torsdag 19 januari 2012

Vilka blir politiker?

Hörde i Ring P1 funderingar kring vilka det är som blir politiker. Självklart går det inte att ge ett enkelt svar. Dock tror jag att det funnits mycket av idealitet, men en idealitet, som nu är nästan helt borta. Tron på att politik kan vara en enkel väg till karriär förefaller att nu vara stark.
En annan aspekt är vilka erfarenheter dagens unga generation har av föräldrars politiska engagemang. Kan det vara så att unga med en förälder, som ägnat, i stort sett, varje vardagskväll åt möten och sammanträden, tagit emot telefonsamtal både kvällar och helger och ständigt varit inne i skrivande av motioner, interpellationer och frågor, känner minimal dragning till politiskt engagemang. Den politiker, som däremot finner anledning att ha hemligt telefonnummer,(något som jag anser strider mot grundtanken med att vara medborgarnas representant), som säger sig vara upptagen i ställer för att säga att man inte ids och som nästan aldrig tar ett politiskt initiativ, som kräver arbetsinsatser med motiveringen att det är meningslöst, äkar möjligheten att få egna barn att engagera sig.
Slutsats: Dagens karriärister ökar möjligheten att rekrytera nya politiker. Men vill vi ha dessa politiker?
Skicka en kommentar