söndag 26 september 2010

Kriskommission

Det gick inte som vi tänkte oss. Vi måste tillsätta en kriskommission. Man tyckte inte om vår ledare. Vi måste snabbt uttala vårt fulla stöd till ledaren. Vi skriver en femtiosidig rapport i vilken vi bekriver svårigheterna att nå ut, vi skriver om att vi var för otydliga och att vi ska ännu mer ivrigt tala om välfärdsfrågorna. Vi måste skriva om att det var fel att bekriva RUT som en Hollywoodfru. Kort sagt, vi måste bli mer socialliberala, men det begreppet kan vi inte använda, även om det är ledigt i dag. "De nya" kan vara ett bra arbetsnamn.
Men hallå. Femtio sidor utan en rad om ledarskapet. Var det inte så att argumentet mot att rösta på partiet handlade oftare om att man var emot ledaren och för en annan ledare än om politisk inriktning. I en tid då personfrågorna blir allt viktigare vill man inte ta i den heta potatisen. Jo om ett par år, då opinionsundersökningar fortfarande visar dystra siffror kommer det krav, som leder till ledarbyte. Men bytet måste komma lagom nära nästa val, så att det intressanta kan få genomslag. Sker det redan om ett år kommer det dåliga ledarskapet i det nya ledarskapet hinna visa sig och den efterlängtade framgången utebli. Vi tillsätter omedelbart en kriskommission...
Nu är det kanske inte bara "De nya", som har behov av kriskommission. Mer än ett parti har gjort ett uruselt val. Riktigt uselt. Här behövs dock ingen kriskommission, ty man har ju sina taburetter, låt vara att antalet minskar. Och, det usla valet har man gjort både regionalt och lokalt. Detta behöver emellertid ingen analys. Det är rikstrenden, som är förklaringen. Vilken blir slutsatsen? Sannolikt ingen.
Skicka en kommentar