förmåner och insatser som till exempel föräldrapenning eller studiestöd.
Syftet med förändringarna är att undvika att personer som har börjat etablera sig i samhället i stället måste återgå till mottagandesystemet för att deras ansökan om nytt uppehållstillstånd inte har hunnit prövas innan det tidigare uppehållstillståndet upphörde.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla 1 augusti 2017.

Ja till svenskt deltagande i EU:s marina operation Atalanta (UFöU5) 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats, Atalanta. Insatsen arbetar med säkerheten på vattnet utanför Somalias kust.
Regeringen vill att Sverige under högst tre månader 2017 ställer en beväpnad styrka till förfogande för att delta i Atalanta. Styrkan ska bestå av högst 135 personer. Deltagandet ska gälla under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Verksamheten i EU under 2016 har granskats (UU10) 

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att utvecklingen inom EU och i omvärlden har utsatt EU-arbetet för prövningar och kommer att fortsätta utsätta EU för prövningar. Men ett starkt sammanhållet Europa ligger fortfarande i Sveriges intresse.
EU har under sina 60 år bland annat utvecklats till att bli världens största gemensamma inre marknad, den största handelsmakten och den största givaren av utvecklingsbistånd. EU har bidragit till fred genom sitt deltagande i bland annat förhandlingarna kring Irans kärnvapenavtal, fredsförhandlingarna i Colombia, Mali och västra Balkan.
Utskottet stöder regeringens ståndpunkt att överläggningarna kring Storbritanniens utträde måste ske på ett vis som respekterar de grundläggande principerna för EU-samarbetet. Utskottet understryker vikten av att regeringen i de kommande utträdesförhandlingarna dels slår vakt om en fortsatt handlingskraftig och enad union, dels om en fortsatt nära relation med Storbritannien. Utskottet behandlar i betänkandet även Nord Stream 2 och understryker vikten av att såväl EU som regeringen beaktar de säkerhetspolitiska dimensionerna av Nord Stream 2 i sitt agerande.
Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

EU-kommissionens vitbok har granskats (UU18) 

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om EU:s framtid. Vitboken innehåller fem scenarier för hur unionen kan utvecklas fram till 2025. Den avgörande frågan för scenarierna är hur medlemsstaterna förhåller sig till EU:s integrationsprocess. EU-kommissionen har inte tagit ställning för något av de fem scenarierna. Utrikesutskottet konstaterar att när omvärlden förändras så snabbt som nu utsätts det europeiska samarbetet för utmaningar. Konflikter som hotar den europeiska och globala säkerhetsordningen, terrorism, hög arbetslöshet, brexit och bland många medborgare en bristande tilltro till EU utgör några av dessa utmaningar. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att en diskussion om EU:s framtid startas utifrån ett så öppet format som vitboken. Utskottet anser att EU är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som de europeiska medlemsstaterna står inför. Samtidigt måste EU-samarbetet utvecklas och förbättras för att behålla sin legitimitet.
Utrikesutskottet instämmer med regeringen om att EU-politiken behöver förankras bättre hos medborgarna. Utskottet välkomnar regeringens ambition att öka delaktigheten genom informations- och kunskapshöjande insatser och dialog med näringsliv och civilsamhälle.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ja till försöksverksamhet med branschskolor (UbU21)

En femårig försöksverksamhet med branschskolor ska starta. Kommuner eller andra aktörer som ger utbildning på ett yrkesprogram i gymnasiet eller inom kommunal vuxenutbildning ska få sluta avtal med en branschskola. Branschskolan ska då framförallt få undervisa i yrkesämnen.
Sveriges skolor ska kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som också ska svara mot den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inom vissa yrkesområden är det brist på arbetskraft samtidigt som det ofta är svårt att starta utbildningar på grund av höga utbildningskostnader och få sökande. Syftet med försöksverksamheten är att förbättra den situationen.
Kommuner, landsting eller andra aktörer som uppfyller vissa villkor kan ansöka om att få bedriva branschskola. Ansökningarna behandlas av den myndighet regeringen bestämmer och regeringen ska få bestämma om regler kring villkor och urval.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nya lagen om försöksverksamheten med branschskolor ska börja gälla den 1 augusti 2017 och gälla för utbildning efter den 1 juli 2018
Skicka en kommentar