Maria, obekvämt MP och ledningen av landstinget

Kan det vara så att vi börjar bli så avtrubbade att sådant valfusk, som det i Huddinge inte skapar några rubriker? Kan det vara så att vi minns misstag och tillkortakommanden under bara några dagar? Jo, det förefaller så när jag i samtal med andra hör om ointresse av att kryssa på valsedlarna. En vanlig missuppfattning är att det inte spelar någon roll. I en tid när skillnaderna mellan partierna blir allt mindre och ideologierna, som en följd av, bland annat, allianbildningar sudda ut, är peronfrågorna mycket viktiga.
Visst finns i vårt landsting ideologiska skillnader. Jag oroas av att rödgröna kan ta över. Vi skulle få ett stopp i ett nödvändigt nytänkande inom sjukvården. Nytänkandet, i den mån det finns, ser vi i nuvarande majoritetsallians. Men finns de politiker, som på ett radikalt sätt kan ändra på den politiska ledningen av landstinget?
Såg naturligtvis intervjun med Maria Wetterstrand. Jag slås av den intellektuella skärpa, som jag fick prov på redan när vi samarbetade i Miljö- och jordbruksutskottet. Inför intervjun hade hon bestämt sig för att vara offensiv. Det passar henne nog, men att vara på gränsen till aggressiv passar henne inte. Maria Wetterstrand ska vara eftertänksam. Kanske var det dålig rådgivning, som ligger bakom. Av det som rör politiken minns jag tydligt hur obekväm Maria framstår i det rödgröna sällskapet. Det torde vara en offentlig hemlighet att hon hade föredragit en S-MPallians. Med en annan ledare hos S, (dock svårt att se var denne/a finns) skulle den alliansen blivit en farlig utmanare till Alliansen. Jag tror att den obekväma sitsen för MP skulle skapa regeringskris efter en tid med rödgrön regering. Den tron stärks av den undersökning, som visar att de flesta miljöpartister nog skulle föredra Allianssällskapet.

Exemplen på mindre smickrande händelser i politiken blir ganska många i det skrivande jag nu ägnar mig åt