torsdag 28 april 2016

Uppsnappat från Uppsnabbat. LF 27 april

Tråkigt att behöva upprepa påstående om felaktigheter i rapporter från offentliga sektorn. Nedan sägs att Akademiska sjukhuset hade för 2015 ett underskott. Det är väl dess styrelse som hade detta. Det är ett politiskt organ, som inte tagit sitt ansvar, vilket måste sägas. 


Bra att man riktar in sig på att få en nära och bra hantering av matfrågan inom landstinget. Nuvarande opposition hävdar att Miljöpartiet försenat frågan med ett år. Kanske det. I så fall klandervärt. Ännu  värre är KD:s uppfattning att man bör fortsätta att köpa maten med transport på tio mil

Årsredovisningen för 2015 godkänd

Landstingets årsredovisning för 2015 godkändes av landstingsfullmäktige.
Landstingets balanskravsresultat var minus 109 miljoner kronor. När man räknar bort engångsintäkter från AFA-försäkring och SPV var resultatet minus 223 miljoner kronor. Landstinget hade budgeterat ett plus på 37 miljoner kronor.
Det försämrade resultatet beror till stor del på underskott i landstingets verksamheter, framför allt Akademiska sjukhuset som hade ett underskott på minus 233 miljoner kronor. Andra förvaltningar som gick med underskott var Kollektivtrafiknämnden (minus 26,1 miljoner kronor), Landstingsservice (minus 38,8 miljoner kronor) och Landstingets resurscentrum (minus 18,7 miljoner kronor).
Nettokostnadsökningen var 5,7 procent, jämfört med budgeterade 3,1 procent. Framför allt har kostnaderna för personal, lokaler och medicinskt material ökat mer än beräknat.
Landstinget hade vid årets slut 8 469 årsarbetare. Det är en ökning med 146 årsarbetare eller 1,8 procent jämfört med föregående år.
Sjukfrånvaron låg på 5,1 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2014. Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 94 miljoner kronor, en ökning med 10 miljoner kronor jämfört med 2014.
Landstingets revisorer skriver i revisionsberättelsen att landstingets måluppfyllelse är bristfällig. Endast ett av fullmäktiges fem finansiella mål uppnås och av verksamhetsmålen nås tre av 13. Revisorerna anser att det finns en betydande utvecklingspotential när det gäller val och formulering av landstingets mål.
Landstingsfullmäktige beslutade att bevilja landstingsstyrelsen och övriga nämnder och utskott ansvarsfrihet för 2015 års förvaltning.

Årsredovisning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling godkänd

Landstingsfullmäktige godkände årsredovisningen för 2015 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och beviljade direktionen ansvarsfrihet. Förbundet står bakom Skandionkliniken. De sju medlemmarna är de landsting/regioner som har ett universitetssjukhus. Fullmäktige beslutade också att godkänna verksamhetsplan och budget för 2017.

Beslut om tillagningsmetoder för patientmaten vid Akademiska

Två tillagningsmetoder ska användas för patientmaten på Akademiska sjukhuset. Det beslutade landstingsfullmäktige. De flesta patienter kommer att få färdiga matportioner som värms upp på avdelningen. Men patienter inom psykiatrin och geriatriken ska kunna få varmserverad mat.
Landstinget har tidigare beslutat att säga upp det nuvarande kostavtalet med Västmanland och att bygga ett nytt tillagningskök på Akademiska sjukhuset. Under 2015 har landstinget gjort en fördjupad utredning om produktions-och leveransmetod för patientmaten.
Landstingsfullmäktiges beslut innebär att en kombination av metoder ska användas. Den största delen av patienterna kommer att få mat enligt den så kallade 1,2,3 servé-modellen. Det innebär att maten direkt efter att den lagats till läggs upp i portioner på porslinstallrikar, som kyls ner för att senare värmas upp på vårdavdelningen. Patienter som vårdas på psykiatriska och geriatriska avdelningar kommer även att erbjudas varmserverad mat. Varmserverad mat ska också serveras i personalrestaurangen. Finansieringen av detta ska ske inom Akademiska sjukhusets budget.
Landstingsfullmäktige beslutade också att landstinget ska göra en förstudie för ett nytt produktionskök som är anpassat för de olika tillagningsmetoderna.
(KD) reserverade sig mot beslutet och yrkade på att kostsamarbetet med Västerås ska fortsätta och att man ska göra en förstudie för att projekter för ett mottagningskök.

Beslut om reglemente och arbetsordning

Landstingsfullmäktige godkände reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen och styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län 2016-2018. Det nya reglementet innehåller en rad förtydliganden, bland annat när det gäller investeringar.

Landstinget får ny chefspolicy

En ny chefspolicy har tagits fram för landstinget.
Syftet med policyn är att alla ska veta vilka förväntningar som landstinget ställer på sina chefer. Den anger hur chefer förväntas agera i sina roller och hur de bör samverka med medarbetare och verksamhet. Policyn ger också vägledning om hur chefer ska agera för att ta tillvara medborgarnas intressen och uppfylla den politiska viljeinriktningen.
Chefer i landstinget förväntas till exempel verka för mångfald, ta ansvar för ekonomin, ha helhetssyn och förstå värdet av samverkan och koncernnytta, vara innovativa och arbeta aktivt med ständiga förbättringar och agera som goda förebilder och ambassadörer för landstinget.
Landstingsfullmäktige beslutade att anta chefspolicyn.

Bidrag till glasögon för små barn höjs

Bidraget till glasögon eller kontaktlinser för barn från 0 till och med 7 år höjs från 550 kronor till 800 kronor. Det beslutade landstingsfullmäktige.
Den 1 mars infördes ett bidrag till glasögon och kontaktlinser för barn och unga från 8 till och med 19 år på 800 kronor. Bidraget till den yngre åldersgruppen ändras för få en enhetlig bidragsnivå.

Cellprovtagning blir avgiftsfri

Från den 1 juli i år blir det avgiftsfritt att göra gynekologisk hälsokontroll hos barnmorskemottagning. Det beslutade landstingsfullmäktige.
Mätningar har visat att en lägre andel kvinnor i Uppsala län gör cellprovtagning jämfört med närliggande landsting.

Motion om kvinnoklinik och barnsjukhus besvarad

Lina Nordquist, Jenny Gavelin och Kajsa Dovstad, samtliga (L), lyfte i en motion frågan om behovet av moderna och ändamålsenliga lokaler för Akademiska sjukhusets kvinnoklinik och Akademiska barnsjukhuset. Byggnaderna uppfördes med början 1979 och har bedömt som otillfredsställande både när det gäller arbetsmiljö och verksamhetsanpassning. Därför föreslog de att landstinget ska göra en fördjupad analys av behovet av moderna, mer ändamålsenliga lokaler och därefter fatta beslut om en förstudie för att studera lämpliga handlingsalternativ.
Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad, mot bakgrund av att arbetet med en utveckling av lokalerna för kvinno- och sjukvård är påbörjat.
(L) reserverade sig mot beslutet och yrkade på att förslagen i motionen skulle bifallas.

Motion om att underlätta för personer med funktionsnedsättning besvarad

Lena Lundberg, Lina Nordquist, Kajsa Dovstad, Jenny Gavelin och Erik Norberg, samtliga (L), tog i motionen "Öppna arbetslivet. Funktionsnedsättning ska inte begränsa" upp frågan om hur landstinget ska kunna bli en bättre arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. I motionen lyfts bland annat projektet IPS Arbetscoacher fram. Detta är ett projekt som syftar till ett ge individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning för att de ska få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Projektet bedrivs i ett samarbete mellan Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen och landstinget är en av flera samverkansparter.
Av landstingsstyrelsens redogörelse framgår att landstinget 2011 fattade ett politiskt inriktningsbeslut om att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden och att arbete pågår med att förverkliga detta.
Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad, och uppdrog åt landstingsstyrelsen att följa projektet IPS Arbetscoacher.
(L) reserverade sig och ville att förslagen i motionen skulle bifallas.

Motion om nysatsning på specialistmottagningar vid Tierps vårdcentrum besvarad

Sara Sjödal (C) föreslog i en motion att specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter ska öppnas vid Tierps vårdcentrum.
Vid Akademiska sjukhuset pågår ett arbete med att ta fram ett förslag till pilotprojekt vid Tierps vårdcentrum med syfte att patienterna i så stor grad som möjligt ska erbjudas ögon- och öronvård lokalt i Tierp. Mot bakgrund av detta ansåg landstingsfullmäktige att motionen var besvarad. Landstingsfullmäktige gav sjukhusstyrelsen i uppdrag att följa projektet.
(C) yrkade på att ett yrkande om att en specialistmottagning för ögon öppnas vid Tierps vårdcentrum skulle bifallas. Detta avslogs.

Motion om digitala vårdcentraler avslogs

Nina Lagh (M) tog i en motion upp frågan om digitala vårdcentraler. Både i Sverige och Finland finns exempel på digitala vårdcentraler, där patienter kan bli uppringda med videosamtal av en läkare. Detta skulle enligt motionen kunna vara ett komplement till annan vård i länet, men det tillåts idag inte i ersättningssystemet. En översyn av primärvårdens ersättningssystem pågår och förslaget är att man i det nya systemet ska göra det möjligt att driva digitala vårdcentraler.
Landstingsstyrelsen skriver i sin redogörelse av ärendet att man delar uppfattningen att primärvårdens uppdrag och ersättning behöver anpassas för e-tjänster och e-hälsa. Under kommande arbete med revidering av förfrågningsunderlag för primärvård kommer e-hälsofrågorna att fortsätta beaktas. Vårdstyrelsen har också behandlat frågan och anser att vårdcentralerna ska fortsätta ha ett helhetsansvar och ett brett uppdrag. Vårdstyrelsen vill fortsätta att utveckla ersättningssystemet så att vårdcentralerna ges möjlighet att ha digitala inslag i sina verksamheter, men anser inte att det ska inrättas vårdcentraler som enbart är digitala.
Mot bakgrund av detta beslutade landstingsfullmäktige att avslå motionen
(M) och (C) reserverade sig och ansåg att motionens förslag skulle bifallas.

Motion om mer patienttid och mindre administration

Lina Nordquist (L) tog i en motion upp frågan om hur mycket av sjukvårdspersonalens arbetstid som går åt till administration. Enligt motionen är den administrativa bördan i sjukvården ett problem. Enligt förslaget ska landstingsfullmäktige ge landstingsstyrelsen i uppdrag att fortsätta kartläggningen av sjukvårdens administrativa belastning, se över personalsättningen i avsikt att utöka antalet medicinska sekreterare och se över sätt att öka sjukvårdspersonalens tid för patienterna.
Av landstingsstyrelsens redovisning av ärendet framgår att det har gjorts en kartläggning av administrativa arbetsuppgifter. Det pågår ett arbete för att öka antalet medicinska sekreterare i landstinget. Beslut har fattats om att införa konceptet vårdnära service vid sjukhuset, där till exempel städning och förrådshantering kan utföras av annan personal än sjukvårdspersonal. Akademiska sjukhuset har också i ett projekt kartlagt roller och arbetsuppgifter för sjuksköterskor och undersköterskor i syfte att bättre ta tillvara gruppernas kompetens.
Landstingsfullmäktige beslutade att avslå förslagen om att fortsätta kartläggningen av sjukvårdens administrativa belastning och att se över personalsammansättningen i syfte att öka antalet medicinska sekreterare. Förslaget att se över sätt att öka sjukvårdspersonalens tid för patienterna ansågs besvarat.
(L) reserverade sig och yrkade på att samtliga förslag i motionen skulle bifallas. (M) reserverade sig när det gäller förslaget att fortsätta kartlägga sjukvårdens administrativa belastning och yrkade på att det skulle bifallas.

Val av oppositionsråd

Landstingsfullmäktige beslutade att utse Stefan Olsson (M) till oppositionsråd till utgången av 2018. Han ersätter Robin Kronvall (M), som har avsagt sig uppdraget på egen begäran.

Svar på interpellation om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva

Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva. Vårdcentralen har varit stängd i några månader och patienterna hänvisas till Heby vårdcentral.
Fråga: När får Morgongåvaborna åter sin distriktssköterskemottagning?
Svar: Distriktssköterskemottagningen i Morgongåva tillhör Heby vårdcentral och bemannas av medarbetare från Heby vårdcentral. I höstas uppstod vakanser och en justering gjordes i öppethållandet vid Morgongåva distriktssköterskemottagning. BVC-mottagningen har dock hela tiden varit öppen. Under tiden som mottagningen haft neddragen verksamhet har patienterna tagits omhand på Heby vårdcentral som ligger 6 km bort.
Heby vårdcentral har fortfarande inte full bemanning och rekryteringsläget i hela landet är svårt. Därför har Heby vårdcentral fortsatt ha neddragen verksamhet under våren. Verksamheten i Morgongåva kommer också att vara neddragen under sommaren, liksom tidigare somrar.
Heby vårdcentral har rekryterat en läkare som är geriatriker och som kommer att ha möjlighet att göra hembesök till de mest sjuka äldre som har svårt att ta sig till vårdcentralen. Detta är en ökad service som gynnar hela södra länsdelen.

Svar på interpellation om insatstider för ambulanser

Oppositionslandstingsrådet Johan Örjes (C) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om insatstiderna för ambulanser. Interpellationen är en uppföljning till ett interpellationssvar vid landstingsfullmäktige i april 2015, där det framkom att det till vissa delar av länet i genomsnitt tar upp emot en halvtimme innan en ambulans kommer fram vid ett prio 1-larm. Längst väntan var det för boende på Hållnäshalvön.
Frågor:- Vad är den genomsnittliga (mediantiden) enligt senast tillgängliga statistik från det att ett larm är mottaget till dess att första ambulans är framme för orterna: Uppsala, Almunge, Knutby, Vattholma, Fjärdhundra, Skokloster, Knivsta, Harbo, Östervåla, Hållnäs, Lövstabruk och Österbybruk?
- Vilka åtgärder har vidtagits för att förkorta insatstiderna?
- Anser du att resultatet föranleder några ytterligare åtgärder?
Svar: Enligt ambulanssjukvården är inställelsetiden följande:
Uppsala: 10:03
Almunge: 28:44
Knutby: 34:34
Vattholma: 21:57
Fjärdhundra: 21:00
Skokloster: 21:35
Knivsta: 20:00
Harbo: 16:49
Östervåla: 22:49
Hållnäs: 31:11
Lövstabruk: 28:29
Österbybruk: 26:40
Insatstiderna har blivit 57 sekunder snabbare i mediantid från det att landstinget tog över ambulansdirigeringen. Ambulansen når cirka 62,5 procent av medborgarna inom 10 minuter och cirka 91 procent inom 20 minuter, det vill säga något lägre än de politiska målen. Verksamheten har lämnat in en utredning där olika scenarier beskrivs för att uppnå bättre ambulanstäckning och snabbare insatstider.
Försök har gjorts från verksamheten med att placera en ambulans dagtid, måndag till fredag i Knivsta kommun, som gav sänkta insatstider. Planen har varit att från september 2016 ha en ambulans placerad i Knivsta dagtid, vardagar.
Akademiska sjukhuset har tagit initiativ till en översyn av var ambulansstationer ska vara placerade i framtiden. Frågan återkommer i samband med revidering av investeringsplanen.

Svar på interpellation om föräldragrupper

Oppositionsrådet Anna-Karin Klomp ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om deltagandet i föräldragrupper. Bakgrunden är att det framgår av barnhälsovårdens årsrapport för 2015 att andelen föräldrar som deltar i erbjuda föräldragrupper har minskat i flera år. Det finns också en koppling mellan områden med svag socioekonomi och lågt deltagande. I Gottsunda deltar till exempel bara 14 procent av de nyblivna föräldrarna. Klomp tolkar detta som att föräldragrupperna anses mindre relevanta för de nyblivna föräldrarna och man därför väljer bort dem.
Fråga: Hur förbättrar vi föräldragrupperna så att de blir relevanta för dagens föräldrar?
Svar: Jag delar Klomps oro över utvecklingen där allt färre deltar i föräldragrupperna. Den negativa utvecklingen har pågått i många år, även i andra landsting och regioner. Särskilt problematiskt är det att så få män deltar. Det är uppenbart att dagens föräldragrupper behöver anpassas för att möjliggöra för fler att vara med. Därför behöver vi analysera närmare hur vi kan öka tillgängligheten. Vi kan behöva anpassa föräldragrupperna efter olika målgrupper och individuella behov, både utifrån önskemål om innehåll och form. Det är också viktigt att samarbeta med andra myndigheter och organisationer för att nå de målgrupper som landstinget har svårt att nå idag.
Det är tydligt att vi i landstinget behöver analysera mer i detalj hur vi bättre kan nå ut till föräldrarna om erbjudandet med föräldragrupper för att ta del av kunskap och träffa andra föräldrar och utbyta erfarenhet.

Svar på interpellation om jämställdhetsintegrering

Sofia Rogozinska (V) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens 1:e vice ordförande, Johan Edstav (MP). Interpellationen ställs mot bakgrund av att landstingsfullmäktige 2014 beslutade att tillstyrka en motion av Johan Edstav och Malena Ranch (MP) om att jämställdhetsintegrera landstinget.
Frågor: Har någon utredning genomförts? Vad blev i så fall resultatet? Om ingen utredning genomförts eller påbörjats, tänker du ta initiativ till en sådan? Tycker du fortfarande att jämställdhetsintegrering är en viktig och prioriterad fråga för landstinget?
Svar: Landstingsledningens program för mandatperioden är att följa upp och åtgärda olikheter i hälsans strukturer och olikheter i vårdens insatser och att statistik ska vara könsuppdelad för att mer tydligt se skillnader som behöver åtgärdas genom politiska beslut. Landstingsdirektören kommer i samband med nästa landstingsstyrelsemöte få i uppdrag att påbörja en utredning gällande jämställdhetsintegrering i landstinget.
I förslaget till regionplan och budget finns en tydlig inriktning att regionen ska inleda ett långsiktigt och systematiskt arbete med att integrera jämställdhetsfrågorna i samtliga verksamheter.
I regelboken för vårdcentraler finns krav som handlar om jämställdhet och beredningen för demokrati, jämställdhet och integration har informerat sig om möjligheten till jämställdhetsintegrerat budgetarbete. Jämställdhetsintegrering är en viktig och prioriterad fråga för landstingsledningen.

Svar på interpellation om ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö

Landstingsrådet Sören Bergqvist (V) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö som började gälla den 31 mars. Enligt föreskriften ska arbetsgivare se till att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.
Frågor: Hur har landstinget implementerat den nya föreskriften? Vilken utbildning har chefer och arbetsledare fått om föreskriften? Hur tänker landstinget följa upp att arbetet bedrivs i enlighet med föreskriften?
Svar: I det operativa chefsprogrammet ingår två dagar med grundläggande arbetsmiljöarbete. Sedan 2015 är programmet delvis omgjort för att kunna möta de nya kraven från Arbetsmiljöverket. Under våren har landstinget anordnat föreläsningar för chefer, HR-partners och skyddsombud om aktuell forskning om arbetshälsa, som ligger till grund för den nya föreskriften, genomgång av föreskriften och genomgång av verktyg. Landstinget följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet i systemet Verksam. Den psykosociala arbetsmiljön följs upp i medarbetarundersökningen.
Sammanfattningsvis har det skett en stor kunskapsspridning om den nya föreskriften. Man ska dock vara medveten om att det tar lång tid att ändra en kultur på arbetsplatsen och därför krävs stor uthållighet.

Fråga om Östervåla vårdcentral

Annika Krispinsson (C) ställde en fråga till ordföranden för fastighets- och servicenämnden Robert Damberg (MP) om Östervåla vårdcentral. Vårdcentralen evakuerades i november 2014 efter en vattenläcka och verksamheten bedrivs i paviljonger. I nuläget är fastigheten utriven och sanerad, men någon renovering har inte påbörjats. Det finns enligt Krispinsson en oro hos många Östervålabor om att landstinget i stället planerar för en nedläggning av vårdcentralen.
Fråga: När kommer Östervåla vårdcentral att kunna flytta in i permanenta lokaler igen och hur ser planeringen ut i nuläget?
Svar: Från början var tanken att verksamheterna skulle flytta tillbaka till samma, men återställda, lokaler. Efterhand framkom det att det fanns behov av en mer omfattande förstudie för att utreda alternativa lokalanpassningar. Det har gett en viss tidsfördröjning. Förstudien har behandlats av fastighets- och servicenämnden i februari och ska tas upp i landstingsstyrelsen. Med planerat beslut i landstingsstyrelsen i maj kan färdig byggnad, på samma plats, stå klar ungefär i maj 2018.

Fråga om parkeringsavgifter

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till fastighets- servicenämndens ordförande Robert Damberg (MP) om fastighets- och servicenämndens beslut att höja parkeringsavgifterna vid Akademiska sjukhuset. Av handlingarna till nämnden framgår att några av skälen till beslutet var att parkeringsavgifterna ska ligga i nivå med närområdet och att snedfördelning av parkeringstaxorna i Uppsala ska undvikas. Gatu.- och samhällsmiljönämnden förväntas fatta beslut om att höja avgifterna till en högsta möjlig avgift på 40 kronor per timme. Samtidigt fattade landstinget beslut om en avgift på 30 kronor per timme utomhus och 40 kronor inomhus.
Fråga: Har Robert Damberg för avsikt att höja parkeringsavgifterna ytterligare?
Svar: Nej, vi har inga sådana planer just nu och vi ser att avgifterna för besökare och patienter ligger ungefär i nivå med det som Uppsala kommun har beslutat.

Fråga om flygresor

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till fastighets- och servicenämndens ordförande Robert Damberg (MP) om landstingets tjänsteresor. Frågan ställs mot bakgrund av landstingets miljöredovisning, där det framkommer att flygresorna har ökat. Lagh lyfte fram att politikernas användning av flygen inte ingår i uppföljningen. Enligt Lagh har företrädare för Miljöpartiet flugit mest under 2015.
Fråga: Är du stolt över att flygresorna ökar kraftigt och att Miljöpartiet är det parti som bidrar än mer till att utvecklingen ser ut på det sättet?
Svar: Nej, jag är inte stolt över det. Det stämmer att förtroendemannaorganisationen inte redovisas i miljöredovisningen, dels för att man inte kan styra den politiska nivån på det sättet, dels för att det kan ge skevheter ur redovisningssynpunkt. Vi gör nu ett jobb när det gäller att skärpa resepolicyn. När det gäller miljöpartiets landstingsgrupp så gör vi varje mandatperiod en studieresa. Hela landstingsgruppen flög 2015 i samband med en resa till Tyskland. Tågförbindelserna till kontinenten är tyvärr inte så bra. Det är därför vi ligger så högt detta år. Vi vill att man så långt som möjligt ska undvika att flyga, framför allt inrikes. Landstinget har idag inget klimatkompenserande system, men vi valde att själva klimatkompensera resan till Tyskland via Naturskyddsföreningen.

Fråga om förbindelser till Gamla Uppsala

Siv Godberg (M) ställde en fråga till kollektivtrafiknämndens ordförande Bertil Kinnunen (S) om bussförbindelserna till Gamla Uppsala. Idag går buss 2, buss 27 och regionalbussarna 110/115 till Gamla Uppsala. Om buss 2 och 27 försvinner kommer frekvensen att bli sämre. Avståndet mellan fornlämningsområdet och busshållplatsen blir betydligt längre.
Fråga: Kommer kollektivtrafiknämndens ordförande att vidta för att åtgärder för att säkerställa goda förbindelser till Gamla Uppsala?
Svar: Jag kan inte själv ordna det eftersom det är nämnden som fattar beslut om stadsbusslinjenät. Men svaret är ja, jag kommer att vara med och bidra till att det går bussar dit genom det beslut som ska fattas av nämnden senare i vår. I det reviderade förslaget till linjedragning kommer den blå stomlinjen att ha Gamla Uppsala som destination, i stället för Gränby, som var det förslag som ursprungligen skickats på remiss.

Fråga om årsbiljetter för UL/SL-resor

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till kollektivtrafiknämndens ordförande Bertil Kinnunen (S) om årsbiljetter för UL/SL-resor mellan Stockholm och Uppsala samt med Bålstapendeln. Det är idag inte möjligt att köpa årsbiljett för den som pendlar på dessa sträckor.
Fråga: Kommer du att arbeta för att det ska bli möjligt att köpa årsbiljett även på de sträckor där det idag inte är möjligt?
Svar: Ja, jag är beredd att arbeta för det. Det borde redan finnas den här möjligheten. Vi vill att fler ska välja kollektivtrafik och då gäller det att vi skapar möjligheter både genom resandemöjligheter och attraktiva biljettsystem.


Om Uppsnabbat

Du får detta e-postmeddelande eftersom din e-postadress är anmäld som prenumerant på Landstingets i Uppsala läns nyhetsbrev Uppsnabbat. För att avanmäla dig eller förändra din prenumeration använd dig av formuläret på http://www.lul.se/sv/Landsting--politik/Nyhetsbrev/
Huvudansvarig för Uppsnabbat är Jessica Elgenstierna,jessica.elgenstierna@lul.se

uppsnabbat@lul.se

17:48 (16 timmar sedan)
till mig

Uppsnabbat landstingsfullmäktige 27 april

I detta nyhetsbrev:


  • Årsredovisningen för 2015 godkänd
  • Årsredovisning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling godkänd
  • Beslut om tillagningsmetoder för patientmaten vid Akademiska
  • Beslut om reglemente och arbetsordning
  • Landstinget får ny chefspolicy
  • Bidrag till glasögon för små barn höjs
  • Cellprovtagning blir avgiftsfri
  • Motion om kvinnoklinik och barnsjukhus besvarad
  • Motion om att underlätta för personer med funktionsnedsättning besvarad
  • Motion om nysatsning på specialistmottagningar vid Tierps vårdcentrum besvarad
  • Motion om digitala vårdcentraler avslogs
  • Motion om mer patienttid och mindre administration
  • Val av oppositionsråd
  • Svar på interpellation om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva
  • Svar på interpellation om insatstider för ambulanser
  • Svar på interpellation om föräldragrupper
  • Svar på interpellation om jämställdhetsintegrering
  • Svar på interpellation om ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö
  • Fråga om Östervåla vårdcentral
  • Fråga om parkeringsavgifter
  • Fråga om flygresor
  • Fråga om förbindelser till gamla Uppsala
  • Fråga om årsbiljetter för UL/SL-resor


Årsredovisningen för 2015 godkänd

Landstingets årsredovisning för 2015 godkändes av landstingsfullmäktige.
Landstingets balanskravsresultat var minus 109 miljoner kronor. När man räknar bort engångsintäkter från AFA-försäkring och SPV var resultatet minus 223 miljoner kronor. Landstinget hade budgeterat ett plus på 37 miljoner kronor.
Det försämrade resultatet beror till stor del på underskott i landstingets verksamheter, framför allt Akademiska sjukhuset som hade ett underskott på minus 233 miljoner kronor. Andra förvaltningar som gick med underskott var Kollektivtrafiknämnden (minus 26,1 miljoner kronor), Landstingsservice (minus 38,8 miljoner kronor) och Landstingets resurscentrum (minus 18,7 miljoner kronor).
Nettokostnadsökningen var 5,7 procent, jämfört med budgeterade 3,1 procent. Framför allt har kostnaderna för personal, lokaler och medicinskt material ökat mer än beräknat.
Landstinget hade vid årets slut 8 469 årsarbetare. Det är en ökning med 146 årsarbetare eller 1,8 procent jämfört med föregående år.
Sjukfrånvaron låg på 5,1 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2014. Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 94 miljoner kronor, en ökning med 10 miljoner kronor jämfört med 2014.
Landstingets revisorer skriver i revisionsberättelsen att landstingets måluppfyllelse är bristfällig. Endast ett av fullmäktiges fem finansiella mål uppnås och av verksamhetsmålen nås tre av 13. Revisorerna anser att det finns en betydande utvecklingspotential när det gäller val och formulering av landstingets mål.
Landstingsfullmäktige beslutade att bevilja landstingsstyrelsen och övriga nämnder och utskott ansvarsfrihet för 2015 års förvaltning.

Årsredovisning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling godkänd

Landstingsfullmäktige godkände årsredovisningen för 2015 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och beviljade direktionen ansvarsfrihet. Förbundet står bakom Skandionkliniken. De sju medlemmarna är de landsting/regioner som har ett universitetssjukhus. Fullmäktige beslutade också att godkänna verksamhetsplan och budget för 2017.

Beslut om tillagningsmetoder för patientmaten vid Akademiska

Två tillagningsmetoder ska användas för patientmaten på Akademiska sjukhuset. Det beslutade landstingsfullmäktige. De flesta patienter kommer att få färdiga matportioner som värms upp på avdelningen. Men patienter inom psykiatrin och geriatriken ska kunna få varmserverad mat.
Landstinget har tidigare beslutat att säga upp det nuvarande kostavtalet med Västmanland och att bygga ett nytt tillagningskök på Akademiska sjukhuset. Under 2015 har landstinget gjort en fördjupad utredning om produktions-och leveransmetod för patientmaten.
Landstingsfullmäktiges beslut innebär att en kombination av metoder ska användas. Den största delen av patienterna kommer att få mat enligt den så kallade 1,2,3 servé-modellen. Det innebär att maten direkt efter att den lagats till läggs upp i portioner på porslinstallrikar, som kyls ner för att senare värmas upp på vårdavdelningen. Patienter som vårdas på psykiatriska och geriatriska avdelningar kommer även att erbjudas varmserverad mat. Varmserverad mat ska också serveras i personalrestaurangen. Finansieringen av detta ska ske inom Akademiska sjukhusets budget.
Landstingsfullmäktige beslutade också att landstinget ska göra en förstudie för ett nytt produktionskök som är anpassat för de olika tillagningsmetoderna.
(KD) reserverade sig mot beslutet och yrkade på att kostsamarbetet med Västerås ska fortsätta och att man ska göra en förstudie för att projekter för ett mottagningskök.

Beslut om reglemente och arbetsordning

Landstingsfullmäktige godkände reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen och styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län 2016-2018. Det nya reglementet innehåller en rad förtydliganden, bland annat när det gäller investeringar.

Landstinget får ny chefspolicy

En ny chefspolicy har tagits fram för landstinget.
Syftet med policyn är att alla ska veta vilka förväntningar som landstinget ställer på sina chefer. Den anger hur chefer förväntas agera i sina roller och hur de bör samverka med medarbetare och verksamhet. Policyn ger också vägledning om hur chefer ska agera för att ta tillvara medborgarnas intressen och uppfylla den politiska viljeinriktningen.
Chefer i landstinget förväntas till exempel verka för mångfald, ta ansvar för ekonomin, ha helhetssyn och förstå värdet av samverkan och koncernnytta, vara innovativa och arbeta aktivt med ständiga förbättringar och agera som goda förebilder och ambassadörer för landstinget.
Landstingsfullmäktige beslutade att anta chefspolicyn.

Bidrag till glasögon för små barn höjs

Bidraget till glasögon eller kontaktlinser för barn från 0 till och med 7 år höjs från 550 kronor till 800 kronor. Det beslutade landstingsfullmäktige.
Den 1 mars infördes ett bidrag till glasögon och kontaktlinser för barn och unga från 8 till och med 19 år på 800 kronor. Bidraget till den yngre åldersgruppen ändras för få en enhetlig bidragsnivå.

Cellprovtagning blir avgiftsfri

Från den 1 juli i år blir det avgiftsfritt att göra gynekologisk hälsokontroll hos barnmorskemottagning. Det beslutade landstingsfullmäktige.
Mätningar har visat att en lägre andel kvinnor i Uppsala län gör cellprovtagning jämfört med närliggande landsting.

Motion om kvinnoklinik och barnsjukhus besvarad

Lina Nordquist, Jenny Gavelin och Kajsa Dovstad, samtliga (L), lyfte i en motion frågan om behovet av moderna och ändamålsenliga lokaler för Akademiska sjukhusets kvinnoklinik och Akademiska barnsjukhuset. Byggnaderna uppfördes med början 1979 och har bedömt som otillfredsställande både när det gäller arbetsmiljö och verksamhetsanpassning. Därför föreslog de att landstinget ska göra en fördjupad analys av behovet av moderna, mer ändamålsenliga lokaler och därefter fatta beslut om en förstudie för att studera lämpliga handlingsalternativ.
Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad, mot bakgrund av att arbetet med en utveckling av lokalerna för kvinno- och sjukvård är påbörjat.
(L) reserverade sig mot beslutet och yrkade på att förslagen i motionen skulle bifallas.

Motion om att underlätta för personer med funktionsnedsättning besvarad

Lena Lundberg, Lina Nordquist, Kajsa Dovstad, Jenny Gavelin och Erik Norberg, samtliga (L), tog i motionen "Öppna arbetslivet. Funktionsnedsättning ska inte begränsa" upp frågan om hur landstinget ska kunna bli en bättre arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. I motionen lyfts bland annat projektet IPS Arbetscoacher fram. Detta är ett projekt som syftar till ett ge individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning för att de ska få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Projektet bedrivs i ett samarbete mellan Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen och landstinget är en av flera samverkansparter.
Av landstingsstyrelsens redogörelse framgår att landstinget 2011 fattade ett politiskt inriktningsbeslut om att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden och att arbete pågår med att förverkliga detta.
Landstingsfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad, och uppdrog åt landstingsstyrelsen att följa projektet IPS Arbetscoacher.
(L) reserverade sig och ville att förslagen i motionen skulle bifallas.

Motion om nysatsning på specialistmottagningar vid Tierps vårdcentrum besvarad

Sara Sjödal (C) föreslog i en motion att specialistmottagningar för ögon- och öronpatienter ska öppnas vid Tierps vårdcentrum.
Vid Akademiska sjukhuset pågår ett arbete med att ta fram ett förslag till pilotprojekt vid Tierps vårdcentrum med syfte att patienterna i så stor grad som möjligt ska erbjudas ögon- och öronvård lokalt i Tierp. Mot bakgrund av detta ansåg landstingsfullmäktige att motionen var besvarad. Landstingsfullmäktige gav sjukhusstyrelsen i uppdrag att följa projektet.
(C) yrkade på att ett yrkande om att en specialistmottagning för ögon öppnas vid Tierps vårdcentrum skulle bifallas. Detta avslogs.

Motion om digitala vårdcentraler avslogs

Nina Lagh (M) tog i en motion upp frågan om digitala vårdcentraler. Både i Sverige och Finland finns exempel på digitala vårdcentraler, där patienter kan bli uppringda med videosamtal av en läkare. Detta skulle enligt motionen kunna vara ett komplement till annan vård i länet, men det tillåts idag inte i ersättningssystemet. En översyn av primärvårdens ersättningssystem pågår och förslaget är att man i det nya systemet ska göra det möjligt att driva digitala vårdcentraler.
Landstingsstyrelsen skriver i sin redogörelse av ärendet att man delar uppfattningen att primärvårdens uppdrag och ersättning behöver anpassas för e-tjänster och e-hälsa. Under kommande arbete med revidering av förfrågningsunderlag för primärvård kommer e-hälsofrågorna att fortsätta beaktas. Vårdstyrelsen har också behandlat frågan och anser att vårdcentralerna ska fortsätta ha ett helhetsansvar och ett brett uppdrag. Vårdstyrelsen vill fortsätta att utveckla ersättningssystemet så att vårdcentralerna ges möjlighet att ha digitala inslag i sina verksamheter, men anser inte att det ska inrättas vårdcentraler som enbart är digitala.
Mot bakgrund av detta beslutade landstingsfullmäktige att avslå motionen
(M) och (C) reserverade sig och ansåg att motionens förslag skulle bifallas.

Motion om mer patienttid och mindre administration

Lina Nordquist (L) tog i en motion upp frågan om hur mycket av sjukvårdspersonalens arbetstid som går åt till administration. Enligt motionen är den administrativa bördan i sjukvården ett problem. Enligt förslaget ska landstingsfullmäktige ge landstingsstyrelsen i uppdrag att fortsätta kartläggningen av sjukvårdens administrativa belastning, se över personalsättningen i avsikt att utöka antalet medicinska sekreterare och se över sätt att öka sjukvårdspersonalens tid för patienterna.
Av landstingsstyrelsens redovisning av ärendet framgår att det har gjorts en kartläggning av administrativa arbetsuppgifter. Det pågår ett arbete för att öka antalet medicinska sekreterare i landstinget. Beslut har fattats om att införa konceptet vårdnära service vid sjukhuset, där till exempel städning och förrådshantering kan utföras av annan personal än sjukvårdspersonal. Akademiska sjukhuset har också i ett projekt kartlagt roller och arbetsuppgifter för sjuksköterskor och undersköterskor i syfte att bättre ta tillvara gruppernas kompetens.
Landstingsfullmäktige beslutade att avslå förslagen om att fortsätta kartläggningen av sjukvårdens administrativa belastning och att se över personalsammansättningen i syfte att öka antalet medicinska sekreterare. Förslaget att se över sätt att öka sjukvårdspersonalens tid för patienterna ansågs besvarat.
(L) reserverade sig och yrkade på att samtliga förslag i motionen skulle bifallas. (M) reserverade sig när det gäller förslaget att fortsätta kartlägga sjukvårdens administrativa belastning och yrkade på att det skulle bifallas.

Val av oppositionsråd

Landstingsfullmäktige beslutade att utse Stefan Olsson (M) till oppositionsråd till utgången av 2018. Han ersätter Robin Kronvall (M), som har avsagt sig uppdraget på egen begäran.

Svar på interpellation om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva

Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om distriktssköterskemottagningen i Morgongåva. Vårdcentralen har varit stängd i några månader och patienterna hänvisas till Heby vårdcentral.
Fråga: När får Morgongåvaborna åter sin distriktssköterskemottagning?
Svar: Distriktssköterskemottagningen i Morgongåva tillhör Heby vårdcentral och bemannas av medarbetare från Heby vårdcentral. I höstas uppstod vakanser och en justering gjordes i öppethållandet vid Morgongåva distriktssköterskemottagning. BVC-mottagningen har dock hela tiden varit öppen. Under tiden som mottagningen haft neddragen verksamhet har patienterna tagits omhand på Heby vårdcentral som ligger 6 km bort.
Heby vårdcentral har fortfarande inte full bemanning och rekryteringsläget i hela landet är svårt. Därför har Heby vårdcentral fortsatt ha neddragen verksamhet under våren. Verksamheten i Morgongåva kommer också att vara neddragen under sommaren, liksom tidigare somrar.
Heby vårdcentral har rekryterat en läkare som är geriatriker och som kommer att ha möjlighet att göra hembesök till de mest sjuka äldre som har svårt att ta sig till vårdcentralen. Detta är en ökad service som gynnar hela södra länsdelen.

Svar på interpellation om insatstider för ambulanser

Oppositionslandstingsrådet Johan Örjes (C) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om insatstiderna för ambulanser. Interpellationen är en uppföljning till ett interpellationssvar vid landstingsfullmäktige i april 2015, där det framkom att det till vissa delar av länet i genomsnitt tar upp emot en halvtimme innan en ambulans kommer fram vid ett prio 1-larm. Längst väntan var det för boende på Hållnäshalvön.
Frågor:- Vad är den genomsnittliga (mediantiden) enligt senast tillgängliga statistik från det att ett larm är mottaget till dess att första ambulans är framme för orterna: Uppsala, Almunge, Knutby, Vattholma, Fjärdhundra, Skokloster, Knivsta, Harbo, Östervåla, Hållnäs, Lövstabruk och Österbybruk?
- Vilka åtgärder har vidtagits för att förkorta insatstiderna?
- Anser du att resultatet föranleder några ytterligare åtgärder?
Svar: Enligt ambulanssjukvården är inställelsetiden följande:
Uppsala: 10:03
Almunge: 28:44
Knutby: 34:34
Vattholma: 21:57
Fjärdhundra: 21:00
Skokloster: 21:35
Knivsta: 20:00
Harbo: 16:49
Östervåla: 22:49
Hållnäs: 31:11
Lövstabruk: 28:29
Österbybruk: 26:40
Insatstiderna har blivit 57 sekunder snabbare i mediantid från det att landstinget tog över ambulansdirigeringen. Ambulansen når cirka 62,5 procent av medborgarna inom 10 minuter och cirka 91 procent inom 20 minuter, det vill säga något lägre än de politiska målen. Verksamheten har lämnat in en utredning där olika scenarier beskrivs för att uppnå bättre ambulanstäckning och snabbare insatstider.
Försök har gjorts från verksamheten med att placera en ambulans dagtid, måndag till fredag i Knivsta kommun, som gav sänkta insatstider. Planen har varit att från september 2016 ha en ambulans placerad i Knivsta dagtid, vardagar.
Akademiska sjukhuset har tagit initiativ till en översyn av var ambulansstationer ska vara placerade i framtiden. Frågan återkommer i samband med revidering av investeringsplanen.

Svar på interpellation om föräldragrupper

Oppositionsrådet Anna-Karin Klomp ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om deltagandet i föräldragrupper. Bakgrunden är att det framgår av barnhälsovårdens årsrapport för 2015 att andelen föräldrar som deltar i erbjuda föräldragrupper har minskat i flera år. Det finns också en koppling mellan områden med svag socioekonomi och lågt deltagande. I Gottsunda deltar till exempel bara 14 procent av de nyblivna föräldrarna. Klomp tolkar detta som att föräldragrupperna anses mindre relevanta för de nyblivna föräldrarna och man därför väljer bort dem.
Fråga: Hur förbättrar vi föräldragrupperna så att de blir relevanta för dagens föräldrar?
Svar: Jag delar Klomps oro över utvecklingen där allt färre deltar i föräldragrupperna. Den negativa utvecklingen har pågått i många år, även i andra landsting och regioner. Särskilt problematiskt är det att så få män deltar. Det är uppenbart att dagens föräldragrupper behöver anpassas för att möjliggöra för fler att vara med. Därför behöver vi analysera närmare hur vi kan öka tillgängligheten. Vi kan behöva anpassa föräldragrupperna efter olika målgrupper och individuella behov, både utifrån önskemål om innehåll och form. Det är också viktigt att samarbeta med andra myndigheter och organisationer för att nå de målgrupper som landstinget har svårt att nå idag.
Det är tydligt att vi i landstinget behöver analysera mer i detalj hur vi bättre kan nå ut till föräldrarna om erbjudandet med föräldragrupper för att ta del av kunskap och träffa andra föräldrar och utbyta erfarenhet.

Svar på interpellation om jämställdhetsintegrering

Sofia Rogozinska (V) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens 1:e vice ordförande, Johan Edstav (MP). Interpellationen ställs mot bakgrund av att landstingsfullmäktige 2014 beslutade att tillstyrka en motion av Johan Edstav och Malena Ranch (MP) om att jämställdhetsintegrera landstinget.
Frågor: Har någon utredning genomförts? Vad blev i så fall resultatet? Om ingen utredning genomförts eller påbörjats, tänker du ta initiativ till en sådan? Tycker du fortfarande att jämställdhetsintegrering är en viktig och prioriterad fråga för landstinget?
Svar: Landstingsledningens program för mandatperioden är att följa upp och åtgärda olikheter i hälsans strukturer och olikheter i vårdens insatser och att statistik ska vara könsuppdelad för att mer tydligt se skillnader som behöver åtgärdas genom politiska beslut. Landstingsdirektören kommer i samband med nästa landstingsstyrelsemöte få i uppdrag att påbörja en utredning gällande jämställdhetsintegrering i landstinget.
I förslaget till regionplan och budget finns en tydlig inriktning att regionen ska inleda ett långsiktigt och systematiskt arbete med att integrera jämställdhetsfrågorna i samtliga verksamheter.
I regelboken för vårdcentraler finns krav som handlar om jämställdhet och beredningen för demokrati, jämställdhet och integration har informerat sig om möjligheten till jämställdhetsintegrerat budgetarbete. Jämställdhetsintegrering är en viktig och prioriterad fråga för landstingsledningen.

Svar på interpellation om ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö

Landstingsrådet Sören Bergqvist (V) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö som började gälla den 31 mars. Enligt föreskriften ska arbetsgivare se till att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.
Frågor: Hur har landstinget implementerat den nya föreskriften? Vilken utbildning har chefer och arbetsledare fått om föreskriften? Hur tänker landstinget följa upp att arbetet bedrivs i enlighet med föreskriften?
Svar: I det operativa chefsprogrammet ingår två dagar med grundläggande arbetsmiljöarbete. Sedan 2015 är programmet delvis omgjort för att kunna möta de nya kraven från Arbetsmiljöverket. Under våren har landstinget anordnat föreläsningar för chefer, HR-partners och skyddsombud om aktuell forskning om arbetshälsa, som ligger till grund för den nya föreskriften, genomgång av föreskriften och genomgång av verktyg. Landstinget följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet i systemet Verksam. Den psykosociala arbetsmiljön följs upp i medarbetarundersökningen.
Sammanfattningsvis har det skett en stor kunskapsspridning om den nya föreskriften. Man ska dock vara medveten om att det tar lång tid att ändra en kultur på arbetsplatsen och därför krävs stor uthållighet.

Fråga om Östervåla vårdcentral

Annika Krispinsson (C) ställde en fråga till ordföranden för fastighets- och servicenämnden Robert Damberg (MP) om Östervåla vårdcentral. Vårdcentralen evakuerades i november 2014 efter en vattenläcka och verksamheten bedrivs i paviljonger. I nuläget är fastigheten utriven och sanerad, men någon renovering har inte påbörjats. Det finns enligt Krispinsson en oro hos många Östervålabor om att landstinget i stället planerar för en nedläggning av vårdcentralen.
Fråga: När kommer Östervåla vårdcentral att kunna flytta in i permanenta lokaler igen och hur ser planeringen ut i nuläget?
Svar: Från början var tanken att verksamheterna skulle flytta tillbaka till samma, men återställda, lokaler. Efterhand framkom det att det fanns behov av en mer omfattande förstudie för att utreda alternativa lokalanpassningar. Det har gett en viss tidsfördröjning. Förstudien har behandlats av fastighets- och servicenämnden i februari och ska tas upp i landstingsstyrelsen. Med planerat beslut i landstingsstyrelsen i maj kan färdig byggnad, på samma plats, stå klar ungefär i maj 2018.

Fråga om parkeringsavgifter

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till fastighets- servicenämndens ordförande Robert Damberg (MP) om fastighets- och servicenämndens beslut att höja parkeringsavgifterna vid Akademiska sjukhuset. Av handlingarna till nämnden framgår att några av skälen till beslutet var att parkeringsavgifterna ska ligga i nivå med närområdet och att snedfördelning av parkeringstaxorna i Uppsala ska undvikas. Gatu.- och samhällsmiljönämnden förväntas fatta beslut om att höja avgifterna till en högsta möjlig avgift på 40 kronor per timme. Samtidigt fattade landstinget beslut om en avgift på 30 kronor per timme utomhus och 40 kronor inomhus.
Fråga: Har Robert Damberg för avsikt att höja parkeringsavgifterna ytterligare?
Svar: Nej, vi har inga sådana planer just nu och vi ser att avgifterna för besökare och patienter ligger ungefär i nivå med det som Uppsala kommun har beslutat.

Fråga om flygresor

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till fastighets- och servicenämndens ordförande Robert Damberg (MP) om landstingets tjänsteresor. Frågan ställs mot bakgrund av landstingets miljöredovisning, där det framkommer att flygresorna har ökat. Lagh lyfte fram att politikernas användning av flygen inte ingår i uppföljningen. Enligt Lagh har företrädare för Miljöpartiet flugit mest under 2015.
Fråga: Är du stolt över att flygresorna ökar kraftigt och att Miljöpartiet är det parti som bidrar än mer till att utvecklingen ser ut på det sättet?
Svar: Nej, jag är inte stolt över det. Det stämmer att förtroendemannaorganisationen inte redovisas i miljöredovisningen, dels för att man inte kan styra den politiska nivån på det sättet, dels för att det kan ge skevheter ur redovisningssynpunkt. Vi gör nu ett jobb när det gäller att skärpa resepolicyn. När det gäller miljöpartiets landstingsgrupp så gör vi varje mandatperiod en studieresa. Hela landstingsgruppen flög 2015 i samband med en resa till Tyskland. Tågförbindelserna till kontinenten är tyvärr inte så bra. Det är därför vi ligger så högt detta år. Vi vill att man så långt som möjligt ska undvika att flyga, framför allt inrikes. Landstinget har idag inget klimatkompenserande system, men vi valde att själva klimatkompensera resan till Tyskland via Naturskyddsföreningen.

Fråga om förbindelser till Gamla Uppsala

Siv Godberg (M) ställde en fråga till kollektivtrafiknämndens ordförande Bertil Kinnunen (S) om bussförbindelserna till Gamla Uppsala. Idag går buss 2, buss 27 och regionalbussarna 110/115 till Gamla Uppsala. Om buss 2 och 27 försvinner kommer frekvensen att bli sämre. Avståndet mellan fornlämningsområdet och busshållplatsen blir betydligt längre.
Fråga: Kommer kollektivtrafiknämndens ordförande att vidta för att åtgärder för att säkerställa goda förbindelser till Gamla Uppsala?
Svar: Jag kan inte själv ordna det eftersom det är nämnden som fattar beslut om stadsbusslinjenät. Men svaret är ja, jag kommer att vara med och bidra till att det går bussar dit genom det beslut som ska fattas av nämnden senare i vår. I det reviderade förslaget till linjedragning kommer den blå stomlinjen att ha Gamla Uppsala som destination, i stället för Gränby, som var det förslag som ursprungligen skickats på remiss.

Fråga om årsbiljetter för UL/SL-resor

Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till kollektivtrafiknämndens ordförande Bertil Kinnunen (S) om årsbiljetter för UL/SL-resor mellan Stockholm och Uppsala samt med Bålstapendeln. Det är idag inte möjligt att köpa årsbiljett för den som pendlar på dessa sträckor.
Fråga: Kommer du att arbeta för att det ska bli möjligt att köpa årsbiljett även på de sträckor där det idag inte är möjligt?
Svar: Ja, jag är beredd att arbeta för det. Det borde redan finnas den här möjligheten. Vi vill att fler ska välja kollektivtrafik och då gäller det att vi skapar möjligheter både genom resandemöjligheter och attraktiva biljettsystem.
Skicka en kommentar