torsdag 30 september 2010

Bistånd i form av hjälp till ökad kärnkaftssäkerhet

Jag blev härom dagen nyfiken på hur mycket av biståndsanslagen, som i dag används för kärnkraftsäkerhet i Östeuropa. Vad jag vet är att 2005 hade Statens kärnkraftsinspektion två biståndsprojekt, som med olika inriktning arbetade med att öka kärnsäkerheten i Central- och Östeuropa. Det ena handlade om kärnsäkerhet och det andra om nukleär ickespridning. Medlen kom från UD och från Sida. Under åren 2000till 2005 har genom Ud använts cirka 300 miljoner kronor, varav 35 miljoner utgörs av stöd för avveckling av Ingnalinaverket och utgick ur den så kallade Östersjömiljarden. Från och med 2006 , tror jag, fördelas medlen av UD ensamt.

Kärnsäkerhetssamarbetet handlar om reaktorsäkerhet för att minska sannolikheten för en kärnkraftsolycka med stora radioaktiva utsläpp och kärnavfallssäkerhet, som omfattar omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.
Nukleär ickespridning handlar om att skapaökad medvetenhet och förbättrad infrastruktur för att förhindra spridning av kärnvapen, kärnämnen och kärnteknisk utveckling.
Hur ser det ut i dag? Och hur mycket vet vi medborgare om hur det i världen arbetas med kärnkraftssäkerhet och avveckling av kärnvapen. Och vad vet vi om vilka faror, som hotar?
Jag ska fundera vidare.

Hur informerar man om vad politiskt arbete innebär? Det är självvalt att ägna mycket tid åt arbete utan ersättning, något jag gjort hela mitt liv, men det vore bra för synen på politiker, som några som skor sig, att få en sann bild. När jag summerar denna månad uppskattar jag att jag lagt ner cirka 80 timmar på mina uppdrag under september. Ersättningen uppgår till omkring 3500 kr före skatt.
Skicka en kommentar