söndag 25 juni 2017

Riksda´n 20 juni


logotyp: Sveriges riksdag
20 juni 2017

Beslut i korthet

Riksdagsbeslut 20 juni

Nej till motioner om åtgärder mot diskriminering (AU14)
Regler för nyanländas etablering i arbetslivet blir mer lika reglerna för övriga arbetssökande (AU15)
EU-förslag om rätt till föräldraledighet strider inte mot subsidiarietsprincipen (AU17)
Bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism förstärks (FiU32)
Förlängd möjlighet för Säpo att hämta in övervakningsuppgifter (JuU28)
Kameraövervakning från drönare ska inte behöva tillstånd (JuU31)
Ja till tidsbegränsad vapenamnesti (JuU32)
Fler människor måste lockas till politiken (KU17)
Regeringen har redogjort för kommittéernas arbete under 2016 (KU24)
Ja till ny kommunallag (KU30)
Ja till mål för livsmedelsstrategi (MJU23)
Nytt mål för produktionen av förnybar el (NU20)
Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet (NU21)
Nej till motioner om immaterialrätt (NU23)
Regeringen får sälja vissa statligt ägda företag (NU24)
Ja till ändringsavtal mellan Norge och Sverige (NU25)
Socialnämnden får ansvar för att motverka spelmissbruk (SoU13)
Fem uppmaningar till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården (SoU19)
Utländska fartyg ska kunna inspekteras mer ingående (TU18)
En stadieindelad timplan ska införas i grundskolan (UbU23)
Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2016 har granskats (UbU24)

Nej till motioner om åtgärder mot diskriminering (AU14) 

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag som rör åtgärder mot diskriminering. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om missgynnande på grund av föräldraledighet och åtgärder mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Regler för nyanländas etablering i arbetslivet blir mer lika reglerna för övriga arbetssökande (AU15) 

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att reglerna för vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet ska blir mer lika de regler som gäller för övriga arbetssökande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att
nyanlända ska ha en individuell handlingsplan liksom övriga arbetssökande och anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program, istället för att ha rätt till en etableringsplan
den som inte deltar i insatserna kan varnas eller stängas av från rätt till ersättning
handläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

EU-förslag om rätt till föräldraledighet strider inte mot subsidiarietsprincipen (AU17) 

Riksdagen har prövat om ett förslag från EU-kommissionen om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare strider mot subsidiarietsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. EU-förslaget innehåller bland annat minimikrav för rätt till föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig.
Riksdagen konstaterar att det redan finns regler om föräldraledighet på EU-nivå. Trots dessa existerande regler finns det fortfarande stora utmaningar när det gäller möjligheter att kombinera arbete och familjeansvar i många av EU:s medlemsländer. Det visar att syftet med förslaget, större jämställdhet när det gäller möjligheter på arbetsmarknaden och behandling på arbetsplatsen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom åtgärder enbart av medlemsländerna själva.
Riksdagen gör samma bedömning som kommissionen och även regeringen; att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att inte lämna något motiverat yttrande samt att lägga utlåtandet till handlingarna.

Bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism förstärks (FiU32) 

Fysiska och juridiska personer som bedriver finansiell och viss annan verksamhet, ska få större krav på sig att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet. Dessutom ska huvudmän registreras, för att på så vis öka insynen i ägande och kontroll av juridiska personer och juridiska konstruktioner. EU-parlamentet har tidigare antagit det fjärde penningtvättsdirektivet. Syftet med direktivet är att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Nu ska direktivet införas i svensk rätt, och då behöver den svenska lagen skrivas om.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, och lagförändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Förlängd möjlighet för Säpo att hämta in övervakningsuppgifter (JuU28) 

Säkerhetspolisen (Säpo) får fortsatt möjlighet att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid en viss tidpunkt. Det handlar om de fall där det behövs för att sköta underrättelseverksamheten för vissa samhällsfarliga brott. Rättigheten att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation är för närvarande tidsbegränsad till den sista december 2017, men regeringen vill förlänga perioden fram till den sista december 2019. Riksdagen sa ja till förslaget.

Kameraövervakning från drönare ska inte behöva tillstånd (JuU31) 

Det ska bli möjligt för företag och privatpersoner att använda drönare (obemannad luftfarkost) med övervakningskamera utan tillstånd. Tekniken med att använda kamerautrustade drönare användas inom bland annat räddningsarbete, skogs- och jordbruk samt journalistisk verksamhet. Kameratekniken kan användas i svårtillgängliga miljöer eller på platser som är farliga för människor. Utövaren ska inför varje användning göra en bedömning om en kameraövervakning är kränkande eller inte. Det är till exempel olagligt att övervaka människor utan att de har möjlighet att upptäcka det. Den personliga integriteten kommer att skyddas av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet över personuppgiftslagen och det är dit utövaren kan vända sig för vägledning och information.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Ja till tidsbegränsad vapenamnesti (JuU32) 

Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska nästa år kunna lämna in sina vapen till polisen, utan att dömas för vapeninnehav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tidsbegränsad vapenamnesti.
Vapenamnestin ska gälla under perioden februari-april 2018 och syftet är att minska antalet illegala vapen i samhället.
Riksdagen anser dock att även handgranater ska omfattas av vapenamnestin. Regeringen borde därför så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om en tidsbegränsad amnesti för handgranater. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännnagivande.

Fler människor måste lockas till politiken (KU17) 

För att de demokratiska processerna ska fungera är det viktigt att människor engagerar sig politiskt. Riksdagen vill se åtgärder för att öka antalet förtroendevalda inom politiken. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, så att hinder mot nyrekrytering minskar och så att ungdomar får ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om kommunala och regionala frågor. Förslagen handlar om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Regeringen har redogjort för kommittéernas arbete under 2016 (KU24) 

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2016 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för kommittéerna var drygt 400 miljoner kronor.
Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens skrivelse, som bland annat redogör för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Inom gruppen ordförande med mera är andelen kvinnor och män 50 procent vardera, vilket innebär en ökning för andelen kvinnor med 9 procentenheter sedan 2015. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Det innebär att det råder en jämn könsfördelning i tre av fyra kategorier anställda vid kommittéväsendet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Ja till ny kommunallag (KU30) 

Kommunallagen har funnits i över 25 år och har justerats vid ett femtiotal tillfällen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kommunallag. Den nya kommunallagen får nu en ny struktur och ett mer enhetligt språk. Den nya lagen innebär bland annat:
Fullmäktige får bestämma att styrelsen i kommunen eller landstinget ska kunna besluta i specifika frågor som rör andra nämnders verksamhet.
Rollfördelningen mellan de anställda och förtroendevalda ska göras tydligare.
Varje kommun och landsting ska ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda.
Den kommunala anslagstavlan ska i fortsättningen vara webbaserad. Det innebär bland annat att fullmäktiges sammanträden inte längre måste annonseras ut i den lokala tidningen.
Den nya kommunallagen och de lagändringar som följer av den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade samtidigt två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
Regeringen borde se över hur ersättare i kommunala styrelser, nämnder och utskott utses. Med dagens system kan ett parti i vissa situationer bli helt utan representation i en styrelse, nämnd eller utskott om en ledamot avgår under mandatperioden.
Enligt den nuvarande och den föreslagna kommunallagen ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata aktörer. Skyldigheten att ta fram ett program med mål och riktlinjer för den privata verksamheten bör även gälla för verksamhet som drivs av en kommun, anser KU. Regeringen bör analysera hur den här skyldigheten ska se ut och därefter återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

Ja till mål för livsmedelsstrategi (MJU23) 

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.
Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

Nytt mål för produktionen av förnybar el (NU20) 

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet (NU21) 

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.
Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nej till motioner om immaterialrätt (NU23) 

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.

Regeringen får sälja vissa statligt ägda företag (NU24) 

Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.

Ja till ändringsavtal mellan Norge och Sverige (NU25)

Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som innebär att ändringar kan göras i ett avtal kring elcertifikat. Sedan 2011 har Sverige ett avtal med Norge om en gemensam marknad för elcertifikat.
Ändringarna i avtalet om en gemensam elcertifikatsmarknad behöver göras till följd av nya svenska regler och mål kring produktion av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar till 2030. Elcertifikatssystemet, som ska öka produktionen av förnybar el, förlängs också till 2045.
För att dessa ändringar ska börja gälla krävs alltså att avtalet mellan Norge och Sverige ändras. Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som tillåter att det ursprungliga avtalet ändras.

Socialnämnden får ansvar för att motverka spelmissbruk (SoU13) 

Socialnämnden ska få ansvar för att förebygga och motverka spelmissbruk. Det är en utökning av det ansvar nämnden har i dag för att förebygga och motverka missbruk av alkohol- och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska också få ansvar för att aktivt arbeta för att förebygga och motverka spelmissbruk bland barn och unga. I dag ska kommun och landsting samarbeta om personer som missbrukar bland annat alkohol och narkotika. Det samarbetet ska utökas till att även handla om personer som är spelmissbrukare. Hälso- och sjukvården ska också ta ansvar för att ge råd och stöd till de barn som har föräldrar eller andra vuxna i hemmet som är spelmissbrukare.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2018.

Fem uppmaningar till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården (SoU19) 

Riksdagen riktade fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riktade statsbidrag är bidrag från staten till kommuner och landsting som är öronmärkta för ett visst ändamål.
Det här handlar de fem tillkännagivandena om:
En bortre tidsgräns bör fastställas när nya riktade statsbidrag införs.
Regeringen bör utforma de riktade statsbidragen på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.
Regeringen bör genomföra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns, för att analysera om en tidsgräns behövs.
Staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om att införa nya riktade statsbidrag.
Det bör vara ett krav vid prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas och detta bör gälla även efter det att bidraget har upphört.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utländska fartyg ska kunna inspekteras mer ingående (TU18) 

Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.
Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.
Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.
Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

En stadieindelad timplan ska införas i grundskolan (UbU23) 

En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.
Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.

Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet 2016 har granskats (UbU24) 

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2016 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.
Riksrevisionen anser att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Riksrevisionen motiverar detta med att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen.
Riksdagen noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet
Skicka en kommentar