Från riksda´n 7 juni

	7 juni 2017
Beslut i korthet
	Riksdagsbeslut 7 juni • Nej till motioner om järnväg och kollektivtrafik (TU17) • Resurserna inom arbetsmarknadspolitiken bör omprioriteras (AU13) • Ägare till fartygsvrak ska ta större ansvar (CU18) • EU-kommissionens meddelande om våldsbejakande extremism har granskats (KU12) • Regeringen redovisar åtgärder som gjorts med anledning av riksdagens skrivelser (KU21) • Fler åtgärder behövs för att förebygga våldsbejakande extremism (KU23) • Riksdagens nämnder har redogjort för sin verksamhet (KU25) • Fördelningen av ändamål och verksamheter inom utgiftsområden ändras (KU26) • Nya regler ska ge bättre konkurrens inom kommersiell analog radio (KU28) • Regeringen borde utveckla redovisningen av skatteutgifter (SkU32) • Nej till motioner om cykelfrågor (TU16) • Högstadieelever med låga betyg ska erbjudas lovskola (UbU22)
	Nej till motioner om järnväg och kollektivtrafik (TU17) Riksdagen sa nej till motionsförslag om bland annat järnvägsmarknaden, samhällsuppdrag för SJ AB, banavgifter och kollektivtrafikfrågor. Riksdagens motivering till det är främst att arbete redan pågår och att åtgärder i en del fall redan har gjorts.
	Resurserna inom arbetsmarknadspolitiken bör omprioriteras (AU13)  Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om Arbetsförmedlingens arbete med insatsen Förberedande och orienterande utbildning. Insatsen är till för arbetslösa personer, speciellt för dem som länge varit utan jobb. Riksrevisionen konstaterar att kostnaderna för utbildningarna har ökat över tid och att Arbetsförmedlingen inte alltid använder resurserna på bästa sätt. Granskningen visar också att myndigheten tycker det just nu finns svårigheter med att följa upp hur det går för deltagarna i insatsen. I skrivelsen instämmer regeringen i den problembeskrivning som Riksrevisionen redovisar. Regeringen bedömer att granskningen visar på goda möjligheter till utveckling när det gäller bland annat styrning och uppföljning av denna typ av insatser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden till regeringen med utgångspunkt i Riksrevisionens rapport: • Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning borde följas upp på ett bättre sätt än i dag. Regeringen borde se till att det sker. • Resurserna inom arbetsmarknadspolitiken bör omprioriteras till insatser som ger bättre resultat, till exempel en utökning av RUT-avdraget och till att sänka kostnaderna för att anställa. Regeringen bör därför vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än förberedande och orienterande utbildning.
	Ägare till fartygsvrak ska ta större ansvar (CU18)  Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
	EU-kommissionens meddelande om våldsbejakande extremism har granskats (KU12)  Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om stöd till det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism. Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle granska EU-kommissionens meddelande. I meddelandet beskriver kommissionen vad EU kan göra för att stödja medlemsstaterna när det gäller att förebygga radikalisering som leder till terrorism. Det handlar bland annat om att EU kan stödja forskning, kunskapsbyggande och nätverksarbete och att EU kan hjälpa till att motverka terroristpropaganda och hatpropaganda på internet och att främja ett inkluderande, öppet och motståndskraftigt samhälle. Konstitutionsutskottet värdesätter kommissionens ambition att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism. Utskottet välkomnar olika kommunikationsinsatser för att sprida fakta och positiva motbudskap om vår demokrati. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att värna den svenska grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Utskottet vill även understryka vikten av att rättsstatens principer efterlevs i allt arbete mot våldsbejakande extremism. Riksdagen lade KU:s utlåtande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Regeringen redovisar åtgärder som gjorts med anledning av riksdagens skrivelser (KU21)  Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2016. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen. Konstitutionsutskottet, KU, har förberett riksdagens beslut. KU konstaterar att de här redogörelserna från regeringen under flera år har blivit bättre och bättre. Redogörelserna för åtgärder har i många fall blivit mer utförliga. KU ser positivt på detta och hoppas att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser. Regeringens propositioner, skrivelser och direktiv som under 2016 innehöll åtgärder som gör att tillkännagivanden kan anses tillgodosedda hade oftast en hänvisning till det aktuella tillkännagivandet och att det därmed ansågs ha slutbehandlats. Positivt, tycker KU, som skulle välkomna om regeringen alltid gjorde detta. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse, om hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2016. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Fler åtgärder behövs för att förebygga våldsbejakande extremism (KU23)  Riskdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. • Verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism ska inte få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker. • Regeringen borde överväga att inrätta en statlig avhopparverksamhet för IS-återvändare och andra anhängare av våldsbejakande islamism. Riksdagen tycker också att det är viktigt att regeringen verkar för att öka kommunernas, skolans och andra aktörers kunskap om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas. • Problematiken med självradikalisering och i förlängningen ensamagerande terrorister borde tydligare inkluderas i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. De som arbetar med förebyggande insatser behöver mer kunskap om mekanismerna bakom självradikalisering och varningstecken som kan iakttas hos självradikaliserande personer. Det behövs också mer forskning om självradikalisering för att bredda och fördjupa förståelsen för drivkrafter och varningssignaler. • Regeringen borde, utöver sitt omfattande arbete mot rasism, överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.
	Riksdagens nämnder har redogjort för sin verksamhet (KU25)  Varje år ska samtliga nämndmyndigheter under riksdagen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I redogörelsen ska nämnderna redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten. Redogörelsen bör också innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, samt övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet. Samtliga redogörelser för 2016 har granskats av konstitutionsutskottet. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
	Fördelningen av ändamål och verksamheter inom utgiftsområden ändras (KU26)  Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat polisens uppgifter på djurområdet, statsbidrag för mottagande av skyddsbehövande, klagomålshantering inom Inspektionen för vård och omsorg och etableringsuppdraget. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
	Nya regler ska ge bättre konkurrens inom kommersiell analog radio (KU28)  Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i radio- och tv-lagen som ska främja konkurrens och mångfald på området analog kommersiell radio. Beslutet innebär att Myndigheten för press, radio och tv ska bestämma sändningsområdenas storlek för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet. Beslutet innebär också att en enskild aktör inte ska kunna få mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka negativt på konkurrensen. Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.
	Regeringen borde utveckla redovisningen av skatteutgifter (SkU32)  Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget. Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt. Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.
	Nej till motioner om cykelfrågor (TU16)  Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om ett nationellt cykelkansli, infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och åtgärder för att öka användningen av elcyklar. Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykling är ett transportsätt som har många fördelar. Bland annat minskar cykling trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet betonar även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla. Riksdagen sa nej till motionsförslagen bland annat med hänvisning till den nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling som regeringen nyligen presenterat.
	Högstadieelever med låga betyg ska erbjudas lovskola (UbU22)  Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad. En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2017