Avsnitt 51 ur Politik på Gott och Ont

Även frågan om ersättningen till den enskilde individen vid sjukdom är partiskiljande. Så här har jag tyckt i en insändare.

Sjukförsäkringen ska gälla alla

NÄR MAN BLIR SJUK, arbetslös eller behöver vara föräldraledig är det allt färre svenskar som får 80 procent i ersättning för sitt inkomstbortfall. Det beror på det så kallade taket, det vill säga den gräns för inkomsten som man får ersättning för. Över den gränsen, som i dag är 23 000 kronor i månaden i sjuk- och föräldraförsäkringen (eller 7,5 basbelopp), utgår ingen ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet.

Det är viktigt att de allra flesta inkomsttagare helt omfattas av försäkringen. Därför har det de senaste åren varit ett växande bekymmer att fler och fler hamnar över taket. Efter de senaste årens reallöneökningar har nu över en miljon människor inkomster över förmånstaket.

Regeringen och vänsterpartiet har sagt att de vill höja taket i sjuk- och föräldraförsäkringen. Miljöpartiet stoppade emellertid det förslaget. Folkpartiet anser att taket bör höjas till tio basbelopp, drygt 30 000 kronor per månad från år 2002.

Regeringen skriver i sin ekonomiska vårproposition att de avser att återkomma i takfrågan i höstbudgeten. Men med tanke på att miljöpartiet vägrar att vara med på ett sådant förslag finns ingen majoritet för förslaget om inte regeringen väljer att stödja folkpartiets förslag, som är detsamma som regeringens uttalade önskan om en takhöjning.

Jag anser att så många inkomsttagare som möjligt ska omfattas av socialförsäkringarna. Då minskar också behovet av egna privata försäkringar mot exempelvis sjukdom. Det ska räcka med att betala premier till den allmänna försäkringen, som omfattar alla, för att veta att man har en ekonomisk trygghet för hela eller större delen av sitt inkomstbortfall när man är sjuk eller vill vara hemma med sitt nyfödda barn.