onsdag 10 oktober 2012

Avsnitt 69 ur Politik på Gott och Ont

Det är inte bara en gång jag fått frågan om varför jag är just socialliberal när jag engagerat mig så starkt i natur- och miljöpolitik. I en debatt i riksdagen gav jag min syn på detta på det här sättet: (Nu cirka tolv år sedan) I FÖRRA VECKAN träffade jag och tre ledamöter till några gymnasieungdomar. En av ungdomarna frågade mig varför jag inte var miljöpartist då jag sagt att miljöfrågan är en av mina hjärtefrågor. För mig är svaret enkelt: De stora och svåra miljöproblemen kan inte få en lösning utan ett utvecklat internationellt samarbete där vår medverkan i EU-samarbetet är centralt. Miljöproblemen löses endast inom ett marknadsekonomiskt system med politisk styrning. Miljöproblemens lösning ligger i hög grad i utbildning, kunskap och forskning. Miljöproblemens lösning förutsätter internationell solidaritet i form av bl.a. bistånd. Den främsta utgångspunkten för en liberal politik är den enskilda människan. Den enskilda människan är likaså utgångspunkten för en liberal miljö- och naturresurspolitik Hoten mot miljön har under de senaste decennierna till stora delar ändrat karaktär. Från att ha varit främst en fråga om synliga och omedelbara fabriksutsläpp med nationella eller regionala skador har miljöproblemen kommit att bli mer globala och diffusa till sin karaktär. En säkrad god livsmiljö i det globala perspektivet är därför en utmaning som delas av hela jordens befolkning. Vi liberaler har en i grunden optimistisk syn på framtiden och en tilltro till varje generations förmåga att finna lösningar på sin tids problem och känna ett ansvar för kommande släkten. Vi har också en positiv teknikvänlig syn på verkligheten. Genom tekniska framsteg har mänskligheten kunnat upptäcka flera miljöhot och i många fall också kunnat minska dess konsekvenser på den framtida friheten. Vi anser att kopplingen mellan ekonomi och miljö är en nödvändig utgångspunkt för det fortsatta miljöarbetet. Vi anser inte att marknadsekonomin står i motsats till en förbättrad miljö, utan ser tvärtemot marknadsekonomin som ett medel som använt på rätt sätt, kan lösa många av dagens svåra miljöproblem. För att verkligen kunna lösa miljöproblemen krävs självfallet att ord blir handling. Det är mycket angeläget att fatta de beslut som omsätter den politiska retoriken till konsekventa och medvetna åtgärder som i sin tur leder till konkreta resultat i miljöarbetet. För att vi ska nå framgång på miljöområdet krävs engagemang från samhällets alla delar och en ökad acceptans och medvetenhet från den enskilde individen. Härvid är det lokala Agenda 21-arbetet av stor betydelse. Grundtanken med det lokala Agenda 21 är att få individen att förändra sitt miljöbeteende. Agenda 21 är verkningslöst om inte individerna själva inser att ett förändrat levnadsbeteende är av avgörande betydelse om vi ska kunna finna långsiktiga lösningar på dagens allvarliga miljöproblem. Hittills har vi i alltför många kommuner misslyckats med att få genomslag för detta synsätt. Frågan om det finns en av människan förorsakad växthuseffekt har debatterats intensivt de senaste åren. Det finns emellertid idag en, om möjligt, ännu starkare konsensus om att det finns en av människan förorsakad växthuseffekt, som bland annat har visat sig som en ökning av jordens medeltemperatur under det senaste halvseklet. Det har efter det internationella miljömötet i Haag kommit uttalanden från båda högerpartierna som inte kan tolkas på annat sätt än att man från dessa två partier vill tona ner betydelsen av att våra koldioxidutsläpp faktiskt har en reell inverkan på vår miljö. Detta är synpunkter som vi socialliberaler inte sympatiserar med. Vi menar att Sverige måste bli mer aktivt för att driva på utvecklingen för att finna lösningar på klimatfrågan. Klimatfrågan är en av de viktigaste framtida miljöfrågorna. För att bidra till en förändrad livsstil behövs det ett åtgärdspaket som bland annat stimulerar till ökad användning av IT-kommunikation, minskad användning av biltransporter i företag och hushåll, sänkt energikonsumtion och energieffektivisering genomföras med start redan nästa år. Småföretag och hushåll bör erbjudas rådgivning om effektivare energianvändning. Kampanjer för användning av bränslesnålare bilar och ändrade körmönster bör också genomföras. Vi i folkpartiet vill också föreslå att det inrättas lokala klimatinvesteringsprogram. Dessa skulle finansieras inom ramen för de idag redan existerande lokala investeringsprogrammen. Vidare anser vi att fördelning och bedömning av anslag för lokala klimatinvesteringsprogram bör handhas av Miljödepartementet. Idag pågår det ett misstänksamt spel mellan medlemsländerna i EU där rationella åtgärder stoppas eftersom de inte kan genomföras ensidigt av ett medlemsland. För att riva hindren mot en rationell klimatpolitik måste EU ges ökat inflytande över klimatpolitiken. Vi vill införa en europeisk miniminivå för koldioxidskatten. Trots att alla partier säger sig förespråka en sådan har Sverige varit långt ifrån drivande för en sådan utveckling. Haagmötet var en besvikelse för alla oss som hoppats på att Sverige skulle gå i bräschen i denna fråga, men de svenska socialdemokraterna var inte villiga att förorda en gemensam koldioxidskatt. Det är en stor besvikelse för miljön och för alla oss miljövänner. Vi i folkpartiet ställer oss mycket kritiska till den oheliga allians som socialdemokraterna och moderaterna bildat och som vägrar låta EU: s beslutsregler förändras så att beslut om miljöskatter kan fattas med majoritet. Eftersom enighet krävs kommer det medlemsland som har lägst miljöambition att stoppa en rationell klimatpolitik. Sverige bör göra det till en huvuduppgift att ge EU möjlighet att fatta beslut om miljöskatter med majoritet. Därmed skulle det skapas förutsättningar för en harmonisering av miljöavgifter och energiskatter inom EU. En europeisk koldioxidskatt är i sig inte tillräcklig för att klara den utmaning som handlar om att förhindra en klimatkatastrof. Förebilden för EU bör därför vara EMU-samarbetet. Unionen måste skapa en gemensam valuta för växthusgaser – en ekologisk euro i form av utsläppsrättigheter. Kyotoprotokollet skapar möjligheter för länder att klara sina åtaganden genom att handla med utsläppsrätter. Att fördela utsläppsrätter via marknaden har stora fördelar jämfört med administrativa regleringar. Det har likaså fördelar jämfört med skatter och subventioner. För det första leder de till det mål som har uppsatts - ska vi bara släppa ut 60 ton koldioxid kommer det inte att finnas fler rättigheter att köpa. Skattehöjningseffekter påverkas av faktorer som konjunktur och konsumtionsmönster. För det andra innebär utsläppshandel att det är den som släpper ut växthusgaser som betalar. Sverige bör införa ett system för handel med utsläppsrätter så snart det är möjligt. Det främsta syftet bör vara att skapa en förebild för att införa ett ”ekologiskt EMU” d.v.s. en europeisk handel med utsläppsrätter beslutad på EU-nivå. Men även om detta tar tid eller visar sig svårt att genomföra, menar vi att Sverige bör införa ett eget system för handel med utsläppsrätter. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för människans överlevnad och en ständig källa till inspiration och rekreation. Skyddet av den biologiska mångfalden står också högt upp på folkpartiets politiska miljödagordning. Ett sätt att skydda naturskog och därmed den biologiska mångfalden är att undanta viss skogsmark från skogsbruket. För att en del av Sverige sista naturskog ska kunna bevaras för kommande generationer menar vi att mer skog måste skyddas i reservat. Att bevara orörd natur, ostörda rekreationsområden och biologisk mångfald är därför viktiga mål för liberal miljö- och naturresurspolitik. Folkpartiet föreslår en förstärkning på området med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens proposition. Folkpartiet har sedan länge förespråkat ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken och vi är positiva till införandet av en grön skatteväxling. Samtidigt är det viktigt att beakta industrins internationella konkurrenskraft och att miljöskatterna inte tvingar företag att lägga sin verksamhet i andra länder. I värsta fall skulle detta till och med kunna försämra miljön; om miljökraven i dessa andra länder är avsevärt mildare än i Sverige. Det är också viktigt att notera att effektiva miljöskatter leder till att skattebasen minskar, vilket naturligtvis reducerar möjligheten att finansiera andra skattesänkningar. Genom att genomgripande växla skatt på arbete mot skatt på miljöförstöring förenas miljömålen med målen för den ekonomiska politiken. Inför valet till EU-parlamentet sa socialdemokraterna: Vi vill flytta fram positionerna. Därför behövs majoritetsbeslut. Nu har socialdemokraterna ändrat uppfattning. Eller...? Majoritetsbeslut skulle innebära att vissa länder skulle få högre koldioxidskatter än i dag. Men är det inte det vi vill åstadkomma. EU-parlamentarikern Anneli Hulthén (s) sa häromda´n: I dag har Sverige miljövänlig diesel. Men utländska åkare väljer att tanka diesel innan de kör in i Sverige. Med gemensamma skatter skulle den smutsiga dieseln bli dyrare och den renare billigare. Det skulle miljön tjäna på. Jag kan bara instämma. Men vad är nu regeringens uppfattning i denna en av de viktigaste miljöfrågorna? Avfallsförbränning utgör en av de största källorna till dioxinbildning. Det finns all anledning att verka för andra mer hållbara och miljövänligare alternativ för avfallshantering än förbränning. För att stimulera till avfallsminimering, materialåtervinning och biologiska behandlingsmetoder bör förbränningen av avfall beskattas. Vi i folkpartiet föreslår därför en viktbaserad skatt på förbränning på samma nivå som dagens deponiskatt. Miljöproblemen i Baltikum och övriga Öst- och Centraleuropa är mycket stora. Innanhavet Östersjön med dess unika ekosystem fortsätter att nedsmutsas genom utsläpp och läckage från samtliga länder, och räknas som ett av de mest förorenade havsområdena i världen. Vårt gemensamma luftrum tillförs även utsläpp som starkt bidrar till försurning av våra skogar och marker. För att minska och på sikt kunna stoppa utsläppen kring och till Östersjön krävs det gemensamma lösningar mellan berörda länder och ett ökat samarbete över gränserna. Många viktiga steg har tagits i Östersjöländerna för att minska utsläppen av miljöföroreningar. Bland annat har halterna av en del farliga miljögifter som PCB, DDT och lindan minskat, även om riskerna absolut inte får negligeras. Men många stora och svåra problem återstår att lösa. Vi är 85 miljoner människor som bor kring Östersjön och samtidigt som de omvälvande förändringarna i Östeuropa ger möjlighet att förbättra miljösituationen så skapas nya miljöproblem i de växande ekonomiernas kölvatten. Några av de mesta akuta och allvarliga problemen; algblomning, miljögifter och övergödning visar att balansen är rubbad. När det gäller utsläpp från jordbruk och industrier är dessa lika höga i dag som för tio år sedan. Om vi ska kunna rädda Östersjön måste jordbruket minska sina utsläpp. Stödsystemet för jordbruket måste ändras så att man inte premierar ett kemikaliefritt jordbruk. Vi menar att initiativ bör tas inom ramen för Östersjösamarbetet för att åstadkomma hårdare krav på sjöfarten och för att omläggningen av jordbruksstöden inom EU påskyndas. Det långsiktiga arbetet med att förbättra Östersjöregionen måste ha som syfte att förbättra naturmiljön, kulturmiljön och de sociala förhållandena runt Östersjön. Sekretariatet för Östersjörådet ska koordinera och initiera insatser för att uppfylla Agenda 21. EU är och kommer att vara ett mycket viktigt instrument för att lösa de gränsöverskridande miljöproblemen, och vi menar att EU har potential att bli världens bästa miljöorganisation. Som medlem av EU har Sverige inflytande över den gemensamma miljöpolitiken. Under vårt kommande ordförandeskap i EU har Sverige goda utsikter att verkligen föra upp Östersjöfrågan högt på den politiska dagordningen. Vi anser likaså att EU bör göra insatser för att förbättra kärnsäkerheten i Ryssland, Öst- och Centraleuropa. Den bristande säkerheten i kärnkraftverken i dessa länder är ett allvarligt miljöhot mot hela vår kontinent. En målsättning måste vara att främja energihushållning och effektivare energidistribution så att det totala energianvändandet kan hållas tillbaka. Sådan säkerhet främjas av politisk stabilitet, rättssäkerhet, öppen opinionsbildning och ekonomisk utveckling i de regioner där verken finns. Som nämndes tidigare är den kanske bästa miljöinsatsen på lång sikt att stärka regionen kring Östersjön och tydligt arbeta för att våra grannländer blir medlemmar i EU. Det är endast genom ett mer integrerat samarbete som vi på bästa sätt kan lösa de stora gemensamma miljöproblemen. (Slut på anf.) Svenska Naturskyddsföreningen intervjuade medan jag var riksdagsledamot representant för varje riksdagsparti. Det här är intervjun med mig. Generellt har intresset för miljöfrågorna minskat den senaste mandatperioden. De var viktigare före 1998. Över tid ökar uppmärksamheten när något speciellt händer, som älvstrider eller säldöd. Politikerna följer opinionen. Utvecklingen har varit densamma i folkpartiet. Det hänger inte bara samman med den allmänna trenden, utan också med förändringar inom riksdagsgruppen. Några intresserade försvann i valet 1998 och under den senaste mandatperioden har Harald Nordlund varit nästan ensam om att bevaka miljöfrågor. Han har större förhoppningar inför den kommande mandatperioden eftersom tre nya miljöintresserade riksdagsledamöter har valts in i riksdagen. Miljöfrågorna är beroende av enskilda ledamöters personliga engagemang. Miljöfrågor borde vara centrala om man ser till socialliberalismens ideologi om solidaritet med kommande generationer. Harald Nordlund tror att han är överens med andra folkpartister om ideologin - men att bland annat partiledningen har för dålig kunskap. De har uppfattningen att problemen inte är så stora och att miljöpolitiken "rullar på". Övriga borgerliga partier är urusla på att driva miljöfrågor. Harald Nordlund är inte förvånad över att intresset är så litet bland moderaterna och kristdemokraterna. Men att centern agerat som det gjort är han besviken på. Han tycker att centern har prioriterat ner miljöfrågorna under senare år. Han har oftare varit på samma sida som "vänstern" i miljöfrågorna i utskottet än med de borgerliga. Ett problem är att miljöpartiet har gått in i frågorna på en allt för detaljerad nivå (till exempel när det gäller enskilda kemikalier), där politiker inte ska lägga sig i. Förändringar i mediernas intresse är en viktig orsak till att miljöfrågorna har tappat. Medierna intresserar sig mindre för miljö. Det är svårt att få in debattartiklar. Den ekonomiska krisen har knappast påverkat miljöfrågorna i riksdagen. EU-medlemskapet borde ha betytt ett ökat intresse för miljöfrågorna. Frågorna finns fortfarande kvar i Sverige, även om besluten tas i Bryssel. De stora utmaningarna finns kvar att debattera. Miljöpartiet har å ena sidan bidragit till att fokusera på miljöfrågorna. Å andra sidan finns en risk att andra partier "lämnar över" miljöfrågorna till miljöpartiet. Övriga partier har kanske tagit ett större ansvar om inte miljöpartiet funnits i riksdagen. En ytterligare anledning till det minskade intresset för miljöfrågor är när riksdagsbesluten skulle implementeras ute i landet har man misslyckats med att motivera och engagera medborgarna. Exempelvis har sophantering blivit något som ålagts folk utan att de förstått vitsen. Intresset för miljöfrågor är svalt. Man vinner inga väljare på att profilera sig på miljön. Om partiledarna vore övertygade om miljöfrågornas vikt skulle de prata mer om dem. Harald Nordlunds syn är att miljö är en grundläggande ideologisk fråga. Men internt i folkpartiet framförs åsikten att miljöfrågorna är på väg att lösas. En orsak till detta är de rådgivare som partiledarna har omkring sig dagligen - de kan för lite om miljö. En annan viktig faktor är lobbying. Det är viktigt att träffa företrädare för olika intressen, men man måste ta i beaktande att industrin, näringslivet och lantbruket är mycket starkare än miljöorganisationerna. Så det gäller att skaffa information och motinformation. Miljöfrågorna har blivit mer generella och mer meningsfulla. Förr handlade det om konkreta, mindre problem som vilka älvar som skulle byggas ut. Nu gäller det överlevnadsfrågor som klimatet, den biologisk mångfalden och det öppna landskapet. Det är bättre nu. En positiv sak i folkpartiet är det nya miljöprogrammet, som har en tydlig ideologisk profil. De viktigaste frågorna för folkpartiet har varit klimatet, den biologiska mångfalden och det öppna landskapet, alltså samma frågor som Harald Nordlund nämner som viktiga över huvud taget. Folkpartiets gröna profil har i stor utsträckning berott på Harald Nordlunds arbete. Han har inte upplevt det som att partiet sett hans engagemang på det området som en tillgång. Beträffande kärnkraft och trafik finns olika tolkningar internt av skrivningarna i folkpartiets miljöprogram. (Slut på intervju)
Skicka en kommentar