Patientsäkerhetskonsekvensbeskrivning

Den här insändaren fanns att läsa i UNT för ca en vecka sedan.
Enligt lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning för att få starta verksamhet, som påverkar miljön (6 kap. Miljöbalken). Det finns dessutom en särskild förordning om miljökonsekvensbeskrivningar.
I en miljökonsekvensbeskrivning ska finnas, till exempel, beskrivning av verksamheten, konsekvenser för miljön, beskrivning av hur negativa effekter kan minskas och negativa effekter, som inte kan undvikas.
Under den tid då Folkpartiet prioriterade miljöfrågorna högt drev vi på för att få till stånd den lagstiftning, som nu tillämpas.

Ett annat område där felaktiga beslut kan få allvarliga följder är sjukvården. Antalet vårdskador är fortfarande oacceptabelt högt. Man beräknar att antalet är över hundra tusen per år. Detta trots en skicklig och engagerad personal. Felen är, till exempel, brister i organisation, rutiner eller resurser.
Mycket görs nu, både nationellt och internationellt för att stärka patienternas ställning och för att öka säkerheten.
Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag. Syftet är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling.
Vårdgivarna får med lagen ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna får också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Nu är viktigt att politikerna har en fortlöpande dialog med professionen för att leva upp till lagen. Dock, anser jag, räcker inte det. Även lagen behöver prövas och förändras. Likt kraven beträffande en verksamhets effekter på miljön bör på sjukvårdsområdet, i samråd med professionen, lagstiftas om och utarbetas rutiner för patientsäkerhetskonsekvensbeskrivningar. Min förhoppning är att vårt landsting ska ta ledningen i dessa strävanden.
Harald Nordlund (FP)