söndag 19 februari 2012

Arvode som drivkraft i politiskt arbete

Det finns många fallgropar i politiskt engagemang. Två framstår för mig som särskilt viktiga att vara uppmärksam på. Den ena är karriärsuget. Position och karriär har ett visst samband med påverkansmöjligheter, men om karriärsuget tillåts bli starkt förloras kraften i idéerna. Den andra handlar om ekonomi. Att samla på sig uppdrag i syfte att, till exempel, kompensera en mindre bra pension leder inte till några imponerande insatser för   en idé.
Inom landstinget fanns tidigare ett Regionala utskottet, ett utskott under landstingsfullmäktige. Jag blev vald till  ordförande i utskottet med ett fast månadsarvode. Efter kort tid insåg jag att tanken med detta utskott behövde en omprövning. Jag tog upp frågan i min grupp ett flertal gånger med psykologiskt stöd från gruppen men inte stöd för att föreslå en nedläggning, vilket jag förordade. Jag valde att avsäga mig uppdraget, mot bakgrund av att jag upplevde arbetet i utskottet som meningslöst. Ett månadsarvode på 2400 kronor upphörde därigenom.
En tid senare föreslog landstingsstyrelsen landstingsfullmäktiga besluta att lägga ner utskottet, vilket blev beslutet.
Jag tror inte det är möjligt att få människor att åta sig uppdrag i landsting och kommuner helt utan ekonomisk ersättning, men att samla på sig uppdrag i syfte att öka sin inkomst är en företeelse, som partierna måste bli mer vaksamma på.
Sannolikt kommer jag att behöva göra nya ställningstaganden där ett hänsynstagande till ekonomi skulle kunna leda fel. Men om sådan eventualitet återkommer jag.
 
Skicka en kommentar