Tvåpartidebatt i landstinget

Hela måndagen tillbringade jag, och ett hundratal fötroendevalda till, i Uppsala Konsert och kongress. Vi var där för att som högsta beslutande organ inom landstinget besluta i för Uppsalalänsborna viktiga frågor. Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Jag tror att det under hela dagen kunde ses åtminstone tre åhörare utöver landstingstjänstemän. Debatterna, i den mån man kan tala om debatt, hade i hög grad prägel av valdebatt. Dock är en riktigare benämning valtal.
Men till vem talade man? Jo, till de tre medborgare, som besökte den mörka sal B. Jag menar mörk för att den saknar fönster. Att det stundtals finns ett annat mörker hör till ett annat kapitel, som jag nog så småningom skriver. Men media förmedlar ju vad som sägs i debatterna. Åtminjstone får man lära sig det i samhällskunskapen.
Jag sökte och visst fann jag reportage. Jag kunde läsa om ordväxlingar mellan några landstingsråd. Självklart, tänkte jag, det kommer på onsdag; man kan inte inrymma allt dagen efter. Jag ska sedan i dag bläddra igenom på nytt, för jag fann ingenting i min morgongenomgång.
Kanske skulle det vara av värde för många att få veta att revisorerna anser att de finansiella målen kommer att nås om beslutade kostnadsreduceringar genomförs och att revisorerna ställde fråga, ska uppfattas som retorisk, om landstingets styrningssystem är ändamålsenliga.
En stund ägnade sig landstingsråden åt att tävla om vilken allians, som mest eftertraktar en dialog. Vi vill, men inte ni, är vad båda sa. Sedan följde ordväxlingar om huruvida justering av finansiella ramarna var att se som en ändring av ersättningssystemet.
I den egentliga budgetdebatten handlade mycket om så kallade privatiseringar. Tänk att vi fortfarande inte kan göra åtskillnad mellan privatisering och externt utförande. Privatisering, borde man kunna enas om, är den process, som leder till att offenliga sektorn avhänder sig ansvaret och överlåter helt till marknaden. Externt utförande är den process, som leder till att annan än landstinget utför tjänsterna med offentlig finansiering.
Vem styr och vem styr inte inom respektive allians var också föremål för en del tyckande.
Själv hade jag synpunketr på både miljöpolitik och patientsäkerhet.
I ärendet om organisationsförändringar framkom den bristande insikten om varför den politiska styrningen är så förlamad. Nu föreslås inrättande av en produktionsstyrelse. Oppositionsalliansen vill i stället ha några utskott ur fullmäktige. Båda lika tafatta. Dock är riktningen bättre hos majoritetsalliansen.
En effektiv styrning kräver styrelser för olika verksamheter. Till kommande problem hör också att trion landstingsstyrelse, hälso- och sjukvårdsstyrelse och produktinsstyrelse kommer att hamna i konflikter. Konflikter kan ibland vara utvecklande; nu kommer dom att vara förlamande. Även om man nu tar ett steg i rätt riktning kan det komma att visa sig att nuvarande inte fungerande form för politisk styrning ändå är bättre. Kan tyckas paradoxalt att förändring i rätt riktning är sämre än ingen förändring, men kan tyvärr bli fallet.
För första gången anmäldes nu Patientnämndens verksamhetsberättelse i landstingsfullmäktige. Känner detta som en framgång.