Screening för både prostata- och tjocktarmscancer

Sedan början av 70-talet kallas alla kvinnor i åldern 23-60 år vart tredje år till en gynekologisk undersökning. Syftet är att tidigt upptäcka livmoderhalscancer. Så många som 80 procent av kvinnorna kommer till undersökningarna, som visat sig förhindra att människor får lida och dö i onödan. Minskad risk att dö i bröstcancer är en följd av allmänna hälsoundersökningar med mammografi. Erbjudandet om mammografi avser kvinnor i åldern fyrtio till sjuttiofem år.
Motsvarande allmänna undersökningar för att upptäcka tjocktarmscancer i tid bör övervägas.

Erfarenheterna i flera andra europeiska länder av att genomföra allmänna undersökningar, eller screening, av tjocktarmen är positiva. I Finland har införts ett screeningprogram och i Danmark och Storbritannien utvärderas nu försök som gjorts. EU-kommissionen har rekommenderat unionens länder att överväga en allmän screening.

En annan cancerform för vilken screening diskuteras är prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen hos män. Den tveksamhet som finns hos Socialstyrelsen och hos en del experter hänger samman med att man anser sig inte ha tillräckliga vetenskapliga bevis på positiva effekter av sådan screening. Jag anser att det finns anledning att noga följa och ta del av forskningen kring även denna cancerform. Inte minst av skäl för likabehandling bör ett försök med allmän screening genomföras.

De övre åldersgränser som gäller för screening för livmoderhalscancer och bröstcancer är andra ojämlika attityder jag vill ifrågasätta.

Jag anser att staten nu måste starta ett projekt med screening för tjocktarmscancer. En expertbedömning är att befolkningsunderlaget för ett försök bör vara en miljon invånare.

Detta tillsammans med att Akademiska sjukhuset förfogar över framstående experter motiverar att staten förlägger ett försöksprojekt till Uppsala.