Avsnitt 35 ur Politik på Gott och Ont

Även tillgången på bostäder är beroende av politiska beslut. Den här artikeln tar upp en av flera faktorer som påverkar tillgången. NYPRODUKTION av hyreslägenheter Marknaden klarar av att bygga bostäder bara för de välbeställda, anser regeringen och vill anslå 2,5 miljarder till att öka byggandet av hyresbostäder för ungdomar, småhushåll och familjer med normala inkomster. Statsrådet Lövdén vill utmana landets kommuner och säger sig ha svårt att tro att de kan stå emot. Regeringen är oroad över att det byggs för få hyreslägenheter och det är jag med. Där slutar likheterna. Regeringen skjuter skulden på marknaden och det är inte förvånande att marknaden i sin tur lägger skulden på regeringen och då går regeringen in för att rätta till marknaden som kommit fel och anslår ett investeringsbidrag. Bidraget ska utformas så att det sätter press på produktionskostnaderna och därmed även på hyrorna. Produktionskostnaderna för en hyresfastighet ser ut så här: Köp av tomtmark 3-5 procent Kommunala avgifter, bygglov, gatuersättning 3-5 procent Pantbrev 2 procent Räntor, krediter 3 procent Kontrollbesiktning, administrativ försäkring och Entreprenadsäkerhet 5-7 procent Moms 17-18 procent Arbetsgivaravgifter, egna, ej underentreprenad 2,5 procent Summan blir här 33,5 - 42,5 procent av genomsnittskostnaden och då finns inga egentliga byggkostnader medtagna - inte en bräda, inte en spik, inte en fönsterkarm och ingen lön till byggnadsarbetarna. Uppgifterna kommer från ett av våra största byggföretag. Det är lätt att konstatera att minst en tredjedel av produktionskostnaden för ett hyreshus består av kostnader som byggföretagen inte kan styra. Den största delen av dessa kostnader styrs och fastställs av stat och kommun och en mindre del av finansinstitutioner. De sistnämnda är i hög utsträckning styrda av lagstiftning. Nu vill regeringen alltså återbörda en del av dessa medel till bostadsbyggande under, vad jag förstår, en begränsad tid, för att komma tillrätta med den mest akuta bristen på hyreslägenheter. Byggföretagen hävdar att bristen på nyproduktion av hyreslägenheter ytterst har sin grund i bruksvärdesprincipen. Det är en omöjlighet att få kostnadstäckning för nyproduktion. Samtidigt tillstår man att fria marknadshyror skulle skapa en oönskad och mycket stötande segregation. Konsekvensen blir att vi idag har segregation mellan områden med hyresrätter och områden med bostadsrätter och dessutom mellan bostadsrättsområden med olika prisnivåer. Att mot denna bakgrund föreslå en engångsinsats för ett par år, låt vara med ett betydande belopp, skapar enligt min mening ingen långsiktig eller hållbar lösning på den allvarliga brist på hyresbostäder som många av landets kommuner har.