Länets riksdagsledamöter! Jag förväntar mig mer
Är regeringen nöjd med insatserna för en ickevåldskultur?
FN utlyste årtiondet 2001 –
2010 till ett årtionde för en freds- och ickevåldskultur för världens barn. FN:
s deklaration om ett åtgärdsprogram för årtiondet innehåller ett stort antal
förslag till initiativ och insatser som bör komma till stånd på lokal,
regional, nationell och internationell nivå. FN: s generalförsamling underströk
år 2000 regeringarnas roll men också att hela det civila samhället bör aktivt delta
i en världsvid mobilisering mot våld.
Årtiondet är snart till ända.
Exemplen på våld bland, inte minst, unga människor har ökat. Våldet i familjer,
i skolan och på gatan ökar. Oroshärdar där våld dödar har inte minskat i antal
och grymhet. Exempel finns på att svenska partiledare bejakat våldsanvändning
vid konflikt mellan stater.
Det finns emellertid i dag
metoder, idéer och modeller för att möta och förhindra användande av våld. Men
hur utnyttjas modellerna? Någon nationell handlingsplan mot bakgrund av FN: s
åtgärdsprogram har inte utarbetats.
Den förra regeringen vidtog
inga särskilda åtgärder med anledning av överenskommelsen inom FN. Hur har
nuvarande regering agerat? Vilka initiativ har tagits för att på nationell nivå
sprida en icke – våldskultur till Sveriges barn? Vilka initiativ kommer att tas
för att fredsforskningens resultat får en ökad tillämpning vid konfliktlösning?
Över 1 000 miljoner kronor anslås i statsbudgeten för
forskning kring och teknikutveckling av vapen. Enligt en sammanställning från
Statistiska Centralbyrån mottog svenska företag sammanlagt över 3000 miljoner
kronor för forskning och utveckling av försvarsmateriel från militära
myndigheter under 2003.
I statsbudgeten finns också särskild post för forskning,
utredningar och andra insatser som rör säkerhetspolitik och nedrustning. Det
totala anslaget på området är knappt 30 miljoner kronor. Härtill kommer
separata anslag på ungefär samma belopp och anslag till sådan forskning som
bedrivs vid universitet och högskolor, till exempel vid Institutionen för
freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
De resurser som tilldelas freds- och konfliktforskningen är små i
jämförelse med vad som kommer vapen- och
försvarsindustrin till del och proportionellt står de knappast i överensstämmelse
med de förhoppningar om en fredlig utveckling de flesta av oss när och
bär.
Anser regeringen och länets riksdagskandidater att nuvarande
fördelning av resurser på vapen- respektive fredsforskning är rimlig?
Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta och vilka initiativ
kommer länets riksdagskandidater att ta för att öka användningen av
fredsforskningens resultat när Sverige arbetar med konfliktlösning i EU och FN?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida