torsdag 15 juni 2017

Ny kommunallag



Rollfördelningen mellan de anställda och förtroendevalda ska göras tydligare. Jo, det kanske behövs, men politikerrollen handlar främst om kunskap och insikt. Obligatorisk utbildning i politisk styrning kanske borde lagregleras

logotyp: Sveriges riksdag
13 juni 2017

Aktuellt

Ja till ny kommunallag

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny kommunallag. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen riktar två tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen kring kommunallagen.
Kommunallagen har funnits i över 25 år och under den tiden har både omvärlden och den kommunala verksamheten genomgått stora förändringar. Lagen har justerats vid ett femtiotal tillfällen och enligt regeringen är den nu inte tillräckligt överskådlig eller tillgänglig. Regeringen föreslår därför en helt ny kommunallag med en ny struktur och ett mer enhetligt språk. Den nya kommunallagen innebär bland annat:
Fullmäktige får bestämma att styrelsen i kommunen eller landstinget ska kunna besluta i specifika frågor som rör andra nämnders verksamhet. Det gäller inte frågor som handlar om myndighetsutövning mot en privatperson eller frågor om hur en lag ska tillämpas.
Rollfördelningen mellan de anställda och förtroendevalda ska göras tydligare.
Varje kommun och landsting ska ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda. Han eller hon ska ha titeln direktör eller något annat som kommunen eller landstinget väljer.
Den kommunala anslagstavlan ska i fortsättningen vara webbaserad. Det innebär bland annat att fullmäktiges sammanträden inte längre måste annonseras ut i den lokala tidningen.
Konstitutionsutskottet håller med regeringen om att kommunallagen bör moderniseras. Ett enigt KU föreslår därför att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny kommunallag och de lagändringar som följer av den nya lagen. De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2018.

Hur ersättare ska utses bör utredas

Konstitutionsutskottet tycker dock att regeringen borde se över hur ersättare i kommunala styrelser, nämnder och utskott utses. När ledamöter och ersättare ska utses i kommunala styrelser, nämnder och utskott kan det ske proportionerligt om ett visst antal ledamöter vill det. Men om en ledamot avgår under mandatperioden kan proportionalitetssystemet få som konsekvens att ersättaren kommer från ett annat parti än den avgående ledamoten. I många fall kan det i förlängningen leda till att ett parti blir helt utan representation i styrelsen, nämnden eller utskottet. KU tycker att regeringen bör utreda om det ska finnas krav på att en ersättare måste tillhöra samma parti som den avgående ledamoten. Ett enigt KU föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Mål och riktlinjer bör också gälla kommunal regi

Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata aktörer. KU anser att det är viktigt att verksamheter hanteras på ett likvärdigt sätt, oavsett om de bedrivs i egen regi eller privat regi. Skyldigheten att ta fram ett program med mål och riktlinjer för den privata verksamheten bör därför även gälla för verksamhet som drivs av en kommun. Regeringen bör analysera hur den här skyldigheten ska se ut och därefter återkomma till riksdagen med ett lagförslag. KU föreslår att riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande.

V reserverar sig

V reserverar sig mot förslaget om att fullmäktige också ska ta fram mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten. Partiet anser inte att det är motiverat ett införa ett sådant formellt krav.
Skicka en kommentar