måndag 27 september 2010

Livkunskap motverkar våld och främlingsrädla

Vad beror det på att den politiska debatten är fullständigt fri från engagemang i freds- och ickevåldsfrågor? Vad beror det på att diskussioner om deltagande i konfliktlösning mellan stater och mellan grupper inom stater handlar om endast soldater och vapen? Vad beror det på att våld mellan enskilda individer i vår eget land inte betraktas som politisk fråga?
Det finns skolor, som undervisar i ett ämne, som handlar om känslor, relationer och kommunikation. Man söker utveckla självkänedom, känslokunskap och relationsträning. Man anser att undervisningen leder till lugnare studiemiljö, skapar ömseidig förståele, främjar kontruktivt samarbete och motverkar mobbning, drogbruk, våld och utanförskap.
Det handlar om livskunskap. Mycket är att vinna på att livskunskap blir ett ämne på skolschemat. Det är inte straffet för mobbning, som är mest effektivt på lång sikt. Det är inte heller straffet, som skapar lugn i ett klassrum. Det är inte vapen, som kan lösa tvister mellan stater på ett hållbart sätt. Det handlar om vårt sätt att förhålla oss.
Livskunskap som skolämne är den kanske viktigaste skolpolitiska frågan nu.
Skicka en kommentar