Är staten bäst på att sköta barnomsorgsverksamheten?

Jag funderar lite kring frågan var ansvaret för offentlig verksamhet bör ligga. Några menar att det är oacceptabelt att det finns skillnader i kvalitet inom skolverksamheten mellan olika geografiska områden. Jag tänker också att det finns stora skillnader inom äldrepolitiken. Är det rimligt att ha stora skillnader mellan olika kommuner? Har man inte rätt att få samma kvalitet på vård oberoende av var man bor? Tanken på enorma skillnader i fråga om kulturutbud infinner sig också. Kulturens stimulerande betydelse betonas sällan tillräckligt. Hur ska man se på det faktum att storleken på grupperna i förskolan varierar så kraftigt mellan kommunerna?
Om vi har uppfattningen att nämnda skillnader är inte acceptabla, vilken blir då slutsatsen? För det inte acceptabla måste man väl göra något åt. Vi kan leka med tanken att lösningen är att staten tar över driften. Vad gör staten bättre skickad? Jo, argumentet är att man får samma regler över hela landet; man får samma finansiering. Det krävs naturligtvis att staten har kontroll över verksamheterna. Staten måste utöva noggrann tillsyn.
Vilken är då statens roll i ett mer dekoncentrerat och decentraliserat system? Jo att stifta lagar, följa upp och utkräva ansvar.
Mina funderingar stannar vid frågan: Varför blir det mer rättvist om staten inte får koncentrera sig på dessa tre uppgifter utan dessutom svara för den dagliga verksamheten?
Kan det vara så att problemet inte är att det finns skillnader mellan olika kommuner och mellan olika landsting utan att staten inte klarar av de uppgifter, som åligger staten, oberoende av vem, som utför dagliga verksamheten.