Avsnitt 62 ur Politik på Gott och Ont

NÄR är man gammal? Varje utredning och varje konferens kring äldrefrågorna försöker besvara den frågan. Jag tycker inte frågan är intressant. Fortfarande år 2005 talar vi om äldrefrågor utifrån ett sjukperspektiv. Även när vi själva ska utarbeta politiskt program disponerar vi dessa efter sjuka, mindre sjuka och kan klara sig själv.

Faktum är ju emellertid att de flesta 80- åringar i dagens Sverige sköter sig själva.

Jag tycker äldrepolitiken ska handla om äldre i arbetslivet, äldre i samhällslivet, äldre i vardagslivet, äldres boende och vården av äldre. Vårdfrågorna är viktiga för oss alla men vissa sjukdomar är åldersrelaterade. De viktigaste politiska utmaningarna tycker jag ska handla om följande.

Många äldre vill vara aktiva i arbetslivet.. Individen måste kunna påverka pensioneringsprocessen. Ge möjlighet till flexibla arbetstider, ge möjlighet till kompetens- och löneutveckling under hela yrkeslivet, utforma skatter och arbetsrätt så att arbetsgivarna stimuleras att anställa redan pensionerade personer och anpassa arbetsuppgifterna till den enskildes arbetsförmåga.

Varför har det blivit så att förnyelse är liktydigt med föryngring? Partierna måste se till att fler äldre ges politiska uppdrag. I statliga utredningar, kommittéer och myndighetsstyrelser måste ingå fler personer över 65 år. Äldre personer ska inte arbeta med endast frågor som gäller äldre personers förhållanden och de politiska ungdomsförbunden måste börja intressera sig för äldrepolitiken

 I vardagslivet kan med små medel stora förändringar göras. Landstingen kan förbättra det förebyggande hälsoarbetet bland äldre personer genom att integrera det i det generella folkhälsoarbetet och utveckla samverkan med intresse- och frivilligorganisationerna.

Ett stort problem är rädslan för att röra sig utomhus. Åtgärder för att skapa säker utomhusmiljö måste av både mänskliga och hälsoskäl bli kraftfullare, liksom att situationen för äldre brottsoffer måste uppmärksammas mer.

Andra utmaningar som rör vardagslivet för äldre handlar om post- och teletjänster, tillgången till handel, tillgängligheten till vardagstekniken och tillgängligheten i och omkring bostaden.

Omkring 22 % av ungdomarna anser att äldre är underrepresenterade i svensk politik medan 68 % av äldre har den uppfattningen. Klart är att andelen pensionärer i olika valda församlingar är mycket lägre än deras andel av valmanskåren.

Denna skillnad i fråga om hur verkligheten uppfattas tillsammans med en negativ attityd till äldre människor torde vara huvudförklaringar till äldres underrepresentation. Det finns tyvärr tecken som tyder på att åldersgruppers skillnader i synen på äldre kan leda till något man kan kalla generationsmotsättningar. En mängd åtgärder som för samman åldersgrupperna i det politiska arbetet är nödvändiga. Ansvaret vilar tungt på de politiska partierna