måndag 17 januari 2011

Freds- respektive vapenforskning

Statliga anslag till militär forskning och utveckling ingår i statsbudgetens utgiftsområde 6, under anslag 6:2. Per år anslås cirka 1 000 miljoner kronor för forskning om och teknikutveckling av vapen.
En stor del av svensk försvarsmaterielforskning och -utveckling bekostas dock av försvarsindustrin. Det är svårt att få fram exakta och tillförlitliga uppgifter på hur mycket pengar industrin lägger ned på forskning och utveckling. Ett problem i sammanhanget är att nästan alla företag i försvarsindustribranschen även har civil produktion, och att gränsen mellan krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och civila produkter är svår att dra. Enligt en sammanställning från Statistiska Centralbyrån mottog svenska företag sammanlagt 3,2 miljarder kronor för forskning och utveckling av försvarsmateriel från militära myndigheter under 2003.

I statsbudgeten finns också särskild post för forskning, utredningar och andra insatser som rör säkerhetspolitik och nedrustning. Anslaget finansierar verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt vad avser nedrustnings-, ickespridnings- och säkerhetspolitik. Syftet är dels att ge stöd till organisationer för att främja nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor (ett exempel på en organisation som får sådant stöd är Svenska freds- och skiljedomsföreningen), dels att finansiera särskilda forskningsaktiviteter vid Utrikespolitiska institutet, Försvarshögskolan och Totalförsvarets forskningsinstitut. Stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling disponeras och handläggs numer av Folke Bernadotteakademien.
Ett separat anslag bidrar till verksamheten vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri). Syftet med forskningen är att bidra till förståelsen av förutsättningarna för fredliga lösningar av konflikter och för en stabil fred.
Dessutom tillkommer sådan forskning som bedrivs vid universitet och högskolor, till exempel vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Storleken på de sammanlagda anslagen är dock svår att uppskatta, eftersom den exakta fördelningen sker vid respektive universitet och högskola.

Forskning utgör själva grunden för kunskapsutvecklingen i samhället. Forskningen delar ideal och grundläggande värderingar med det demokratiska samhället. Forskning kan liknas vid en process som genom systematiskt arbete frambringar nya kunskaper och ett ökat vetande, säger regeringen på sin hemsida.

Behovet av ökad kunskap för att lösa konflikter med demokratiska medel och med ett minimum av våldsanvändning framstår allt tydligare i en globaliserad värld men våra värderingar styr inte forskningsanslagen fullt ut. De resurser som tilldelas freds- och konfliktforskningen är fortfarande små i jämförelse med vad som kommer vapen- och försvarsindustrin till del och proportionellt står de knappast i överensstämmelse med de förhoppningar om en fredlig utveckling av den internationella konflikthanteringen de flesta av oss när och bär.
Skicka en kommentar